Ett antal grova våldtäkter som filmats och lagts ut på sociala medier har fått många att kräva att dödsstraff införs för dessa brott, något som nu kommer att ske. Men människorättsorganisationer tvivlar på att dödsstraff kan stärka kvinnors rättigheter. Grundproblemet är istället landets korrupta rättssystem, skriver Parul Sharma.
Dödstraffet, förmodligen med hängning som avrättningsmetod, kommer nu att införas i lagen om förebyggande av förtryck mot kvinnor och barn, som för närvarande föreskriver en maximal livstidsdom för våldtäktsfall. Ändringen träder i kraft den 20 oktober, informerade landets justitieminister Anisul Huq.
Människorättsorganisationer i Bangladesh hänvisar till forskning som visar att dödsstraffet i sig aldrig varit behjälpligt med att stärka kvinnors rättigheter och hänvisar till grannlandet Indiens misslyckade tillämpning av det man kallar strängare och rättvisare regelverk. Grundproblemet, menar organisationerna. ligger i korrupta rättssystem och med domstolar som misslyckats med fällande domar i våldtäktsärenden. I majoriteten av fallen beskrivs hur våldtäktsoffrens rädsla för att träda fram är avgörande för att rättvisa ska skipas, något som Human Rights Watch aktivt rapporterat om de senaste tio åren. Organisationen menar vidare att införandet av dödsstraffet inte skulle göra något för kärnfrågan, det vill säga ”epidemin” av en hemsk kvinnosyn och våldtäktsärenden i Bangladesh. Bortsett från att dödsstraffet till sin natur är grymt och bör avskaffas menar majoriteten av de människorättsorganisationer som är engagerade i kvinnors rättigheter, att Bangladesh måste hantera ett mycket mer grundläggande problem – ett trasigt straffrättsligt system där överlevande inte ens vågar närma sig polisen i trygghet. Trots forskning och tydliga uttryck från människorättsorganisationer menar justitieministern att lagen nu kommer att vara avskräckande för sådana grova brott, medan man samtidigt kommer att anstränga sig för att påskynda rättegångsprocessen för våldtäktsmål.
Mellan januari och september i år har 975 våldtäktsfall rapporterats i Bangladesh och mörkertalet är oerhört stort. 208 av dessa är så kallade gruppvåldtäkter, där 40 flickor och kvinnor dött, enligt statistik från människorättsorganisationen Ain-o-Salish Kendra. Demonstranter, studenter, och yngre kvinnor har under flera år krävt rättvisa i form av dödsstraffet och nu mer än någonsin då grova våldtäktsfall återigen filmats och lagts ut på sociala media. I de grövsta våldtäktsfallen på senare tid har det av media och människorättsorganisationer lyfts fram att förövarna faktiskt tillhör samhällets elit, med starka kopplingar in i politiken och regeringen. Detta har triggat ett dramatiskt utkrävande av rättvisa i det bangladeshiska samhället. Demonstranterna kräver ett slut på straffrihet för våldtäktsmän som anses tillhöra en oberörbar elit.
Lagändringen må för en stund lugna delar av en upprörd befolkning, men frågan är om kvinnor och flickor får rättvisa och beskydd genom den nya lagen. Resultatet från andra länder som infört dödsstraffet som ett svar för att stärka skyddet för kvinnor visar att det inte lett till någon skillnad alls, varken till ett starkare skydd för kvinnor eller som en avskräckande effekt!
Parul Sharma
Människorättsjurist med fokus på Sydasien
