Ett kuppförsök i det lilla västafrikanska landet Benin har slagits tillbaka. Soldaterna bakom kuppförsöket har nära band till militärregimerna i grannländerna i Mali, Burkina Faso och Niger.
Tio dagar efter militärkuppen i Guinea-Bissau inträffade ett kuppförsök i Benin den 7 december 2025 vilket höll på att göra listan över länder i Västafrika som upplevt militärkupper de senaste fem åren, ännu längre. Militärer attackerade presidentpalatset i huvudstaden Cotonou. Några timmar senare uppgavs att presidenten Patrice Talon var i säkerhet och att armén kunnat återta kontrollen.
Kuppmakarna under ledning av överstelöjtnant Pascal Tigri, chef för specialstyrkorna under nationalgardet ockuperade under några timmar det statliga radio-TV bolaget ORTB och läste upp kommuniké att en “militärkommitté för reform av staten” bildats, presidenten avsatts, gränser stängts, politiska partier upplösts. Bland orsakerna till kuppförsöket nämndes att vissa kandidater inte tillåtits ställa upp i det kommande presidentvalet i april 2026.
Andra soldater attackerade presidentpalatset, men lyckades inte ta sig in då lojala i livgardet försvarade presidenten. Under natten hade två högre militärer kidnappats i sina hem. De ska när detta publiceras fortfarande vara i kuppmakarnas händer.
Kuppledaren på fri fot
Finansministern Romuald Wadagni uppgav senare under dagen att situationen var under kontroll och flera av kuppmakarna skulle vara arresterade, bland annat de tretton personer som under några timmar ockuperade tv-bolaget ORTB. Dock var de huvudansvariga med kuppledaren Tigri fortfarande på flykt tillsammans med ett antal av sina soldater.
Efter förfrågan från till Nigerias president Bola Tinubu ska nigerianskt flygvapen ha kommit till president Talons stöd. Två flyg var i aktion och bombade främst Nationalgardets kasern på kvällen genom ett bilateralt försvarsavtal, rapporterar Jeune Afrique.
ECOWAS stående militärstyrka har också aktiverats och nigerianska trupper ska ha satts in på Beninskt territorium för att “skydda den konstitutionella ordningen” enligt Le Monde.
Frankrikes president Emmanuel Macron, som står Talon nära, har också spelat en roll att slå ned kuppförsöket då de talade i telefon med varandra under kuppförsöket. Macron stödde Talons förfrågan om stöd från Nigeria och har berättat att han talade med Nigeria president Bola Tinubu och uttryckte sitt stöd i kampen mot terroristhoten i norr. Kanske är detta också ett sätt av Macron att knäppa USA president Trump på näsan, efter Trumps hans många attacker på Nigeria för att landet inte kunna försvara kristna mot muslimska attacker. Fransk underrättelsetjänst ska också ha gett tekniskt stöd till Benins säkerhetsstyrkor som bekämpade kuppmakarna, enligt Jeune Afrique.
Kuppförsöket verkar helt klart ha misslyckats, men flera frågor om bakgrunden återstår att klarlägga. I det korta uttalandet från kuppledaren Tigri finns mycket som liknar retoriken som användes för att rättfärdiga det militära maktövertagandet i Mali, Burkina Faso och Niger: det försämrade säkerhetsläget genom upprepade jihadistattacker, att fallna soldater inte fått en värdig begravning, att befordringar inte skett på meriter et centera, skriver Le Monde.
Tecken på en ideologisk närhet mellan kuppmakarna de tre länderna i Sahelstaternas allians EAS, visades av att videos på sociala medier firade kuppförsöket. Bland annat hyllade den kände beninsk-franske radikala panafrikanistaktivisten Kemi Seba, arresterad i Frankrike 2024 och fråntagen medborgarskap – numera rådgivare till Niger militära president Abdourahamane Tiani – kuppen och “fallet av alla president Talons ekonomiska exploatörer”. Kemi Seba uppmanade till folklig mobilisering till kuppmakarnas fördel, även sedan kuppen misslyckats.
