Efter att Mali, Burkina Faso och Niger lämnat den regionala organisationen ECOWAS och bildat en egen allians har situationen i Västafrika varit ansträngd. Nu har de bilaterala kontakterna återupptagits.
Den västafrikanska samarbetsorganisationen ECOWAS har länge setts som en modell för ekonomisk integration i Afrika, men av kritiker också som ett instrument för franska intressen i regionen.
I juli 2023 störtandes den lagligt valda president Bazoum i Niger. ECOWAS krävde då att presidenten skulle återinsättas och hotade med ett militäre ingripande så inte skedde. Kravet ignorerades dock helt. I stället beslutade de tre Sahel-staterna Mali, Burkina Faso och Niger att I september 2023 bilda Sahelstaternas Allians (EAS) och därmed också lämna ECOWAS.
Uppskjutna val
Mali och Burkina Faso hade avtal med ECOWAS om en övergångsperiod, politiska reformer, allmänna val och återgång till civilt styre. I Mali slutade den av ECOWAS överenskomna övergångsperioden i april 2024 utan att utlovade val kunde genomföras på grund av den allvarliga säkerhetssituationen. Oppositionspartier och civilsamhällesorganisationer protesterade vilket ledde till att politiska partier förbjöds under en tid. Innan dess hade omfattande rådslag med befolkningen genomförts, en ny konstitution utarbetats och godkänts genom folkomröstning. De planerade valen i februari 2024 uppsköts dock av administrativa och säkerhetsskäl.
I Burkina Faso gick övergångsperioden med ECOWAS ut i juli 2024. I en hast genomfördes under en helg nationellt rådslag med utvalda representanter där det bland annat bestämdes att förlänga övergångsperioden till civilt styre med 5år, på grund av det allvarliga säkerhetsläget. Den politiska situationen idag är spänd under ytan. Politiska partier är i praktiken förbjudna att agera och kritiska media förföljs. Men många är entusiastiska och känner att kampen mot jihadisterna börjar ge resultat.
I Niger, som aldrig haft något avtal med ECOWAS, genomfördes i februari 2025 ett nationellt rådslag om landets framtida styre. Mamoudou Harouna Djingarey, före detta hög FN-chef, ledde arbetet med över 700 deltagare, civila och militärer. Bland rekommendationerna finns en övergångsperiod på minst 5år, med möjlighet till förlängning beroende på säkerhetssituationen.
De tre Sahelstaternas beslut att lämna ECOWAS trädde i kraft i 29 januari 2025. Sedan har ECOWAS ensidigt förlängt respiten med sex månader. Senegals president Diomaye Faye, som valdes 2024 och som representerar en pan-afrikanism till vänster, har utsetts till medlare och besökt de tre Sahelstaterna i hopp om att de skall ändra sig.
EAS är en realitet
Ghanas nyvalde president John Dramani Mahama konstaterade i december 2024 att AES är en “realitet utan återvändo” och att det är nödvändigt för ECOWAS att erkänna detta faktum. Han förordar ett förstärkt ekonomiskt och säkerhetssamarbete med de tre staterna som fram nyligen betraktades som paria av grannländerna. I mars 2025 valde också Ghanas president att besöka de tre staterna i ett försök att få dem att återvända till ECOWAS. I Mali bedömde Mahama att det ännu “är möjligt att hitta en gemensam syn” i samtal med Juntaledaren Assimi Goita. I Niger diskuterades med general Aboudrahamane Tiani “behovet av samarbete och erkännande av EAS av ECOWAS”. I Burkina insisterade den ghananska presidenten på “behovet av gemensamma ansträngningar för att bekämpa terrorismens cancer”, enligt Burkinas ledare Ibrahim Traoré.
Huvudsyftet med bildandet av AES i september 2023 var att åstadkomma ett bättre samarbete och koordinering mellan arméerna för att bekämpa det växande jihadistiska hotet från grupper tillhörande Al-Quaida och IS, främst i regionen Liptako Gourma där de tre länderna har en gemensam gräns. Samarbetsavtalet betonade staternas suveränitet och oberoende. Franska försvarsavtal sades upp och ersattes av ryska rådgivare och vapen.
AES har sedan juli 2024 officiellt utvecklats till en konfederation. AES har under sin korta existens också beslutat om gemensamma pass, nationalsång och tagit principbeslut om införandet av en gemensam valuta för handel mellan staterna.
Grunden till AES är den existerande samarbetsorganisationen Autorite du Liptako-Gourma, där speciellt dess säkerhetspolitiska samarbete nu förstärkts. I stadgarna framhålls löftet om ömsesidig hjälp där “hot mot suveräniteten och territoriella integriteten mot en av de undertecknade parterna ska betraktas som en aggression mot de övriga parterna och då ha en skyldighet att komma till hjälp”
Samtidigt så har länderna under de senaste tio åren inte lyckats lösa säkerhetsproblemen trots det dåvarande internationella stödet.
– Därför kan man inte heller förvänta sig snabba resultat för en ny allians, där utmaningarna är många och resurserna begränsade, men det är en nödvändig början säger Fahiraman Rodrigue Koné, forskningschef på Sahelprojektet inom l’Institut d’études de sécurité (ISS) med kontor i flera afrikanska länder.
Soldater rekryteras
Det är dock svårt att säga om jihadisterna har vunnit mark eller ej, om situationen har förbättrats eller försämrats. De tre ländernas arméer har förstärkts. Mali har rekryterat 5 000 soldater per år sedan 2020. Vapen, inte minst flyg har erhållits från Ryssland, Kina och Turkiet. Mellan 1 500 och 2 000 legosoldater från Wagnerstyrkan har också medverkar i kampen mot jihadisterna.
I Burkina Faso rekryteras många civila (Volontaire pour la Defense de Patrie, VDP) för att förstärka armén. Niger har ambitionen att öka sin armé från 40 000 soldater vid statskuppen 2023 till 100 000 år 2030. Utöver dessa nationella förstärkningar lovar EAS att sätta upp en gemensam styrka på 5000 soldater. Men utöver finansiella problem finns också svårigheten att etablera ett gemensamt kommando. Men det finns nu en gemensam vision om harmonisering mellan de tre länderna som inte fanns tidigare under G5 Sahel (Mauretanien, Mali, Burkina Faso, Niger, Tchad).
Även integrationen inom ECOWAS har tagit ett steg framåt vid mötet i samband med ett möte i Nigeria i februari 2025 man beslutade att från 2027 införa en ny valuta, ECO. Frågan är dock som alltid hur CFA-francen inom de fransktalande ländernas tull och valutaunion UEMOA skall vägas in i en framtida gemensam valuta. Konflikten mellan Niger och Benin angående den nya kinesbyggda oljepipeline har också lösts och exporten av olja från Benins oljehamn Semé har startat, vilket ger ett stort tillskott av inkomster till Nigers regering.
Samtidigt innebär nedläggningen av USAID nya och svåra påfrestningar för länderna i regionen. Vilka konsekvenserna av detta blir är än så länge för tidigt att säga.
Hans Eriksson
Ekonom, statsvetare, Västafrikakännare
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
