Mellanöstern: Blir det skillnad med Biden?


Qualandia checkpoint på Västbanken. Foto: Agneta Carleson

Länderna i Mellanöstern genomgår stora förändringar och dramatiska skeenden. Hur ser Joe Biden och Kamala Harris på situationen i regionen? Kommer en Bidenadministration att innebära en förändrad amerikansk Mellanösternpolitik? Förespråkar Biden och Harris konstruktiva lösningar på regionens mångfacetterade problem?

Trump har drivit en aktiv Mellanösternpolitik: den amerikanska ambassaden i Israel har flyttats till Jerusalem och amerikanska trupper har dragits tillbaka från Syrien. Vad Biden och Harris kommer att göra – om de blir valda – är mer oklart.

Den amerikanska allmänhetens stöd för att behålla amerikanska trupper i Mellanöstern har ökat. Biden har sagt att han kommer att hålla trupper kvar i regionen för att patrullera Persiska viken och ett litet antal soldater för att konfrontera Islamiska staten. Men Joe Biden, som var vicepresident under Obama i åtta år, har rönt kritik för sitt förslag från mitten av 00-talet om att dela Irak i mitten. Och han har benämnt Saudiarabien en pariastat. Intressant nog är ett flertal av Bernie Sanders och Elisabeth Warrens progressiva medarbetare numera rådgivare åt Biden. 

Återgå till avtal med Iran
Bidens presidentkampanj har förstärkts betydligt av valet av Kamala Harris som vicepresidentkandidat. De båda avser att återställa kärnenergiöverenskommelsen JCPOA med Iran, vilket oroar gulfstaterna och Israel. Trumpadministrationen försökte med avtalen mellan Israel och Förenade Arabemiraten och Bahrain att inpränta vikten av att stödja amerikanska allierade i Mellanöstern och motverka Irans inflytande. Biden har å sin sida uttryckt att dödandet av den iranska generalmajoren Qassem Soleimani var att likställa med att kasta en pinne dynamit i ett elddon. Som vicepresident försvårades Biden och Obamas försök till trilaterala förhandlingar om Israel-Palestina konflikten mellan USA, Israel och Palestina av Israels fortsatta etableringar av bosättningar på ockuperad palestinsk mark (varav en del skedde under Bidens besök i Jerusalem 2009). Detta hände under Netanyahus tio månader långa förbud mot nya bosättningar, vilket tillkom efter USA hade satt tryck på den israeliska regeringen. Nyetableringen kunde ske eftersom dessa bosättningar hade godkänts innan förbudet trädde i kraft. Biden fördömde Israels planer på nya bosättningar 2010

Bidens Mellanösternpolitik är känd sedan hans över fyra årtionden som senator och vicepresident. Kamala Harris har intagit en hård position i Israel-Palestina konflikten. För tre år sedan gav hon sitt stöd till en republikansk resolution som syftade till att avskaffa FN:s roll i konflikten. Biden å sin sida, ledde den amerikanska kongressens arbete för att rösta för USA:s invasion av Irak 2003. När han såg resultatet av den militära ockupationen av Irak ändrade han inställning och motsatte sig senare amerikanska truppförstärkningar i landet.

Biden är en anhängare av Israel. Men han är emot annektering och bosättningar av palestinsk mark och för en fredlig lösning av Israel-Palestina konflikten. Han har sagt att han kommer att låta den amerikanska ambassaden bli kvar i Jerusalem. Biden vill avsluta det amerikanska stödet till Saudiarabien i Jemenkriget. Harris har uttalat att saudiarabiska ledare måste hållas ansvariga för mordet på Jamal Khashoggi och kränkningar av mänskliga rättigheter i Jemen. Förra året röstade hon i senaten för ett slut på amerikansk vapenförsäljning till Saudiarabien som en konsekvens av mordet på Khashoggi och kriget i Jemen. Harris stödjer även hon Israel, även om hon är emot israeliska annekteringar på Västbanken.

En Bidenadministration kommer att stå bakom avtalen som Trumpadministrationen framförhandlade avtal mellan Israel och Bahrain och Förenade Arabemiraten. Men Biden och Harris avser att se till att USA tar ledningen i internationella förhandlingar och i internationella organisationer. Biden och Harris vill att trupperna dras tillbaks från Afghanistan och Mellanöstern och att USA avslutar de pågående krig som inte har någon utsikt att vinnas. Biden vill att USA återansluter sig till kärnenergiavtalet med Iran och att det samtidigt ställs hårda krav på Iran. 

Biden och Harris vill inte se att Israel annekterar Västbanken. Paradoxalt nog har Israels bosättningspolitik medfört en uppblandning av den israeliska och den palestinska befolkningen. På så sätt har problemet som Israel försökte lösa med utvisningar 1948 återuppstått. Nu förordar den israeliska högern segregering mellan folkgrupperna. President Trump har använt vetorätten mot kongressens beslut att avsluta USAs militära engagemang i Jemen. Biden och Harris hävdar att president Trump förde USA till randen av krig med Iran när hans administration lämnade kärnenergiavtalet och avrättade den iranske generalen Soleimani. Och de menar att sanktionerna som införts av Trump gentemot Iran skadar vanliga människors tillgång till mat och medicin.

