DEBATT. Med en förkrossande majoritet röstade Chiles folk för att riva upp den grundlag som skrevs under Augusto Pinochets diktatur. 2021 ska val hållas till den konstituerande församling som ska ta fram förslaget. Innan dess måste de över 2 000 personer som sitter fängslade från den sociala revolten friges. Det skriver representanter för den svensk-chilenska organisationen Chile Despertó Sverige – Nationella Kommission för Mänskliga Rättigheter.
En historisk folkomröstning hölls i Chile om att ta fram en ny grundlag. Med en förkrossande majoritet, 78 procent, röstade folket för att riva upp den nuvarande grundlagen som skrevs under Augusto Pinochets diktatur. Dessutom röstade 79 procent av chilenarna om att författnings delegationen, konstituerande församlingen, ska bestå av 155 medlemmar direkt folkvalda personer. Dessa kommer att väljas i april 2021, där invalda från en given valkrets ska vara i proportion till valkretsens storlek.
Partipolitiskt oberoende kommer att kunna kandidera, hur vet man ännu inte. Ett alternativ är att politiska partier ger partipolitiskt oberoende utrymme i sina kandidatlistor. Detta är en fråga som både partikoalitionen kring Kommunistpartiet och Frente Amplio flaggat för att de kommer att prioritera, genom samtal med de sociala rörelserna. Detta är en viktig fråga, då resultatet tydligt visar att folket i Chile inte vill att politiker ska vara med och påverka den nya konstitutionen. Det kommer att vara en hård strid för de sociala rörelserna om att enas runt oberoende kandidater och få dem på icke partipolitiska listor.
Regeringen har flaggat för att vissa ministrar/underordnade tjänstemän kan komma att kandidera till den konstituerade församlingen, och att de i så fall enligt gängse regler kommer att begära utträde från regeringen.
Som det ser ut just nu måste 2/3 delar av den konstituerande församlingen vara överens om innehållet i konstitutionen. Detta är en relativt hög siffra vilket ger en minoritet en reell chans att stoppa innehållet i den nya konstitutionen som de sociala rörelserna demonstrerat för.
Den konstituerande församlingen kommer ha nio månader på sig fram till slutet av 2021 för att utarbeta en ny konstitution. Den ska därefter godkännas eller förkastas i en ny folkomröstning.
Tre frågor som inte fanns med i partiöverenskommelsen i november 2019 då beslut fattades om att en folkomröstning skulle hållas och som nu måste konkluderas är:
- Frågan om brott mot mänskliga rättigheter och hur den frågan kommer att få utrymme.
- Ursprungsbefolkningens deltagande i den konstituerande församlingen.
- Kvinnors deltagande i den konstituerande församlingen (den frågan har man löst i efterhand, där representanterna ska vara jämt fördelade, 50%, mellan män och kvinnor).
Dessutom så behöver följande punkter beaktas ur aspekter rörande mänskliga rättigheter och demokrati, där vissa reformpunkter kan kräva lagstiftning utanför grundlagen:
- Frigivning och amnesti för de runt 2 000 politiska fångarna från den sociala revolten, som sitter i preventivt fångenskap i många fall snart ett år. Utslaget av folkomröstningen visar tydligt att folket vill ha en förändring och då är inte mer än rätt att de som varit på gatorna och demonstrerat för en folkomröstning och betalat ett högt pris för det, ska friges för att kunna delta i processen kring en ny grundlag. Vi noterar även att det börjar uppdagas att anklagelserna och bevisen mot flera utav fångarna är antingen fabricerade eller endast baserar sig på polisens vittnesmål, vilka i bästa fall är starkt partiska och i sämst fall själva är förövare och borde åtalas för människorättsbrott.
- Översyn av den chilenska brottsbalken, som är från 1800-talet, och där straffsatser för brott mot egendom är skyhöga och saknar proportion gentemot brott mot människor. Därför kan staten få Carabineros som åtalas att slippa undan medan de fängslade ungdomarna från revolten riskerar långa straffsatser.
- Översyn av de myndighetsliknande ”contralorías” mandat för att se över statliga organ, där finns en nuvarande vitt skilda åsikter om vad contralorías får säga eller inte säga om Carabineros, samtidigt som inrikesdepartementet går in som carabineros överbeskyddare.
- Översyn av säkerhetsorganen har varit oförändrat sedan diktaturåren, och hur civila kan tillsättas för en oberoende översyn är en viktig fråga. I Piñeras lagförslag under bearbetning ska en översyn göras, men av Carabineros, militär, mm, själva, vilket inte kommer leda till någon egentlig oberoende granskning.
Det är för närvarande inte slutligen bestämt om ursprungsbefolkningskvoten kommer att ingå i den konstituerande församlingen om 155 delegater eller vara en separat grupp. Det ligger ett förslag om en egen kvot som ska genomgå omröstning i kongressens bägge kamrar.
Sammanfattningsvis, kan man säga att den historiska folkomröstningen med sitt tydliga resultat har lett till ett första steg mot en ny demokratisk grundlag. Det finns dock viktiga ”politiska strider” kvar kring val av församlingsmedlemmar och majoriteten som behövs för att bestämma innehållet i den nya konstitutionen. Samtidigt inte helt oviktigt är agerandet av nuvarande politiker tillsammans med carabineros och militär att acceptera förändringarna som sakta kommer fram i processen, sist reella demokratiska förändringar skedde så accepterades de inte …
Chile Despertó Sverige – Nationella Kommission för Mänskliga Rättigheter
