Debatt: Ta motståndet mot kvinnors rättigheter på allvar!


Internationella kvinnodagen den 8 mars 2021. Kvinnor i Mexiko City protesterar mot våld och för bättre villkor och mot de försämringar som skett under pandemin.
8 mars 2021. Kvinnor i Mexiko City protesterar mot våld och för bättre villkor. Foto: Shutterstock.

Den 30:e juni börjar The Generation Equality Forum i Paris, kulmen på den FN-ledda process som förväntas bli den största samlingen för kvinnors rättigheter sedan 1995. Mötet äger dock rum i en tid av stor polarisering vad gäller kvinnors rättigheter och där effekterna av en pandemi slagit hårt mot kvinnor och flickor. Därför måste stödet till lokala kvinnoorganisationer öka, skriver Petra Tötterman Andorff, Generalsekreterare för Kvinna till Kvinna.

De senaste åren har vi sett en tydlig polarisering vad gäller kvinnors rättigheter globalt. Ett fåtal länder har tagit steg i rätt riktning, och bland annat anammat en feministisk utrikespolitik, legaliserat abort och krossat vissa symboliska glastak. Andra länder går tyvärr åt andra hållet, och länder som Polen, Ungern och Turkiet har tagit steg för att försämra ramverken för kvinnors och HBTQI-personers rättigheter. Flera länder har signalerat att de vill lämna Istanbulkonventionen om mäns våld mot kvinnor, med argument om att den stödjer en ”genus-ideologi”. Mellan 2013 och 2017 gick 3,7 miljarder US dollar till den så kallade ”anti-genus-rörelsen” – mer än tre gånger så mycket pengar som gick till HBTQI-organisationer under denna tid. Dessa pengar spelar roll, de gör anti-genus-rörelsens lobbyarbete välorganiserat och strategiskt, och har lett till att begrepp som ”gender equality” ifrågasätts till och med i EU-sammanhang. 

I kriser är ofta jämställdheten det som först kastas överbord. Ökad representation och rättigheter får vänta tills vi klarat av det som anses mer akut. Men Kvinna till Kvinna, som arbetat i konfliktdrabbade länder i 28 år, vet att det är genom att hålla fast och investera i inkluderande politik som vi kan nå förändring som varar. Och världen hade klarat sig betydligt bättre genom corona-pandemin och dess effekter om den hade varit mer jämställd och lyssnat på kvinnorörelser krav tidigare – investerat i sjukvård, hållbar barnomsorg, en mer jämställd arbetsmarknad.

I återuppbyggnaden av ekonomin efter pandemin behövs tydliga satsningar på att förbättra kvinnors ekonomiska jämställdhet. För att stärka den ekonomiska jämställdheten i utvecklingsländer krävs också stora förändringar inom de internationella finansiella institutionerna. De behöver stärka kvinnors makt i koppling till ekonomiska reformer, återuppbyggnadsplaner och infrastrukturprogram. Utan gedigna jämställdhetsanalyser och konsultationer med lokala kvinnorättsorganisationer i utformandet av åtgärder, program, lån och policies är risken stor att ojämställdhet och ojämlikhet förvärras och låser in kvinnor i fortsatt diskriminering under lång tid framöver.

Stödet till kvinnorättsorganisationer, särskilt i utvecklingsländer och länder drabbade av kris och konflikt, är fortfarande otroligt lågt. Av det bilaterala biståndet till konfliktländer och fragila stater går endast 0,2 procent till kvinnorättsorganisationer, som gör ett enormt arbete i det lokala fredsarbetet och i att säkerställa kvinnors rättigheter under och efter konflikt.
Detta trots att forskning visat att en stark och oberoende kvinnorörelse är den viktigaste faktorn för att länder ska anta stark lagstiftning mot våld mot kvinnor. 

Inför det historiska mötet i Paris är våra budskap till den svenska regeringen och andra medlemsstater som vill göra allvar av taktökningen för kvinnors rättigheter: 

– Öka finansieringen till lokala kvinnorättsorganisationer. Att mindre än 1 procent av biståndet som går till jämställdhet går till kvinnoorganisationer är oacceptabelt lågt. 

– Ställ högre krav på de instanser som är mottagare av jämställdhetsinriktat bistånd. Utvecklingsbanker och FN-fonder måste visa att deras jämställdhetsarbete inte bara är fina ord och på allvar prioritera kvinnors och flickors deltagande och inflytande när pengar investeras i krisstöd efter pandemin. 

– Det normativa arbetet är aldrig klart, och framsteg måste försvaras. Feministiska aktörer som Sverige måste fortsätta vara tydliga och högljudda i sitt försvar av kvinnors rättigheter, HBTQ-rättigheter, SRHR och civilsamhällets oberoende. 

Petra Tötterman Andorff
Generalsekreterare Kvinna till Kvinna

Uppläsning av artikel

Nyhetsbrev

Samtycke

Global Reporting kommer att använda informationen du tillhandahåller på det här formuläret för att hålla kontakt med dig och uppdatera dig kring Global Bar och andra projekt.

Du kan ändra ditt samtycke när som helst genom att klicka på unsubscribe länken i sidfoten på email du mottar från oss, eller genom att kontakta oss på info@globalreporting.net. Vi behandlar din information med respekt. För mer information om våra sekretesspraxis, besök vår hemsida. Genom att klicka nedan godkänner du att vi får behandla din information i enlighet med dessa villkor.

We use Mailchimp as our marketing platform. By clicking below to subscribe, you acknowledge that your information will be transferred to Mailchimp for processing. Learn more about Mailchimp's privacy practices here.