DEBATT. Barnen kommer att drabbas hårdast av klimatförändringarna. Ändå går bara 2,4 procent av medlen för klimatfinansiering till att skydda barn. Nu krävs ökat fokus på barns rättigheter i klimatarbetet, skriver Martina Hibell och Yasemin Arhan Modéer från Barnfonden.
Detta är en debattartikel. De åsikter som framförs är författarnas egna.
Klimatkrisen är inte en fråga om framtiden, den är här och nu. Extremväder som torka, översvämningar och orkaner leder till ökad fattigdom och barndomar som går om intet. Över hela världen tvingas barn och unga redan idag leva med konsekvenserna av ett varmare klimat.
Hösten 2024 kan vi genom nyheter och sociala medier följa hur översvämningarna i Mali hindrar barn från att gå i skolan, den tropiska stormen Trami drabbat 7,9 miljoner av Filippinernas invånare och hur volontärer från hela Spanien försöker hjälpa till med förödelsen efter översvämningarna i Valencia.
Samtidigt har 62 000 kvadratkilometer av Amazonas regnskog – jordens lungor – brunnit de senaste 12 månaderna.
I takt med att jordens temperatur stiger vet vi att extremväder kommer att drabba oss både oftare och med större kraft än vad de gör idag. De barn som föds idag väntas få uppleva åtminstone dubbelt så många naturkatastrofer som sina mor- och farföräldrar.
Med den vetskapen är det svårt att förstå att inte mer görs för att rusta kommande generationer på alla sätt vi kan för att de ska kunna skapa så bra liv de bara kan i en värld som inte kommer att vara lik den vi lever i nu.
Enligt FN går 2,4 procent av klimatfinansieringen från multilaterala fonder till projekt som skyddar barn och stärker deras klimatresiliens. Det är uppenbart inte tillräckligt för att matcha behoven hos dem som ska leva längst med krisens konsekvenser. Osäker tillgång till livsmedel, brist på rent vatten och ökad risk för smittsamma sjukdomar får inte bara konsekvenser för barns fysiska och mentala hälsa. Det påverkar också barns möjligheter att få en utbildning och att kunna försörja sig i framtiden.
För att skapa en hållbar framtid behövs klimatfinansiering där barns rättigheter och trygghet står i centrum. Under COP29 vill vi se beslut om:
- En kraftigt ökad andel klimatfinansiering för barn som når ut även till de mest utsatta samhällena. Medel som riktas mot barnfokuserade insatser kan göra enorm skillnad när det gäller att stärka barns motståndskraft mot klimatrelaterade hot – och rädda liv.
- Ökad transparens och rapportering kring hur barns rättigheter inkluderas i långsiktiga klimatstrategier. Med mätbara mål som prioriterar barns behov både globalt och lokalt.
- Fler plattformar som gör det möjligt för barn att vara delaktiga i beslut som i högsta grad påverkar deras liv. När beslutsfattare ger barn en röst i klimatpolitiken, kan barns perspektiv också vara vägledande i utformningen av klimatstrategier och göra det möjligt för de unga att vara med och forma en tryggare framtid.
- Stärkta sociala skyddsnät för att minska riskerna och ge barnen rätt stöd. Vi ser att klimatförändringarna förvärrar fattigdom, kränkningar av barns rättigheter och psykisk ohälsa. Klimatfinansiering bör därför också riktas mot skolor och stödprogram för att hjälpa barn att hantera klimatrelaterad oro.
- Klimat- och miljöutbildning från tidig ålder. Det hjälper inte bara barn att förstå och möta de utmaningar de står inför utan ger positiva effekter för samhällena där de bor i. Barn och unga behöver få verktyg att vara med och bidra till klimatlösningarna vilket också ger dem förutsättningar att växa upp till miljömedvetna vuxna.
När vi stärker barns kunskap inom klimat och miljö rustar vi dem för en bättre framtid. Under COP29 står vi inför ett vägval: att agera och se till att de unga – och alla vi andra – är skyddade och rustade för de utmaningar som klimatförändringarna innebär, eller att passivt överlämna en ohållbar verklighet till dem. Det är dags att beslutsfattare visar vägen mot en hållbar framtid där barns behov och rättigheter står i centrum.
Martina Hibell
Generalsekreterare, Barnfonden
Yasemin Arhan Modéer
Styrelseordförande, Barnfonden
Lyssna på
Läs också
Uppläsning av artikel
|