Alltmedan konsekvenserna av klimatförändringarna ökar ser allt fler artificiell intelligens (AI) och digitala hjälpmedel som verktyg för att förutspå och begränsa klimatförändringarnas negativa effekter. Frågan är – kommer tekniken att kunna lösa problemen?
Regeringar, teknikföretag och investerare blir mer och mer intresserade av maskininlärningsprodukter och algoritmer som bidrar till att se mönster i stora mängder data och göra förutsägelser, liksom att fatta beslut i den digitala och verkliga världen.
I juni investerade fonden Rise Fund, en del av investmentföretaget TPG, 100 miljoner dollar i ett AI-system som gör sekundsnabba prognoser och är framtaget av start up-företaget Climavision. Målet med investeringen var att kunna förutsäga vädermönster med precision. I samband med klimatmötet COP26 i november i Glasgow (Skottland) kommer en mellanstatlig färdplan om AI:s roll för att bekämpa den globala uppvärmningen att lanseras.
Men AI kan också vara mycket energiintensivt och miljöskadligt, säger kritiker som varnar för att tekniken kan vara en dyr distraktion från effektivare sätt att hantera klimatförändringar.
Vad kan AI bidra till?
Maskininlärning används redan för att skicka ut varningar om naturkatastrofer i Japan, övervaka avskogning i Amazonas och designa grönare, så kallade smarta städer i Kina. AI-applikationer kan också hjälpa till att utforma mer energisnåla byggnader, förbättra energilagring och optimera utbyggnad av förnybar energi genom att mata in sol- och vindkraft i elnätet. I mindre skala kan detta hjälpa hushållen att minimera sin energianvändning. Det kan ske automatiskt genom att apparna släcker lampor som inte används, eller att de skickar ström från elfordon tillbaka till nätet för att möta efterfrågan.
År 2030 kan tekniken bidra till att minska de globala utsläppen av växthusgaser med fyra procent, enligt en ny studie från revisionsföretaget PricewaterhouseCoopers.
– AI kan bearbeta enorma mängder data som bilder, grafer och kartor, vilket gör det mycket lättare att förstå dynamiken kring havsnivåhöjning och istäcken. Därmed kan tekniken flytta fram gränserna för klimatmodellering, konstaterar Peter Clutton-Brock på den brittiska tankesmedjan Center for AI and Climate (CAIC).
Vem kan använda den nya tekniken?
Den höga kostnaden för den datakapacitet som AI kräver har fått forskningen att till stor del flytta till den privata sektorn, enligt Chris Goode, VD för Climavision. Företagets system använder ett högupplöst radarnätverk tillsammans med data från satelliter och väderballonger på hög höjd för att ”fylla i” vad företaget menar är hundratals ”luckor ”i dagens väderprognoser.
– Tack vare detta kommer energi- och transportföretag, bönder – till och med den amerikanska militären – att ha tillgång till vad som händer i realtid i atmosfären, eftersom systemet uppdateras varje sekund, säger Chris Goode.
Ari Cohen på investmentbolaget TPG, som nyligen lanserade fonden ”Rise Climate-fond” som stängde på 5,4 miljarder dollar för att investera i klimatlösningar runt om i världen, konstaterar att ”AI-marknaden sannolikt kommer att växa i takt med att länder och företag övergår till koldioxidsnål energi.”
”Data och AI-driven programvara kommer att vara en integrerad del för att förutsäga marknadens beteende och maximera energiutbytet mellan elnät och smarta apparater”, skriver han vidare i ett mail.
Kräver mycket energi
Samtidigt kräver lagring och bearbetning av den data som behövs för att ”träna” en stor algoritm enorma mängder energi, vilket in sin tur innebär stora utsläpp. Det kan röra sig om så mycket som 284 000 kg koldioxid, enligt en studie från Massachusetts Institute of Technology.
Det motsvarar nästan fem gånger livscykelutsläppen från en amerikansk bil, konstaterar forskarna bakom rapporten
Datacenter som behandlar och lagrar data från olika onlineaktiviteter, som att skicka e-post och strömma videor, står redan för cirka en procent av den globala elanvändningen, enligt International Energy Agency. Vissa uppskattningar säger att AI-verktygen kommer att stå för upp till åtta procent av världens totala energibehov år 2030, vilket ökar farhågorna om att tekniken kan leda till ökad förbränning av fossila bränslen.
– AI är både en möjliggörare och potentiellt en förstörare av klimatkampen. Det behövs till exempel sällsynta jordartsmetaller för att göra hårdvaran, vilket har en destruktiv inverkan konstaterar Virginia Dignum, professor i social och etisk AI vid Umeå universitet.
Den potentiella loggningen av människors energianvändning väcker också en oro för den personliga integriteten, vilket innebär att tekniken skulle kunna spåra data tillbaka till individer. Det finns också en risk för partiska och förutsägbara resultat, beroende på vilka antaganden som görs när data matas in i algoritmen.
Kevin Anderson, professor i energi och klimatförändringar vid universitet i Storbritannien, Sverige och Norge:
– Frågan om klimatförändringarna vilar främst på de som står för lejonparten av utsläppen och att de förändrar sin livsstil. Att lita på framtida teknik för att döva våra samveten idag är långtifrån tillräckligt, menar han.
Integritet viktig
I slutändan kan användningen av AI för att bekämpa klimatförändringar komma att bero på hur tekniken regleras internationellt.
– Integritetsfrågor är mycket specifika för den typ av teknik som vi använder för närvarande. Om vi börjar använda andra typer av algoritmer som är mindre beroende av personuppgifter så minskar problemet kring balansen mellan energiförbrukning och den personliga integriteten. Sådana algoritmer skulle snart vara lika effektiva som de som används i nuläget, fortsätter Virginia Dignum som 2020 ingick i EU-kommissionens högnivåexpertgrupp för artificiell intelligens förra året:
AI Now Institute, ett forskningscenter vid New York University, har föreslagit ett antal gröna AI-principer som skulle innebära full transparens när det gäller olika teknikföretags miljö- och klimatpåverkan. Inom EU är man också positiv till detta:
– Men hoten från klimatförändringarna så stora att ansträngningarna för att hitta en lösning med AI kommer att fortsätta. Möjligheterna med tekniken är helt enkelt större än riskerna, konstaterar Peter Clutton-Brock på den brittiska tankesmedjan Center for AI and Climate (CAIC).
Arthur Neslen
Thomson Reuters Foundation
Översättning och bearbetning: Tomas Nordberg
|
Uppläsning av artikel
|
