Autonoma vapen måste förbjudas

Till skillnad från drönare som fjärrstyrs av personer så opererar autonoma vapen helt utan mänsklig kontroll. Därmed kan det bli ännu svårare att efterleva krigets lagar med stora risker för civila dödsfall när dessa används i krig. Därför bör dessa vapen förbjudas, skriver Tomas Nordberg.

Detta är en analys. De eventuella åsikter och slutsatser som framförs i texten är författarens egna.

Autonoma vapen väljer mål och slår till utan mänsklig intervention. Framtagandet av autonoma vapen i tolv länder visar att mänskligheten återigen har slagit in på en farlig stig. Dessa vapen, som också kallas mördarrobotar, opererar helt utan mänsklig kontroll, till skillnad från exempelvis drönare som fjärrstyrs av personer sittandes i kontrollrum. Andra massförstörelsevapen som klustervapen, landminor, kemiska- och biologiska vapen och nu senast kärnvapen har stigmatiserats och förbjudits via internationella kampanjer och konventioner. Samma sak bör ske med mördarrobotar.

Det finns många anledningar att förbjuda mördarrobotar men några av de tyngsta argumenten är baserade på riskerna för civila dödsoffer. Avsaknaden av mänsklig kontroll över användandet av våld gör efterlevnaden av krigets lagar svårare. Och det finns många moraliska och etiska dilemman kring avhändandet av beslut om liv och död till algoritmer. Användaren av ett autonomiskt vapen väljer inte ett specifikt mål och vet inte var eller när en attack kommer eller ens vem eller vad som kommer att bli skadat, mördat eller förstört. Beväpnande autonoma pansarvagnar, drönare med mera riskerar dessutom att – om de hackas –  vända sig mot de som har skapat vapnen och löpa amok eftersom de baseras på algoritmer som inte tar någon hänsyn till sammanhangen. Varför är svenska SAAB med och finansierar dessa vapen? Det är en fråga som svenska politiker och allmänheten bör ställa sig. Enligt internationell humanitär rätt måste människor, inte maskiner, göra sammanhangsspecifika bedömningar i angrepp för att minimera riskerna för civila och civila objekt.

Autonoma vapen och internationell rätt 
Är utsikterna bättre för dessa vapen att följa folkrätten, eftersom de saknar känslor? Svaret på denna fråga är förmodligen nekande. Det är inte eftersträvansvärt att ta fram empatibefriade vapen som saknar både urskiljningsförmåga vad gäller bedömningen av huruvida civilisters uppträdande är farligt och sinne för proportionalitet. Grundläggande folkrättsliga principer i sammanhanget är åtskillnadsprincipen, proportionalitetsprincipen och principen om försiktighetsåtgärder vid anfall. Vapensystem som är urskillningslösa av naturen är förbjudna enligt artikel 51:4 (b) i 1977 års tilläggsprotokoll till Genévekonventionerna från 1949. Artikel 35:2 förbjuder vapensystem som orsakar överflödig skada eller onödigt lidande. Autonoma vapensystem bryter mot båda dessa artiklar eftersom de är icke-diskriminerande (de kan inte skilja på vänner och fiender) och orsakar överflödig skada.

Dödliga autonoma vapen kan automatiskt spåra upp och döda människor utan mänsklig medverkan. Dessa vapen är relativt få till antalet i dagens läge, men robotikvetenskapen gör snabba framsteg och nya sensorer ser dagens ljus. Förespråkare för mördarrobotarna anser att civila offer kommer att minska i denna typ av krigföring. Motståndarsidan pekar på att vapnen kan komma att reducera riskerna med olika sätt att kriga och därmed underlätta för stater att initiera krig. Konventionen om vissa konventionella vapen förbjuder redan bländande lasrar.

Det är ytterst angeläget att beslut om att ta mänskligt liv även fortsättningsvis står under mänsklig kontroll. Kuba, Pakistan, Ecuador, Vatikanstaten och Kina har yrkat på förbud av autonoma vapen. Och tjugo mottagare av Nobels fredspris har signerat ett brev med samma innebörd. De som stödjer framväxten av vapnen menar att dessa inte alls kommer att självständigt välja sina mål och inte heller verka i urbana miljöer. Detta går dock inte att säkerställa på förhand. I den här debatten är konceptet ”mänsklig human kontroll” ett nyckelbegrepp. Meningsfull mänsklig kontroll är ett sine qua non i dessa sammanhang. Att argumentera för att existerande internationell rätt inbegriper denna typ av vapen ter sig för undertecknad som ett grundlöst påstående. Istället behövs ett moratorium för mördarrobotar. 

