Fridays for Future, Greenpeace och andra miljöorganisationer utsätts för hot i Indien. Anledningen är bland annat protesterat mot ett nytt lagförslag som kraftigt skulle underlätta exploateringen av landets naturresurser. Samtidigt ökar attackerna mot miljöaktivister i världens folkrikaste demokrati. Nu måste EU säga ifrån när befolkningen och klimataktivister hotas och drabbas, skriver Parul Sharma.
Den indiska regeringen tog 2014 fram en ”konfidentiell rapport”. Rapporten hade utarbetats av landets underrättelsetjänst och delar av rapporten läcktes till media. I rapporten betecknades grupper som Greenpeace Indien, antikärnkraft-rörelsen och oberoende aktivister som ”anti-nationalistiska” och anklagades för att ”negativt påverka Indiens BNP-tillväxt” på grund av deras motstånd mot storskaliga industriella projekt. Rapporten gjorde också det oroväckande påståendet om att dessa medborgargrupper och individer hade minskat Indiens BNP med 2-3 procent. Indien hamnade redan 2017 på listan som ett av de dödligaste länderna för miljöaktivister”. I en rapport från ”Defenders of the Earth” lyftes Indien fram som landet där mord, ökade hot, inklusive sexuellt våld mot mark- och miljöaktivister förutsågs bli vardag.
En serie ekologiska och klimatmässiga förändringar för att spä ut miljö- och skogslagar utan offentligt samråd eller inblick har genomförts av den indiska regeringen. Dessa har i huvudsak gått ut på att göra miljöcertifieringar och tillstånd enklare att erhålla för storskaliga industriprojekt. Detta har grovt underminerat rättigheterna för direkt skogsberoende samhällen och öppnat skogar för privata aktörer, indiska och utländska. Samtidigt har en kriminalisering av aktivism och attacker mot miljöförsvarare blivit vardag i världens största demokrati. I juli 2020 blockerade den indiska regeringen hemsidorna för Friday’s for Future (FFF), Let India Breathe och There is No Earth B.
”Terroristbrott”
FFF fick en notis från cyberbrottsenheten i Delhi som informerade gruppen om att deras hemsida behandlas som ett brott enligt lagen mot terrorism och lagen mot olaglig verksamhet. Notisen menade att FFF har skildrat ”stötande innehåll med en olaglig verksamhet eller terroristhandlingar, som är farliga för Indiens fred, lugn och suveränitet” och föreskrev därför att hemsidan ska blockeras. Detta ledde till oerhörda demonstrationer och protester genom sociala media och ledde till en märklig pudel från den indiska polisen som hävdade att notisen skickats ut av misstag och var ett skrivfel, a clerical error. Många hävdar att pudeln skedde på grund av FFF’s starka kopplingar till Greta Thunberg och rädslan för internationell media.
Allt fler människorätts och miljöorganisationer rapporterar om slutna, snudd på underjordiska möten för att undvika regeringens övervakning och plötsliga besök från polisen. Miljöorganisationer får det allt svårare att verka i arbetet mot klimatförändringarna, då Premiärminister Modi tydligt understrukit att dessa frågor inte rör Indien. Modis mycket starka övervakningskultur tar sin form genom olika angrepp. Indisk media straffas och belönas dagligen av regeringen. Times of India, The Hindu och The Telegraph är några av de största tidningarna i landet som fick sina statliga annonseringar frysta direkt efter att man rapporterat kritiskt om regeringens försök till och genomförande av ultranationalistiska reformer.
Unik miljö hotas
En ny studie från forskare från Zoological Society of London(ZSL), Imperial College London och University of Oxford beskriver effekterna av det ökande mänskliga avtrycket på regioner med ”stora koncentrationer av evolutionärt distinkta och hotade (Evolutionarily Distinct and Globally Endangered, EDGE)arter”. Forskarna varnar för att de så kallade västra Ghats – en bergskedja äldre än Himalaya som löper parallellt med Indiens västkust– tyngs av ”ojämförliga nivåer” av mänsklig aktivitet vilka hotar mer än 50 miljarder år av unik evolutionär historia.
Vattenfrågan är en annan nyckelutmaning i Sydasien och Indien. Regionen är en av de mest tätbefolkade och de klimatkänsliga delarna i världen och har världens snabbast växande regionala ekonomi och den största andelen fattiga människor. Med 23,7 procent av den globala befolkningen, men med enbart 4,6 procent av världens förnybara vattenresurser, är förvaltningen av vatten en viktig utvecklingsutmaning för att upprätthålla tillväxt, försörjning och resiliens. Klimatförändringarna kommer att förvärra denna utmaning; de kommer att påverka – och påverkar redan – vattenförsörjning, efterfrågan och kvalitet och förvärrar extrema hydrologiska händelser som översvämningar och torka.
2010-talet var det varmaste uppmätta perioden i Indien och indiska forskare är eniga om att detta är effekterna av en global uppvärmning, men vetenskaplig information om klimatförändringarna tycks inte beröra Indiens regering.Men Indien kan inte längre ses som en tillväxtmarknad där inga klimatmässiga hänsyn tas och och inga krav ställs! Här behöver EU ta ett större kliv som kravställare då den indiska befolkningen och klimataktivister hotas i kampen för klimaträttvisa!
Parul Sharma
Människorättsjurist med fokus på hållbarhetsfrågor.
Regional Director Climate Justice PVCHR Asia.
