Liberia är ett av de länder där det svenska biståndet nu avvecklas. Nu vill konservativa kyrkor öka sin makt över kvinnors kroppar. Och de som drabbas är unga kvinnor som Martha Bridges.
Artikeln publicerades ursprungligen i The New Humanitarian. Läs originaltexten här.
Vid 14 års ålder blev Martha Bridges* våldtagen varje helg av en äldre brorson i sin mosters hus. Hon visste inte att hon hade blivit gravid förrän hon besökte en klinik i Paynesville, en förort till Monrovia, förvirrad av de extrema kramperna hon led av.
När hon fick beskedet var hennes skräckslagna reaktion att be sjuksköterskan att ”ta bort det!”. Men abort är olagligt i Liberia, utom under särskilda omständigheter: läkare måste intyga att det finns ett medicinskt behov, eller så måste det finnas officiella handlingar som bevisar att graviditeten var ett resultat av våldtäkt eller incest.
Att få fram de handlingar som skulle ha krävts var omöjligt för Martha. Hon kom från ett fattigt ensamståendeföräldrahem och kände sig skyldig gentemot sin moster, som behandlade henne som en dotter. Komplicerade familjerelaterade, könsrelaterade och ekonomiska skäl hindrade henne från att anmäla sin brorson. Så, precis som många andra desperata liberianska kvinnor, följde hon sjuksköterskans ”råd” och sökte ett lokalt botemedel.
Dessa sträcker sig vanligtvis från användning av kraftfulla örter för att framkalla sammandragningar, metallvajrar (som från galgar) och vassa pinnar för att genomborra livmodern, eller införande av en glasflaska avsedd att gå sönder inuti – uppenbarligen metoder som är ytterst farliga. ”
– Den natten trodde jag att jag skulle dö. Blödningen ville inte sluta, säger Martha.
Sju år senare lider hon fortfarande av komplikationer, omfattande flytningar och smärtsamma menstruationer. Men hon överlevde åtminstone. En ung väninna i grannskapet som använde en blandning av örter och glas – i folkmun kallad ”RPG” – gjorde det inte.
Eftersom tillgången till preventivmedel är begränsad i Liberia är mer än hälften av alla graviditeter oönskade, och 35 procent slutar med abort – främst självframkallade. Det är en av anledningarna till att Liberia har en av världens högsta mödradödlighetstal. Ändå underskattar de officiella siffrorna problemet: vårdpersonal diagnostiserar vanligtvis blödning eller sepsis som dödsorsak, vilket döljer den verkliga omfattningen av misslyckade aborter.
Blockerade reformer
Regeringens svar var att 2020 lägga fram ett lagförslag om folkhälsa som innehåller bestämmelser som skulle tillåta läkare att utföra aborter fram till 18:e graviditetsveckan, samt främja omfattande sexualundervisning (CSE). Förslaget innehöll flera andra reformer som länge varit efterlängtade – från förbättrad sjukdomsövervakning till uppdatering av lagarna om psykisk hälsa – men det är de progressiva åtgärderna som beskrivs i kapitel 48 med fokus på sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter som har gjort att lagförslaget hamnat i blåsväder.
Med stöd från kvinnorättsgrupper, FN, viktiga regeringsministerier och Liberias Interreligiösa råd godkändes lagförslaget av underhuset 2022. Men en koalition av konservativa politiker – med stöd av den katolska kyrkan och amerikanska politiska ledare inom pro-life-rörelsen – fördröjer dess väg genom senaten, där det krävs två tredjedelar av rösterna för att det ska antas.
In i detta kulturkrig har den fundamentalistiska Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga (LDS), bättre känd som mormonerna, med huvudkontor i Utah i USA, klivit in.
Kyrkan anordnade en konferens för att stärka familjerna (SCF) i Monrovia den 19–20 juni, där deltagarna till övervägande del bestod av kyrkomedlemmar som fick lyssna på klichéer om familjen ”som samhällets grundval” och vikten av etik, integritet och att föregå med gott exempel för sina barn.
Publiken slukade varenda ord.
– Evangeliet kan förändra en familj, säger Anthony Silo, 19 år, klädd i vit skjorta, beige chinos och en namnbricka som visar att han tillhörde mormonkyrkan. Och även om han själv växte upp med en ensamstående mamma anser han att idealet är att kvinnor bär det huvudsakliga ansvaret för barnens välfärd, medan männen är där för att försörja..
Men en kärnfamilj har föga likhet med verkligheten i stora delar av det liberianska samhället, som fortfarande är traumatiserat av två inbördeskrig som tillsammans varade i fjorton år, ett ebola-utbrott och djupgående, mångdimensionell fattigdom som drabbar mer än hälften av befolkningen.
I dag lider uppskattningsvis 40 procent av liberianerna fortfarande av posttraumatisk stress (PTSD) och andra ångestsyndrom. Hushållen är i idealfallet platser för omsorg och stöd, men de kan också vara platser för våld och övergrepp.