Företag utanför arbetet
På det internationella planet sker mycket av arbetet för att reglera dessa vapen inom konventionen för vissa konventionella vapen och särskilt inom dess grupp av statliga experter som även inkluderar representanter för civilsamhället, internationella organisationer och den akademiska världen. Denna grupp har tagit fram vägledande principer som betonar att varje användning av autonoma vapen måste ske i efterlevnad med folkrätten. Tyvärr är stater överlägset mest framträdande i dessa arbetssammanhang och företag spelar endast en marginell roll. Världssamfundet lider av bristande information om vapnens teknologiska kapacitet och effekter. Ett lagstiftningsalternativ är att addera ett tilläggsprotokoll rörande autonoma vapen till konventionen. USA är dock mot detta och är av åsikten att ingen ny internationell rätt behövs för att reglera vapnen i fråga.

Ett antal latinamerikanska, asiatiska och afrikanska stater, men även Belgien och Österrike är för ett totalförbud. Ryssland, Israel och USA vill inte ha ett förbud. Länder som Tyskland, Nederländerna och Sverige befinner sig i mittfåran. Frankrike och Tyskland förespråkar en politisk deklaration medan Kina endast vill få till stånd en prohibition av användandet av vapnen.

Förbudsförslag i riksdagen
Rasmus Ling (MP) med flera motionerade 2018 i Riksdagen för ett internationellt förbud av autonoma vapensystem. Det multilaterala arbetet går väldigt mycket långsammare än teknologiutvecklingen. Trettio länder vill ha ett förbud inom FN där frågan har diskuterats sedan 2013. Förra året uttalade sig svenska UD att Sverige driver på inom konvention för vissa konventionella vapen. Men detta är tveksamt. Sverige har inte nämnt något om förbud där under möten som har skett sedan konventionens antagande. UD menar att avsaknaden av ett konkret förbudsförslag medför att formerna för reglering inte kan fastställas. Samtidigt har Campaign to Stop Killer Robots visat att motståndet mot mördarrobotar är som starkast i Sverige. (76 procent är emot enligt deras undersökning).

Jody Williams, Nobelfredspristagare för sitt arbete med att förbjuda landminor, finner att autonoma vapen och moderniseringen av kärnvapen är de för närvarande två mest överhängande hoten mot freden. Och FN:s generalsekreterare António Guterres har sagt att vapnen måste förbjudas. Ansvarsutkrävande går inte att överföra från människor till maskiner enligt Guterres. Belgien uttalade sig nyligen för ett förbud för helautonoma vapen. Detta är av särskild betydelse eftersom landet leder arbetet i gruppen med statliga experter inom konventionen för vissa konventionella vapen i år.

Kan användas av terrorister
Ytterst få företag agerar ansvarsfullt och ser till att deras produkter inte används i produktionen av mördarrobotar. Ett huvudproblem är att det inte finns något internationellt avtal som begränsar utvecklingen och spridningen av dessa vapen. Etiska ställningstaganden kring militära applikationer av företagens output är sällsynta och vissa affärsrörelser samarbetar med försvarsdepartement. Hypersoniska vapen som kan färdas fem gånger ljudhastigheten tas fram, bidrar till en rustningsspiral och påverkar krigsekvationen. 

En ytterligare anledning att förbjuda dem är att mördarrobotar troligen kommer att användas av icke-statliga väpnade rörelser, kriminella gäng, individer och företag. Tröskeln för väpnad konflikt sänks i och med autonoma vapen. Krigens tempo ökar och accelererar snabbare. Liv kommer att tas snabbare eftersom robotarna inte gör emotionella bedömningar och överläggningar. Och mördarrobotarna är särskilt farliga i händerna på despotiska regimer. 

Att särskilja civila och soldater, besluta om dödlig våldsanvändning och se till att civila är skyddade kräver noggranna övervägningar, något som mördarrobotar inte klarar av att göra. Inga datorsystem ska tillerkännas dessa ansvarsområden. Det är dessutom olagligt. Artikel 48 i Genevékonventionernas särskilda tilläggsprotokoll förbinder krigande parter att urskilja civila från soldater och differentiera militär infrastruktur såsom skolor och sjukhus från militär infrastruktur. Vapen som inte har kapaciteten att göra så är godtyckliga och olaga.

Tomas Nordberg