I ett mail till Global Bar Magazine bekräftar chefen för det svenskstödda socialbidragsprogrammet PSSN i Tanzania den starka kopplingen till regimen. Mailet skickades med kopia till Sida i Tanzania som därmed också fått information om att det svenskfinansierade programmet används i det styrande CCM-partiets propaganda.
Situationen i Tanzania har gradvis försämras under flera år med ett omfattande våld mot oppositionella. Det senaste valet i oktober 2020 präglades av ett systematiskt fusk som fördömts av EU. Sveriges tidigare biståndsminister Peter Eriksson har också sagt att biståndet till staten i Tanzania ska begränsas ytterligare om situationen försämras än mer. Trots detta beslutade Sida kring årsskiftet om ett rekordstort stöd på 550 miljoner till ett socialbidragsprogram som leds av Världsbanken, men som hanteras av myndigheter i Tanzania som idag i praktiken är en enpartistat.
Ladislaus Mwamanga är chef för TASAF myndigheten som administrerar det socialbidragsprogram som leds av världsbanken och där Sverige är den största givaren. I ett mail till Global Bar Magazine bekräftar Ladislaus Mwamanga att programmet är en del av det styrande partiets politiska arbete. Han skriver (i svensk översättning) :
”TASAFs aktiviteter är en del av regeringsarbetet och är en del av det styrande partiets politiska manifest. Det är okej (för dem) att nämna vad regeringen har gjort och vad de planerar göra i framtiden. Vi arbetar för regeringen och våra tjänster är till för alla oavsett ideologi.”
Detta mail från Ladislaus Mwamanga skickades 16 september 2020, med kopia till en av Sidas medarbetare, stationerad på den svenska ambassaden i Tanzania. Det råder alltså ingen tvekan om att Sida varit informerade om programmets politiska koppling.
Kritik från Liberalerna
Fredrik Malm, riksdagsledamot för Liberalerna, har tidigare skrivit att beslutet kan ses som ett brott mot januariavtalet, och han reagerar starkt på de nya uppgifter som kommit fram:
– Det är vår starka uppfattning att Sverige inte ska ge bistånd till militärjuntor och diktaturregimer och jag blir lika förvånad varje gång svenska biståndsmyndigheter ingår nya stora samarbetsavtal med regimer av det här slaget.
Fredrik Malm kommer nu att ta upp det beslutade stödet i samtal med regeringen:
– Andan i januariavtalet säger också att det ska vara ett tydligt demokratifokus och stora samarbeten med diktaturer rimmar illa med detta.
Sidas kompletterade sitt svar
Efter det att vår första artikel publicerades har Sida återkommit med ytterligare en komplettering kring den politiska risken och kontrollen av att utbetalningar. I sitt svar hänvisar Sida även till Världsbankens utvärdering av socialbidragsprogrammet (PSSN I) där det står att de som väljer ut vilka som ska få stöd på lokal nivå inte får vara medlemmar i något parti. Sida har när detta publiceras inte kommenterat uppgifterna ovan.
Maktpartiet CCM har dominerat Tanzania sedan självständigheten 1961 och det är svårt att dra en gräns mellan partiet CCM och den statsapparat som hanterar biståndsmedel. Forskarna Thabit Jacob och Jacob Pedersen ger i i sin rapport ESID working Paper No. 109 flera exempel på hur socialbidragsprogrammet inte bara har implementerats för att gynna de fattiga, utan också med syftet att maximera CCMs röster vid allmänna val och för att hjälpa CCM att stanna kvar vid makten. På sidan 14 står:
Driven by electoral politics, TASAF and PSSN interventions increasingly appear to have been implemented not only for the sake of poor beneficiaries, but also to help maximise chances of electoral success and help CCM stay in power.
Och på sidan 21 i rapporten skriver forskarna:
In particular, the implementation of TASAF III with its PSSN element conspicuously correlated with the upcoming 2015 elections, a period of unprecedented political competition in Tanzania.
