DEBATT. FN:s nästa generalsekreterare börjar i ett mycket svårt omvärldsläge. Kvinnors ledarskap stärker demokrati och levererar bättre resultat visar en aktuell rapport. Det finns därför många argument för att nästa FN-chef ska bli en kvinna, skriver Ulrika Grandin, generalsekreterare UN Women Sverige.
Detta är en debattartikel. De åsikter som framförs är författarens egna.
Nu under hösten står vi inför en spännande omröstning om FN:s nästa generalsekreterare då nuvarande generalsekreterare, portugisen António Guterres, lämnar sin post den 31 december 2026 efter två mandatperioder.
Detta sker under ett minst sagt oroligt omvärldsläge och i en tid när FN och andra multilaterala organ och överenskommelser ifrågasätts.
Enligt traditionen växlar generalsekreterarposten mellan olika regioner och nu är det Latinamerikas/Karibiens ”tur”, även om detta inte är ett formellt krav. Dessutom finns höga förväntningar på att det denna gång bör bli en kvinna, något som inte har skett under FN:s över 80-åriga historia. Och flera av de nuvarande kandidaterna är kvinnor.
Processen för att välja en ny generalsekreterare är lång och inte alltid transparent. Länder nominerar kandidater och sen röstar FN:s säkerhetsråd i olika hemliga omröstningar. Slutligen sker en formell omröstning där kandidaten måste få minst nio röster av Säkerhetsrådets 15 medlemmars röster. De fem permanenta medlemmarna – Storbritannien, Frankrike, Ryssland, USA och Kina – har en tung roll och får inte ha lagt in veto mot kandidaten.
Efter detta rekommenderar säkerhetsrådet en kandidat som formellt utses av FN:s generalförsamling.
Just nu ser det ut som kandidaten Rebeca Grynspan, tidigare vice president i Costa Rica, ligger bra till. Grynspan har också varit generalsekreterare för FN:s konferens om handel och utveckling, UNCTAD. Vid ett öppet stormöte – Townhall – som anordnades nyligen talade hon om att FN måste vara till för alla nationer, stora som små, och att hon vill stå för integritet, transparens och konsensus. Hennes prioriteringar är bland annat att FN:s arbete ska vara efterfrågestyrt och ha fokus på realistiska resultat samt att hon vill se mer samarbete med regionala organisationer.
Även kandidaten Carolyn Rodrigues-Birkett, tidigare utrikesminister i Guyana, ska ligga bra till. Rodrigues-Birkett har även varit FN-ambassadör för Guyana. Under Townhall talade hon om att hon vill bidra till att stärka FN:s finanser och vara en praktisk, realistisk och pragmatisk ledare. Hennes prioriteringar är bland annat humanitära situationer, att lyfta fram länder som känner sig underrepresenterade i FN och dialog med de internationella finansiella institutionerna.
Men processen är långt ifrån klar och något helt oväntat kan hända i sluttampen, som till exempel att en ny kandidat läggs fram i sista sekunden.
Men blir FN:s nästa generalsekreterare en kvinna? Det finns iallafall många argument för ett kvinnligt ledarskap. Enligt UN Womens senaste rapport om jämställdhet i de globala målen är kvinnligt ledarskap positivt för utvecklingen inom alla de globala målen i Agenda 2030, från fred och fattigdom till utbildning och klimatåtgärder.
Kvinnors ledarskap stärker demokrati och levererar bättre resultat. Kvinnor på ledande positioner är mer benägna att försvara hårt förvärvade rättigheter och hålla institutioner ansvariga inför de människor de representerar. Vad gäller ekonomisk utveckling bidrar kvinnors ledarskap till att stänga jämställdhetsgap i ekonomin, vilket bidrar till högre global GDP och mer motståndskraftiga ekonomier. När kvinnor deltar i fredsprocesser blir freden mer hållbar. Fredsavtal där kvinnor har varit med i förhandlingarna genomförs i högre grad och håller längre.
Vad är då hindren för kvinnors ledarskap och vad behövs för att stärka kvinnligt ledarskap? Jo, enligt UN Women, handlar det bland annat om finansiering, inte minst till kvinnorättsorganisationer. Även sociala normer hindrar kvinnors ledarskap och här behövs politisk vilja samt maktförskjutningar, vilket alltid är svårt och känsligt.
Oavsett om FN:s nästa generalsekreterare blir en man eller kvinna, och oavsett vilket stöd den personen har, kommer hen att kliva in på posten i ett mycket svårt omvärldsläge. Polarisering, geopolitiska konflikter och humanitära kriser ökar. Existentiella frågor för mänskligheten, som klimatkrisen och hanteringen av AI är globala frågor som måste hanteras. Samtidigt är FN sargat, till viss del kritiserat och befinner sig mitt i en finansieringskris.
En ny generalsekreterare kommer därmed att starta sitt uppdrag i ett mycket svårt läge. Men också i ett läge där FN behövs mer än någonsin.
Ulrika Grandin
generalsekreterare UN Women Sverige
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