Kuppledaren Tigri har tidigare varit chef för en militär enhet som ofta varit placerad i norr för att bekämpa jihadister som gömt sig i stora nationalparker (Pendjari, W) på gränsen till Burkina Faso och Niger, varifrån de gjort dödliga attacker.
Detta är det första kuppförsöket i Benin sedan 1972 då Mathieu Kerekou kom till makten, införde ett marxistiskt styre och slog tillbaka en invasion av utländska legoknektar. Regimen kollapsade 1991 under den stora demokrativågen i det fransktalande Afrika men han lyckades sedan med konststycket att komma tillbaka och väljas till president 1996. Han stannade i två mandatperioder till 2006 och blev en riktig landsfader innan han dog 2015.
Allt fler jihadistattacker
Allvarliga jihadistattacker i norra Benin på gränsen till Burkina Faso och Niger kan med största säkerhet ha spelat en roll bakom det militära missnöjet med Talons regering. Mitt under firandet av den traditionella vodoo-kulten den 8 januari 2025 kom nyheten om en jihadistattack utan like nära Banikoara i norra Benin då 28 soldater från anti-jihadistoperationen Mirador fick sätta livet till. Två dagar senare tog Groupe de soutien à l’islam et aux musulmans (GSIM, eller Jnim, på arabiska) under den ökända tuaregen och islamistiska militanten Iyad Ag Ghaly, anknuten till AlQaida, på sig ansvaret för attacken. I februari fick tio, och i april ytterligare 54 soldater, sätta livet till. Nivån på våldet har lett till en chock och känsla av förlorad kontroll. Politologen och säkerhetsspecialisten Oswald Padonou menar att jihadistgrupperna tydligt har som mål att etablera en bas i norra Benin och att ett militärt samarbete måste etableras mellan Benin, Burkina Faso coh Niger.
Presidentval planeras 2026
Presidenten Patrice Talon kom till makten efter att ha vunnit valet 2016. Han omvaldes 2021 och avslutar i april 2026 sitt andra och sista mandat. Han avser inte att försöka ändra konstitutionen och sitta kvar. Nuvarande finansministern Romuald Wadagni har utsetts till partiets kandidat. Däremot har nyligen Nationalförsamlingen röstat igenom förändringar i konstitutionen som innebär en förlängning av alla mandat både president och ledamöter i Nationalförsamlingen, från fem till sju år, samt skapandet av en senat med vidsträckta befogenheter, trots motstånd från oppositionen. Det kan vara ett sätt för Talon att indirekt behålla makten, speciellt då det främsta oppositionspartiet Demokraterna, lett av den tidigare presidenten Thomas Yayi Boni (2006 till 2016) inte fått rätt att ställa upp på grund av för få signaturer från nuvarande ledamöter i Nationalförsamlingen.
President Talon har hyllats för att landet har haft en stabil ekonomisk utveckling, mycket tack vare investeringar i infrastruktur, på över 5 procent årligen. Samtidigt har han anklagats för auktoritära metoder, då flera personer i oppositionen har anklagats för ekonomisk brottslighet. Kraven på politiska partier har stramats åt så att Benins rekord på över 200 partier nu har reducerats till ett fåtal.
Med en inhemsk armé som försvarat de konstitutionella institutionerna tillsammans med ett effektivt stöd från ECOWAS och Nigeria har den demokratiskt valda presidenten Patrice Talon kunnat reda ut ett allvarligt hot denna gång. Men det finns ett missnöje i landet, speciellt med bristande vapen och trupp i bekämpandet av jihadistattacker i norr. Man kan säga att Benin idag betalar priset för att man stått som observatör bredvid när jihadist hotet brett ut sig. Benin har länge haft den lägsta säkerhetsbudgeten per invånare i hela regionen.
Hans Eriksson
Utvecklingsekonom och statsvetare, Västafrikakännare som bland annat varit valobservatör i Benin.
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