Längre ned på samma sida står:
Development partners were well aware that a large cash transfer programme could be used politically, and therefore stressed the need to separate the identification of beneficiaries from the election campaign, which started in mid-2015:
Under intervjuer med givare och TASAF fann forskarna att det fanns en medvetenhet bland de som finansierade programmet att bidragen skulle kunna användas som ett politiskt verktyg vid val, men att givare och TASAF försäkrade att de hade satt upp ett system för att se till så att urvalet av vilka som skulle få stöd gjordes i god tid innan valet. Enligt forskningsrapporten är det dock inte själva urvalet av vilka som får bidrag som utgör det största politiska problemet, utan tidpunkten för utbetalningarna. De fattigaste i Tanzania finns på landsbygden och det är där som CCM har sitt största stöd. Just denna politiska inblandning är något som Thabit Jaboc studerat och kritiserat givare för.
Svårt granska Tanzania
Oberoende journalister har mycket svårt att få visum till Tanzania och inför valet släpptes inte några internationella medier in i landet. Men på sociala medier har det varit fullt möjligt att följa hur medarbetare på TASAF, den myndigheten som administrerar programmet, åkt runt landet i september och hållit presskonferenser och möten om programmet. Lokala medier har vid flera tillfällen rapporterat hur det styrande partiet CCM på möten berättade om att det var deras program.
Sociala medier visar propagandan
Filmer, Tweets och andra inlägg på sociala medier visar med all tydlighet hur av myndigheten utsända personer, klädda i CCM-partiets kampanjkläder liksom partiets kandidater i valet, pratar om programmet som något med tydlig koppling till regeringspartiet. Detta har inte bara skett under valrörelsen, utan varit ett faktum under flera år.
Det har också under flera år funnits omfattande kritik på sociala medier mot hur programmet politiserats av det styrande partiet, något som varit välkänt för de flesta som följt utvecklingen i landet.
@ummymwalimu said if she is elected to the constituency, she would address the challenges of some poor families who lack TASAF funds.
Frågor till ambassaden
I augusti och september 2020, när valkampanjen i Tanzania pågick för fullt, ställde vi flera frågor om programmet till ambassaden i Tanzania. Då hade Sida ännu inte fattat beslut om Sverige skulle delta i programmets andra fas som inleddes redan 2019. Men Världsbanken som leder programmet tillät att utbetalningar (dock inte med svenska pengar) gjordes tätt inpå valet. På våra frågor om varför det gjordes så tätt inpå svarade Sida och TASAF att orsaken var att fattiga drabbats hårt av Covid-19 och behövde dem. Men Sida skrev i svar att de hade fått försäkringar om att medel inte skulle betalas ut närmare valet än augusti. Trots detta gjordes utbetalningar till fattiga i september. Och enligt vissa källor betalades socialbidrag ut så tätt inpå valet som veckan innan. Och programmet användes flitigt av CCM i valkampanjen, utan vad vi kan se några som helst invändningar från givarna sida.
Petter Bolme
Hör Petter Bolme berätta mer i Avsnitt 45 av Global Podd – Varför ger vi bistånd till diktaturer?
Här kan du läsa Petter Bolmes första artikel om stödet.
Bakgrund
I val efter val fram till 2015 upplevdes ett ökat politiskt utrymme i Tanzania, med större respekt för mänskliga rättigheter och med en allt starkare och oberoende media. Denna positiva utveckling bröts efter valet 2015 och har försämrats sedan dess.
När valet 2020 var över stod det klart att CCM vunnit med större majoritet än vad många menar var möjligt. Inte en enda oppositionspolitiker vann en plats i parlamentet, trots att de innan dess i val efter val ökat sitt röstetal. Valet var varken fritt eller rättvist och oppositionella häktades en efter en. De som vågade protestera mot valfusk slogs ner hårt, misshandlades, häktades och ett okänt antal dödades. Alla givarländer, även Sverige, markerade kraftfullt mot Tanzania.
Trots den alarmerande utvecklingen i Tanzania meddelade Sida i januari 2021 att de ska gå in med en 550 miljoner kronor till PSSN II, ett program som betalar ut socialbidrag (barnbidrag) till fattiga kvinnor i Tanzania.
