Mikroplaster kommer inte längre få säljas inom EU. Det har EU-kommissionen beslutat. Det är en rad produkter som påverkas av beskedet, bland annat det granulat som används på konstgräsplaner.
EU-kommissionen har beslutat om att förbjuda försäljningen av mikroplaster inom EU. Detta beslut påverkar flera olika produkter så som granulat som används på konstgräsplaner, smink, glitter, växtskyddsmedel och medicinska produkter. Kampen mot mikroplasterna har pågått under flera år och produkter har stegvis förbjudits sedan 2018.
De nya förbuden träder i kraft i olika steg. Redan den 17 oktober 2023 förbjöds försäljning av löst glitter medan försäljning av granulat träder i kraft först om åtta år.
Enligt den europeiska kemikaliemyndigheten, Echa, hamnar 42 000 ton mikroplast i miljön varje år. Den största boven i dramat är konstgräsplanerna som uppskattningsvis genererar 16 000 ton utsläpp per år. Med tiden bryts plasterna ned i mindre beståndsdelar som sprids genom näringsväven och hamnar i kroppen på människor och djur. Enligt Naturvårdsverket råder det dock stor osäkerhet kring vilka risker det innebär att få i sig mikroplast och kunskapsluckorna är stora.
Beskedet har fått blandade reaktioner. Svenska Fotbollsförbundet skriver på sin hemsida att det fortfarande inte finns något bra allternativ som kan ersätta mikroplasten på konstgräsplanerna och tipsar sina medlemmar om att köpa på sig stora lager i väntan på att forskningen kommer framåt på området.
Inger Näslund är havsexpert på Världsnaturfonden, WWF. Hon förstår att svenska fotbollsklubbar är oroliga då riktiga gräsplaner är dyra att sköta. Men att bunkra granulat tycker hon är ett för kortsiktigt sätt att hantera problemet.
– Det här handlar i grund och botten om hälsan för miljö och människor, något som ju borde vara centralt för en idrottsrörelse, säger Inger Näslund.
Hon påpekar också att det är symptomatiskt att det som genererar störst utsläpp får en förlängd användningstid på åtta år, medans glittret, som är ett betydligt mindre problem förbjuds direkt.
– Samtidigt är bra att de skickar en signal och visar tydligt att EU vill fasa ut plasten, att de förstår att detta är rätt riktning att ta.
Just nu pågår förhandlingar om ett globalt regelverk för produktion och konsumtion av plast i FN. Bra nio procent av plastavfallet återvinns globalt och mycket att avfallet som genereras i väst exporteras till låginkomstländer som saknar resurser för att ta hand om plasten. Förhandlingar har pågått sedan mars 2022 och målet är att avtalet ska vara på plats 2024.
– Ett stort antal länder förstår hur bråttom det är, vilket vi verkligen välkomnar. Nu måste de fortsätta att kämpa för rättsligt bindande regler och åtgärder som är nödvändiga för att tackla plastföroreningskrisen, säger Inger Näslund.
Redaktionen
Läs mer:
|
Uppläsning av artikel
|
