Det totala biståndet 2020 ökade med 3,5 procent jämfört med 2019. Ett av de länder där ökningen varit störst är Sverige där biståndet uppgick till 1,14 procent. Det visar preliminära siffror från OECD:s biståndskommitté DAC. En orsak till ökade utbetalningar är det omfattande stödet i samband med pandemin.
Varje år mäter OECD hur mycket de 37 medlemsländerna betalar ut i stöd till de länder som räknas som biståndsländer. Det som får räknas in som bistånd utgår från de kriterier länderna kommit överens om som på engelskas kallas ODA (Official Development Assistance). Stödet som de rikaste länderna betalar ut till de fattigaste länderna ökade 2020 men bara med 3,5 procent jämfört med 2020.
– Globalt sett har regeringar bidragit med 16 triljoner dollar i olika former av Covid-19 stöd samtidigt har vi (OECD) endast kunnat bidra med en procent av denna summa till utvecklingsländerna för att hantera en kris som vi aldrig skådat under tidigare under våra liv, säger Angel Gurría, OECDs generalsekreterare.
Under 2020 utgick det samlade biståndet från OECD:s medlemsländer till 161,2 miljarder dollar, vilket motsvarar ett genomsnitt på 0,32 procent av ländernas BNI. Denna summa inkluderade 158,0 miljarder dollar i form av bidrag, lån, skuldlättnader och bidrag till multilaterala institutioner samt tre miljarder dollar i olika former av stöd för att stärka den privata sektorn i mottagarländerna – så kallade ODA-berättigade länder. Det biståndsområde som ökade mest var det humanitära stödet.
Ökningen beror delvis på DAC-medlemmarnas stöd för åtgärder relaterad till att bekämpa effekterna av Covid-19. 16 länder ökade sitt stöd medan 13 länder minskade biståndet jämfört med året innan.
Sveriges stöd uppgick till 1,14 procent av BNI och innebär att Sverige var det land som bidrog med störst andel av sin ekonomi till världens fattigaste länder. Näst efter Sverige kom Norge följt av Luxemburg som båda nådde över en procent i bistånd. USA var den största enskilda givaren men deras andel uppgår bara till 0,17 procent av BNI. Tyskland kom för första gången på fem år över 0,7 procent av BNI i bistånd och är nu den näst största givarlandet räknat i utbetalade pengar.
Men målet på 0,7 procent av BNI som de 30 DAC-länderna satt, är långt borta. I snitt uppgick biståndet 2020 till 0,32 procent av DAC-ländernas samlade BNI. 16 länder ökade sitt bistånd samtidigt som 13 länder minskade sitt stöd till utvecklingsländer. Av dessa var Storbritannien det land som minskade stödet men uppnådde precis 0,7-procentgränsen.
Turkiet och Kina är också givarländer men ingår inte bland DAC-länderna. Turkiets bistånd ökade även 2020 och uppgår nu till mer än en procent av landets BNI. Humanitärt stöd är den allra största utgiften för Turkiet och det största mottagarlandet är Syrien.
När pandemin bröt ut hade de flesta givarländerna redan beslutat om biståndsbudgeterna för 2020 och kunde sen bibehålla dessa trots att alla länder hade många andra utgifter i form av stödpaket inom länderna.
– I början av pandemin sa DAC-givare att de skulle sträva efter att bibehålla ODA-volymerna. Jag är tacksam och stolt över att kunna säga att de har gjort det och mer. Givarländer har tagit steget för att stödja utvecklingsländer som kämpar med COVID-19s hälso- och ekonomiska nedfall, även om deras egna ekonomier och samhällen har drabbats, säger DAC-ordförande Susanna Moorehead.
– De närmaste åren kommer att bli tuffa och den finansiering vi tillhandahåller måste arbeta hårdare än någonsin. Om vi verkligen ska bygga fram bättre och grönare måste vi fokusera på de mest utsatta länderna och de mest utsatta människorna i dem, särskilt kvinnor och flickor, avslutar Susanna Moorehead.
Redaktionen
|
Uppläsning av artikel
|
