”Rättegången mot IS-kvinnan ger oss styrka att möta förövarna”

En svensk kvinna som deltog i IS-brotten kan bli den första i Sverige att dömas för brott mot mänskligheten. Pari Ibrahim är en av dem som vittnar i målet.
– Rättegången ger oss överlevare styrkan att möta förövarna med rättssystemet på vår sida, säger Pari Ibrahim till Global Bar Magazine.

Under 2014 stormade IS-militanter yazidiska städer och byar i Sinjarregionen i Irak och förde bort kvinnor och barn. Många kvinnor blev sexslavar och pojkar fördes bort för att bli jihadister. En av dem som deltog i IS-brotten är svenskan Lina Laina Ishaq som nu står åtalad för folkmord. Enligt åklagaren har hon hållit nio yazidiska kvinnor och barn fångna i sin bostad i Raqqa i Syrien i upp till sju månader och behandlat dem som slavar, samt misshandlat flera av dem. Lina Laina Ishaq förnekar brott.

Lina Laina Ishaq avtjänar sedan tidigare ett fängelsestraff för att 2014 ha tagit med sig sin tvåårige son till Syrien, i ett område som då kontrollerades av IS. 2017, när IS tappade kontrollen över området, flydde hon från Raqqa och tillfångatogs av syrisk-kurdiska trupper. Hon lyckades fly till Turkiet där hon greps tillsammans med sin son och två andra barn som hon hade fött under tiden, tillsammans med en IS-krigare från Tunisien. Hon utlämnades från Turkiet till Sverige.

Bidrog till folkmord

Nu åtalas Lina Laina Ishaq för folkmord, brott mot mänskligheten och grov krigsförbrytelse. Brotten ska ha begåtts mellan augusti 2014 och december 2016 i Raqqa, Syrien. IS hade då tagit över staden och försökte förinta den yazidiska folkgruppen.

Åklagaren hävdar att kvinnan har utsatt de nio personerna för ett svårt lidande, tortyr eller annan omänsklig behandling samt för förföljelse (“persecution”) vilket är ett brott som innebär systematiskt och allvarligt förtryck av individer eller grupper på grund av deras identitet eller åsikter. Alla gärningarna ska ha skett i syfte att helt eller delvis förinta folkgruppen yazidier som sådan (folkmord) och stått i samband med en väpnad konflikt.

Rättegången pågår i cirka två månader och domen lär komma i slutet av 2024 eller i början av 2025. Till de som kallats att vittna hör bland annat David Lundberg från SÄPO, journalisten Cecilia Uddén och Pari Ibrahim. Vilka vittnen som har kallats av försvararna saknar vi kännedom om.

Pari Ibrahim är grundare av organisationen Free Yezidi Foundation. Hon vittnade om vilken effekt IS brott mot den yazidiska folkgruppen har haft, konsekvenserna av gärningarna idag samt hur överlevare återgett vad de varit med om.

– Jag kände mig väldigt ledsen när jag pratade om det som har hänt. Alla yezidier har drabbats på ett eller annat sätt. Samtidigt är rättegången också en uppmuntran. Det ger oss en styrka att överlevarna möter förövarna med rättssystemet på sin sida. Och att åklagaren gör allt för att se till att ingen förövare av dessa avskyvärda brott kommer undan med vad de har gjort, säger Pari Ibrahim.

Om Lina Laina Ishaq fälls så blir Sverige blir det andra landet, efter Tyskland, att lagföra IS-medlemmar för brott mot yazidier. Mark Klamberg, professor i folkrätt, säger till Sveriges Radio att brott mot mänskligheten och slaveri är relativt lätt att bevisa för åklagaren, men att folkmord är svårare. Så åklagarsidan har goda chanser att få Lina Laina Ishaq fälld för några av de påstådda brotten, men alltså inte alla.

Pari Ibrahim anser att det är mycket viktigt att IS-medlemmar döms för de brott som de begått. IS var en terroristorganisation men också en folkmordsorganisation, säger hon. Hon vill att IS-medlemmar åtalas för mord, våldtäkter, förslavning, tortyr och människohandel.

Hon tycker att åklagarsidan gjort ett bra jobb:

– Att Sverige säkerställer att förövarna fångas och ställs inför rätta är fantastiskt, säger hon.

Många fortfarande slavar

Av de över 2 600 yezidiska kvinnor och barn som fortfarande saknas är många alltjämt slavar hos IS. Pari Ibrahims stiftelse försöker hitta försvunna yezidier och har lyckats återförena några familjemedlemmar. Men arbetet är svårt. Vissa är rädda för att återvända från flyktingläger i Syrien, eftersom de har blivit våldtagna. 

– IS kan ha sagt till dem att om du har barn och inte längre är oskuld så kan du inte återvända till ditt samhälle – de kommer inte att acceptera dig, säger Pari Ibrahim.

Hon säger att det internationella samfundet måste åta sig att åtminstone försöka identifiera dessa yazidier:

– Det har gått tio år men omvärlden har inte gjort tillräckligt!

”Ericsson-chefer borde åtalas”

Det har också visat sig att flera företag haft nära koppling till IS. I mitten av februari 2022, efter att SVT:s program Uppdrag Granskning börjat ställa frågor, medgav Ericsson att företaget betalat mutor till IS i Irak. Detta fick amerikanska myndigheter (som redan tidigare hade en granskning av Ericsson i gång) att utreda händelsen. Ericsson fick därefter betala ytterligare böter, förutom de som redan tidigare utdömts, för mutbrott.

Även i Sverige inleddes en utredning mot Ericsson under ledning av samma åklagare – Reena Devgun – som nu leder åtalet mot den svenska IS-kvinnan. Hon valde då att lägga ned utredningen mot företaget:

– Det finns anledning att tro att brotten har begåtts, men jag har inte underlag för att påstå att någon på Ericsson har medverkat, konstaterade kammaråklagare Reena Devgun när hon fattade beslutet att lägga ner utredningen.

Förutom Ericsson utredds även det franska företaget Lafarge för att ha gett mutor till IS. Företaget står inför åtal i Frankrike, bland annat för delaktighet i brott mot mänskligheten efter att konflikten i Syrien eskalerat. Lafarges tidigare chefer kommer att ställas inför rätta 2025 för att ha betalat mutor till IS och andra jihadistgrupper för att genom detta kunna hålla sin anläggning i Syrien i drift under 2013 och 2014.

Pari Ibrahim hoppas att också denna process ska leda till en fällning:

– Både Ericsson och Lafarge är medskyldiga till folkmord och slavhandel och därför borde även Ericssons chefer borde ställas inför rätta i domstol, säger hon.

Tomas Nordberg

Läs också