KRÖNIKA. Krigets grymheter bekämpas bäst genom att människor försöker leva sina liv så normalt det bara går, skriver Johan Lilja, Generalsekreterare för ICLD efter en vecka med lokala demokratihjältar i Ukraina.
Detta är en krönika. De åsikter som framförs är författarens egna.
Det pågår en demokrativecka i Truskavets ca tio mil söder om Lviv. På ytan är det lugnt, även om det så sent som för sex månaders som Putins krig nådde militära mål och fabriker också här. Som den lokal taxichauffören uttryckte det: ”Vi kan aldrig veta var Rysslands missiler slår ner”.
Jag är på plats för att stärka lokala demokratihjältar – för lokal demokrati är just detta – att lokala myndigheter förmedlar det som en rättsstat ska ge sina medborgare. De är den del av demokratin som tillämpar lagar och ger medborgare den rättssäkerhet de förtjänar. Det är här som tillämpningen av mänskliga rättigheter äger rum. Hjältemod – för att det äger rum i sådan svår och utmanande kontext.
Mina diskussioner och panelsamtal lyfter viktiga aspekter kring verklig demokrati i största ödmjukhet – allra helst när min tolk berättar att borgmästaren närmast mig har överlevt tre attentatsförsök. Hans ansvar är staden Sumy – en ort precis intill den ryska gränsen och där kriget med ständiga attacker är en del av vardagen. Tolken berättar vidare att borgmästaren har valt att finnas sida vid sida med de människor som har valt att försvara Sumy och de medborgare som fortfarande bor kvar. Det förtjänar den främsta av respekt.
Staden som ligger i nära anslutning till demokrativeckan bjuder oss till en rundvandring. Där vi får berättat att många av deras unga män har dött vid fronten. För att hylla deras hjältemod har staden konstruerat en slags allé (Alley of Glory) där fotografier av deras fallna hjältar prydde sidorna av allén och där pappersduvor, som symboliserade deras själar, svävade ovanför. Det är en blandning av ilska och vemod jag går där – varför är detta krig så viktigt att unga människor och ett helt land ska behöva genomlida detta? Att det inte handlar om territoriella gränser framgår med all tydlighet: Putins tycks anse att det är värt vilket pris som helst för att inte låta Ukraina visa att det går alldeles utmärkt att bli en stark, liberal demokrati. Kan vi verkligen inte göra mer för att få slut på detta meningslösa krig?
Vardagen ett motstånd
Även på de platser i Ukraina där livet på ytan pågår som normalt är varje familj och varje ukrainare påverkat av krigets fasor, men jag slås av känslan att människorna här vill leva sina liv så normalt som möjligt. Att krigets grymheter, som främst märks i en annan del av landet, bekämpas bäst genom att man visar sitt motstånd genom att inte skrämmas av Rysslands militära makt, utan i stället gå till jobbet, åka och handla, gå till skolan, arbeta i sin trädgård och hålla allt öppet. Helt enkelt leva sina liv så normalt som det går.
När jag deltar i olika diskussioner och paneler lyfter jag fram den lokala demokratins betydelse. Att decentralisering, att verka för medborgarnas inflytande, att verka i öppenhet och transparens är fundament för att skapa ett resilient samhälle. Forskning som ICLD tagit fram tillsammans med School of economics i Kiev visar hur viktig samverkan mellan medborgare, företag och lokala organisationer varit för att skapa ett uthålligt samhälle, även under krig och katastrof. Här har utbytet mellan svenska och ukrainska kommuner varit av stor betydelse – ett samarbete som också bygger starka vänskapsband – en känsla av att inte vara ensam i en svår och utmanande tid.
ICLD:s partnerskapsnätverk består av 26 kommuner, 13 från vartdera landet. I mötet med ICLD:s mentor Maria Tuzyk och med flera av paneldeltagarna som representeras av såväl svenska som ukrainska borgmästare, känns det starkt att få kunna visa och lyfta att ICLD är här för att vi tror på det ukrainska folket, vi tror på att det finns en positiv framtid, och vi önskar ge dem stöd för att bygga en framtid som inkluderar alla.
En verklig liberal demokrati innebär att lika rättigheter ges till alla, att det finns ett skydd för det fria ordet, pressfrihet, rätten att välja sina ledare, likhet inför lagen – och att allt detta finns institutionaliserat. Det ICLD stärker i sina olika program är att lokala myndigheter, som är den del av rättsstaten som står närmast medborgarna skapar förutsättningar för inkluderande delaktighet, även under en tid när undantagstillstånd råder. Ukraina har i dessa nätverk visat att de har ambitioner att verka i en mer demokratisk riktning och har tagit många positiva steg.
Att utgå från mänskliga rättigheter och allas lika värde är grundkomponenter för Ukraina i sitt fortsatta reformarbete på vägen mot EU-medlemskap. Detta blir bra för Ukraina, det blir bra för EU och det blir bra för resten av världen!
Nu sitter jag på bussen som ska ta mig den långa vägen tillbaka hem igen. Det är trångt, varmt och oerhört tröttsamt – men då påminner jag mig att mina bekymmer är helt betydelselösa jämfört med det som det modiga ukrainska folket står ut med för att försvara sitt land, men också som ett försvar för hela Europa.
Johan Lilja
Generalsekreterare ICLD
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
