Vad innebär det att ta ansvar som byråkrat? Är det att lyda alla regler blint, eller tvärtom att våga improvisera för att hantera en förändrad verklighet? Hör forskarna Susanna Alexius och Janet Vähämäki om vad besattheten av mätning (Obsessive Measurement Disorder) leder till – och om biståndet har utrymme för pragmatiska byråkrater.
Få verksamheter mäts och kontrolleras så mycket som biståndet. Ändå verkar det inte räcka. Nyligen gick Sidas ledning ut med budskapet att regler är viktigare än kvalitet.
Hur är det att jobba under sådana förutsättningar? Vilken kultur skapar det och finns det något utrymme för den som vågar fatta egna beslut? Samtidigt skapar kontroll och regler också trygghet i osäkra tider.
I boken (går att ladda ner gratis) Obsessive Measurement Disorder or Pragmatic Bureaucracy? Coping With Uncertainty in Development Aid Relations diskuterar Susanna Alexius och Janet Vähämäki styrning, ledarskap och organisering inom biståndet. Bland annat så lanserar författarna begreppet den pragmatiske byråkraten, en person som har kunskap och perspektiv och som vågar lita på sitt eget omdöme och som står emot när det som sker inte är bra för verksamheten.
Är det bra med pragmatiska byråkrater när mätandet riskerar att bli viktigare än målen? Och inte minst – vågar du bryta mot reglerna?
Medverkande:
- Susanna Alexius, docent i företagsekonomi och forskningsledare vid Score (Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor
- Janet Vähämäki, disputerad företagsekonom från Stockholm Business School, kopplad till SCORE och verksam vid Stockholm Environment Institute (SEI).
- Programledare: David Isaksson, chefredaktör för Global Bar Magazine.
Musik och boktips
I avsnittet tipsar vi om två låtar och en bok: Nils Brunsson har skrivit Mechanisms of Hope. Henrik Widgren. Har gjort låten Omorganisera och på 70-talet kunde man höra Ville, Valle och Viktor i Centralbyråkratens visa.
|
Uppläsning av artikel
|
