Vem tar ansvaret när fattigdomen ökar skyhögt, och barn svälter ihjäl som en följd av de åtgärder som görs för att minska pandemins spridning, undrade Hélène Boëthius, i en uppmärksammad artikel som vi publicerade i våras. Vad har hänt sedan dess? Marc Kashera är ordförande för föreningen ADECK i staden Bukavu i Kongo Kinshasa. Här berättar han om situationen nu och framför allt hur den drabbar barns skolgång.
Nedstängningarna upphävdes för cirka två veckor sedan och människor började röra sig fritt från staden till byarna och vice versa; vilket är bra. Men tyvärr, i Bukavu som i byarna, blev saker och ting mer komplicerade med den stora ökningen av dollarkursen som gick från 1700 FC till 2100 FC för en dollar. Med detta steg också priset på samtliga varor. Kostnaden för en resa med kollektivbuss i staden ökade från 300 FC till 500 FC och när det är kväll kostar det 600 FC. Under nedstängningarna har byarna runt staden upplevt en mycket hög efterfrågan på den mat de producerat och människor kom från staden för att handla. Byborna sålde en del av sin skörd för att få lite pengar och resten gavs som hjälp till familjemedlemmar som satt i karantän i Bukavu. På så sätt tömde de sina lager. För tillfället, det som vi vanligtvis kallar torrsäsong här, väntar de på att regnet kommer tillbaka för att kunna så på nytt i mitten av september.
När det gäller skolor bör det noteras att alla statliga skolor är stängda, många därför att lärarna strejkar. Det är endast privata skolor som återupptagit verksamheten, men i byarna finns det inga privatskolor eftersom de är dyra. Så i byarna kan inga barn studerar just nu.
Barnen har inte studerat sedan mars, men innan det genomfördes flera veckors strejk varvat med några veckors studier. Kort sagt ser det ut som att barnen inte kommer att få någon skolgång här i Sydkivu – under ett helt år!
Det är också sannolikt att tusentals barn helt kommer att hoppa av skolan, eftersom regeringen inte kunnat hålla sitt löfte om gratis grundskoleutbildning, Därför är det mycket troligt att den informella praxis som säger att föräldrar måste betala lärarna kommer att återkomma vid nästa skolår. Och det är bland annat denna praxis som är orsaken till att en så stor mängd barn hoppat av skolan.
När jag skriver det här har jag just fått information om att nio att de 17 skolbarnen i vårt centrum i Mogo som skulle göra det nationella slutprovet på grundskolenivå inte fick göra provet, eftersom familjerna inte kunnat betalat avgiften på $ 15 som myndigheterna tar för detta test. Det innebär att all ansträngning och alla andra utgifter som de betalat under det året varit förgäves. Detta är bara ett exempel på det som händer.
Marc Kashera
Ordförande för den ideella föreningen ADECK i Bukavu, Sydkivu, Kongo-Kinshasa
(ALEF förskotterade pengarna för de barn vars föräldrar inte kunde betala, så alla barn kunde genomföra provet. Denna skola är ett ”snabbspår” dit fattiga föräldrar kan skicka barnen för att på 3 år genomgå den 6-åriga grundskolan till lägre kostnader.)
