Vilka är egentligen människorna bakom statistiken om fängslanden och övergrepp? Hur är det att leva sida vid sida med en person som utsätts för hot och förföljelse och som fängslats för sin övertygelse? Anna Sundström, generalsekreterare för Palmecentret, reflekterar kring mötet med Başak Demirtaş, gift med den fängslade turkiske författaren och advokaten Selahattin Demirtaş.
Rapport, efter rapport visar på samma sak. Demokratin i världen går kräftgång. Friheten är i fara. I land efter land inskränks demokratiska fri – och rättigheter. Hongkong, Ungern, Polen, Brasilien, Filippinerna och Turkiet. Nyheterna förskräcker, lämnar kanske en diffus oro, men känns samtidigt långt borta. Men i mötet med de människor som utgör del av motkraften, som viger sina liv åt att försvara friheten, kryper förskräckelsen under huden. Lämnar dig mer sårbar, men också mer hoppfull.
Som i mötet med Başak Demirtaş. Vi träffades första gången i samband med Bokmässan i Göteborg hösten 2019. Vi samtalade om den novellsamling hennes man, politikern och människorättsadvokaten Selahattin Demirtaş, skrivit. Selahattin sitter fängslad sedan 2016 i hemlandet Turkiet. Fängslad för sin kamp för ett fritt och demokratiskt Turkiet där ingen ska diskrimineras för sitt kön, sin etnicitet, sin tro, sexuella läggning eller sitt språk. En kamp som i ett alltmer auktoritärt och nationalistiskt Turkiet upplevs alltför hotfull.
Om mitt första intryck var det av en nätt och timid kvinna insåg jag snabbt att Başak besitter en styrka och övertygelse som förmodligen kan rubba berg. Hur är det att leva sida vid sida med en person som utsätts för hot och förföljelse och som fängslats för sin övertygelse, frågade jag henne där på Bokmässans scen?
– Man kan fängsla en kropp, men aldrig en persons tankar, var hennes svar. Min man sitter fängslad för sina åsikter och sin kamp för ett fredligt och demokratiskt Turkiet. Den vetskapen ger styrka och mod.
Başak Demirtaş bor och arbetar som lärare i staden Diyarbekir. Nästan varje vecka åker Başak till fängelset i den turkiska staden Edirne, 1685 km från Diyarbekir för att besöka Selahattin. De två barnen följer ofta med för att träffa sin pappa. Men den tillåtna besökstimmen är alltför kort för att lindra saknaden.
I dagarna utsattes Başak för en sexistisk attack via sociala medier som har väckt starka reaktioner. En kampanj till stöd för Başak BaşakDemirtaşYalnızDeğildir (BasakDemirtasIsNotAlone) har också fått stor spridning i sociala medier.
Just sexismen i det turkiska samhället, hedersproblematiken och bristen på respekt för kvinnors rättigheter är centrala teman i den bok Selahattinskrivit under tiden i fängelset. Bokens titel ”Gryning”, är en slags hoppfullhetens springa av ljus. Det är ju som mörkast innan gryningen, konstaterarSelahattin ibokens inledning.
Başak svarar på samma sätt när jag frågar henne om hon känner hoppfullhet inför framtiden?
– Nattens mörker efterföljs av ljuset. Någon gång kommer vi att komma ut ur mörkret. Men för att göra det måste vi kämpa. Det krävs en kamp.
Kampen för frihet är inte bara Selahattins och Başaks – den ankommer på oss alla!
Anna Sundström, Generalsekreterare Palmecentret
