DEBATT. Vid merparten av valen behöver observatörerna vara på plats före och efter valdagen för att kunna se ifall den sittande regeringen använt sin makt till att missgynna oppositionen. Trots detta koncentreras resurserna till själva valdagen, skriver Astrid Nuñez, Ordförande Svenska Intresseföreningen för Valobservatörer.
Detta är en debattartikel. De åsikter som framförs är författarens egna.
Parlamentsvalet i Ungern den 12 april i år har av många beskrivits som årets viktigaste i Europa. Även för Sverige är det ett viktigt val. Det visas av att regeringen gett Folke Bernadotteakademin i uppdrag att bidra med svenska valobservatörer till den mellanstatliga organisationen OSSE:s valobservationsmission. Ett trettiotal svenskar ska på plats i Ungern bidra med underlag till OSSE:s bedömning av i vilken utsträckning valen lever upp till Ungerns egna lagar och till de internationella konventioner om fria och rättvisa val som Ungern undertecknat. Utöver det deltar även ett antal svenska riksdagsledamöter som valobservatörer genom OSSE:s parlamentariska församling.
Den stora merparten av svenskarna är i sina observationsområden några få dagar och kommer i huvudsak att observera röstningen under valdagen och rösträkningen under valdagens kväll och natt. En liten minoritet är i landet under längre tid och kan då även observera det som sker veckorna före och dagarna efter det. Sverige är bara ett av många länder i OSSE som bidrar med observatörer under valet. Men vår insats speglar helheten. Merparten av resurserna koncentreras till valdagen.
Varje valobservation resulterar i en slutrapport. I den beskriver OSSE i vilken mån valet levt upp till landets lagar och de internationella konventioner landet förbundit sig att följa. Rapporterna innehåller även ett antal rekommendationer för hur landet kan se till att partierna har samma förutsättningar att nå ut till väljarna med sitt budskap och att väljarnas vilja avspeglas i mandatfördelningen.
OSSE:s rapport från parlamentsvalet i Ungern för fyra år sedan tar upp många områden som kan förbättras. Men bara en minoritet av dem rör valdagen, då det enligt OSSE fanns ytterst lite att anmärka på när det gäller hur röstmottagningen i vallokalerna sköts och hur rösträkningen gick till. Det mesta handlade om sådant som hände före och efter valdagen. OSSE kritiserade bland annat att valkretsindelningen gjorde att vissa väljares röst vägde tyngre än andras, att regeringen använde statliga resurser till att bedriva valkampanj, att regeringssidan gynnades i medierapporteringen och att väljarna hade begränsade rättsliga möjligheter att få valresultatet ogiltigförklarat i de fall då oegentligheter förekom.
Av rapportens 30 rekommendationer rör bara fyra valdagen. Resten handlar om sådant som skedde före och efter valdagen. Det gör att frågan infinner sig om det verkligen är motiverat att satsa större delen av valobservationsmissionens resurser på att observera just valdagen, vilket OSSE gjorde vid parlamentsvalet 2022 och gör även vid årets val.
Denna diskrepans mellan hur OSSE fördelar sina resurser och vad de uppmärksammar i sina rapporter är inte specifik för valen i Ungern. Bilden är densamma i många av de valobservationer OSSE genomfört under de senaste åren.
Till detta kommer att årtionden av demokratiska framsteg nu ersatts av en tillbakagång i många av OSSE:s medlemsländer. Internationell forskning pekar på begränsningar för media, inskränkt yttrandefrihet, motarbetande av civilsamhället och spridande av desinformation. Omfattningen av dessa problem observeras och dokumenteras under valkampanjen snarare än på valdagen.
I den nya rapporten ”Viktigt att observera val när demokratin hotas- men kan resurserna användas bättre” har Svenska Intresseföreningen för valobservatörer gått igenom sammanfattningarna i de 20 slutrapporterna från valobservationer OSSE genomfört under åren 2022-2025. Vår genomgång visar att valet i Ungern inte är något undantag.
Det förekommer visserligen val där en hel del oegentligheter kan observeras under valdagen, men vid merparten av valen behöver observatörerna vara på plats före och efter valdagen för att kunna se ifall den sittande regeringen använt sin makt till att missgynna oppositionen. Trots det utgör de observatörer som bara observerar valdagen den stora merparten av deltagarna i en genomsnittlig valobservation i OSSE:s regi.
De resurser Sverige avsätter för att främja en demokratisk utveckling i världen måste användas så effektivt så möjligt. Vår slutsats är att de metoder OSSE använder för valobservation behöver utvärderas. Det vore ett första steg mot att utveckla nya metoder som bättre svarar mot dagens behov. Vi uppmanar därför regeringen att ta initiativ till en sådan utvärdering.
Astrid Nuñez
Ordförande Svenska Intresseföreningen för Valobservatörer
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