Israel-Palestina konflikten 
Biden och Harris är inte främmande för att prova nya vägar för att söka nå fred i denna tragiska konflikt. Israels dåvarande premiärminister Ehud Olmert föreslog 2008 att Israel skulle lämnat tillbaka 94,2 procent av Västbanken, kombinerat med ytterligare byten av land mellan parterna så att de permanenta judiska bosättningarna därmed skulle bli en del av Israel. Under Olmerts fredsplan skulle palestinierna få Östra Jerusalem som sin huvudstad. Gamla Staden i Jerusalem, de heliga platserna i al-Aqsa-moskéområdet, Tempelberget och Heliga gravens kyrka skulle administreras internationellt. Vad gäller frågan om rätten att återvända skulle ett symboliskt erkännande ske i och med att 5000 palestinska flyktingar skulle få återvända till hemmen de flydde, eller var utvisade från, 1947-1948. De som inte kunde återvända skulle få ekonomisk kompensation och rätten att slå sig ner på andra platser. 

Kanske kan Biden och Harris pröva denna fredsplan. Om Saudiarabien skulle ansluta sig till Trumps avtal med arabländerna ändras förutsättningarna för fredssträvanden i den israelisk-palestinska konflikten. Och Biden och Harris är väl medvetna om att Israel endast kommer att gå med på en symbolisk rätt till återvändande för alla palestinska flyktingar. Även palestinska ledare har i interna sammanhang uttryckt en villighet att kompromissa med kärninnehållet i FN-resolutionen 194 som etablerade ett rätt till återvändande för alla palestinier som förlorade sina hem i kriget 1947-1948. Israels nya avtal med arabländerna som har slutits med Trumps assistans har redan förvärrat den israelisk-palestinska konflikten. Det är inte osannolikt att Iran och Turkiet kommer att använda sig palestinierna för att göra gemensam sak mot den nya alliansen som är ledd av USA och Israel. Samtidigt känner sig de hundratusentals flyktingarna i Jordanien, Syrien och Libanon förrådda, en känsla de delar med palestinierna inom det heliga landet. 

Om Trump blir återvald kommer Israels godkännande av nya bosättningar, husrivningar och konfiskerande av land, särskilt i Östra Jerusalem och C-området (vilket enligt Osloavtalet motsvarar över 60 procent av Västbanken och som ska överföras till palestinsk jurisdiktion) förmodligen att öka kraftigt. Med Trump som omvald president kommer Israel att hävda israelisk överhöghet avseende hela Jerusalem, vilket inkluderar det ockuperade östra Jerusalem, permanentandet av existerande bosättningar, samt permanent autonomi istället för suveränitet för palestinska områden. Trumps kränkningar av de palestinska flyktingarnas mänskliga rättigheter lär öka i omfång och hans administration kommer troligen att försöka se till att flyktingarna inlemmas i Libanon, Syrien och Jordanien. Och FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar (UNRWA) lär komma under förnyad attack. 

Nytt hopp för tvåstatslösning
En Bidenadministration skulle innebära nytt hopp för en tvåstatslösning. Biden och Harris är traditionella Israelvänner. Men Biden har lovat att återställa amerikanskt bistånd till Palestinska myndigheten och återupprätta diplomatiska relationer med palestinierna genom att återöppna det amerikanska generalkonsulatet i Jerusalem och den Palestinska befrielseorganisationens (PLO) ambassad i Washington D.C. Existerande lagstiftning och den amerikanska kongressen kan dock komma att sätta käppar i hjulet för detta. Biden har uttalat att han inte kommer att upphäva Trumps erkännande av Jerusalem, eller återflytta den amerikanska ambassaden till Tel Aviv. Det återstår att se om Biden och Harris, om de vinner, kommer att upphäva Trumps erkännande av Golanhöjderna som tillhörandes Israel. 

Trumpadministrationen har tagit avstånd från Resolution 242 och ”land för fred”-principen som har legat till grund för tidigare fredsförhandlingar. Men även tidigare presidentadministrationer har de facto accepterat bosättningsutvidgningar i Östra Jerusalem och på annan ockuperad mark. Biden och Harris kommer sannolikt att försöka förmå den israeliska regeringen att lova att inte gå vidare med fler formella annekteringar. Men det är långtifrån säkert att de kommer att sätta det tryck som krävs på den israeliska regeringen för att den ska ta de ofta impopulära beslut som krävs för att en tvåstatslösning ska bli verklighet – något som inkluderar att avlägsna tusentals bosättare, överföra bibliskt land till palestinierna och släppa kontrollen över viktiga delar av Jerusalem. Biden och Harris kommer dock, om de väljs, åtminstone att öka trycket för att konfliktens parter ska återuppta förhandlingar. Biden har sagt att det är ett grundläggande misstag att göra ockupationen av Västbanken till annekterat territorium, och att det strider mot FN:s hållning i frågan. 

Tomas Nordberg

 

Nyhetsbrev

Samtycke

Global Reporting kommer att använda informationen du tillhandahåller på det här formuläret för att hålla kontakt med dig och uppdatera dig kring Global Bar och andra projekt.

Du kan ändra ditt samtycke när som helst genom att klicka på unsubscribe länken i sidfoten på email du mottar från oss, eller genom att kontakta oss på info@globalreporting.net. Vi behandlar din information med respekt. För mer information om våra sekretesspraxis, besök vår hemsida. Genom att klicka nedan godkänner du att vi får behandla din information i enlighet med dessa villkor.

We use Mailchimp as our marketing platform. By clicking below to subscribe, you acknowledge that your information will be transferred to Mailchimp for processing. Learn more about Mailchimp's privacy practices here.