– Vi har en ung befolkning och många oönskade graviditeter. Vi säger att man måste kunna bestämma själv när man ska skaffa barn, att ungdomar behöver information om sex och måste veta hur de ska skydda sig, säger Bendu Tonia Kamara från organisationen Community Health Care Initiative.
Adeyinka Ojediran, en av tre ledare inom mormomkyrkan LDS i Västafrika, anser att det finns en ”gudomlig definition av familjen”. Men han medger att de traditionella mönstren har rubbats till följd av de samhällsomvälvningar som Liberia har genomgått.
– Vi lägger ingen skuld på någon, utan möter människor med medkänsla. Familjer som har skadats kan läkas, säger han.
En allians mellan kristna, muslimska och till och med traditionella religiösa institutioner har bildats under den sekulära parollen ”familjevärden”.
Rik kyrka predikar om familjen
Mormonkyrkan LDS, som enligt uppgift är en av världens rikaste kyrkor, har vuxit exponentiellt i Afrika. Den har övervunnit en besvärlig historia, där svarta människor officiellt stämplades som förbannade fram till en ”uppenbarelse” 1978 som möjliggjorde prästvigning av svarta präster. Antalet afrikanska medlemmar har sedan dess ökat kraftigt till mer än 660 000, med närvaro i över 30 länder, med hjälp av missionsarbete, fokus på lokalt ledarskap och stipendier för ungdomar.
Liberias huvudstad Monrovia är värd för den åttonde SFC, ett årligt evenemang som turnerar mellan västafrikanska huvudstäder och hyllar LDS:s samhällsvision. Människorättsorganisationer oroar sig samtidigt över kyrkans ideologiska inflytande och den dragningskraft som konservativ religion kan ha på rösthungriga politiker – särskilt när den backas upp av de resurser som LDS kan erbjuda.
Dagen före konferensens öppnande Liberias presidentfru Kartumu Yarta Boakai det första spadtaget för ett nytt förlossningssjukhus med 100 sängplatser som byggs med finansiering från LDS. Hon deltog inte i SFC, och det gjorde inte heller högt uppsatta regeringsföreträdare, däribland utrikesminister Sara Nyanti, som enligt uppgift har kopplingartill kyrkans ledning.
Ändå är Aminata Kamara-Sneh, expert på reproduktiva rättigheter vid RFSU:s lokala samarbetspartner i Liberia orolig:
– Liberia är ett land där människor har låga inkomster, det är billigt att skaffa sig politiskt inflytande här. De religiösa aktörerna använder familjevärden som en rökridå, och folk jagar pengarna, konstaterar hon.
Av det svenska biståndet till Liberia (2025) på ca 250 miljoner kronor gick 250 gick närmare 50 miljoner kronor till reproduktiv hälsa och kvinnoorganisationer, pengar som nu alltså helt försvinner. Ledare inom civilsamhället oroar sig nu för att kyrkan och allierade högerrörelser baserade i USA kommer att stärka motståndet mot folkhälsoförslaget; uppmuntra de parlamentariker som arbetar med utkastet till anti-LGBTQ-lagstiftning; och ge tyst stöd till traditionalistiska lagstiftare som håller tillbaka ett separat lagförslag som förbjuder barnäktenskap och helt och hållet förbjuder kvinnlig könsstympning (i stället för det nuvarande villkorliga förbudet).
Högt uppsatta LDS-företrädare insisterar dock på att deras agenda är uteslutande andlig.
– Allt vi gör är i enlighet med skriftens föreskrifter. Vi intar inga politiska ståndpunkter, men det är viktigt att inta en moralisk hållning, säger Jeffrey Adams, juridisk rådgivare för LDS i Västafrika.
Den sista talaren under mormonkyrkans två dagar långa evenemang var Greg Slater, medgrundare av Family Watch International (FWI), en kontroversiell, konservativ, USA-baserad kristen lobbygrupp som driver kampanj mot HBTQ-rättigheter, sexualundervisning och kvinnors reproduktiva hälsa.
I salen gick han till hårt angrepp mot sex- och samlevnadsundervisning, något Greg Slater menar leder till promiskuitet, åsidosättandet av föräldrarnas rättigheter och den ”falska läran att vi är sexuella varelser från födseln”.
När hon hör talas om konferensen och budskapet säger Martha Bridges – som kände sig tvingade att själv framkalla en abort – så här:
– De talar om avhållsamhet men har fel inställning. Abort är inte fel, men vi behöver att regeringen gör det säkert. Om jag hade haft tillgång till det skulle jag inte uppleva det jag upplever idag.
”Värsta övergång jag sett!”
Rättighetsgrupper i Liberia ser konferensen som en del av ett bredare globalt politiskt angrepp mot politiska strategier som en gång ansågs vara accepterade av en majoritet. De pekar på nedmonteringen av USA:s biståndsorganisation USAID av och den skada som detta åsamkat program för reproduktiv hälsa samt initiativ för vård och behandling av HBTQ-personer.
USA hade tidigare bidragit med cirka 70 miljoner dollar per år för att stödja mödravårdsmottagningar, hiv- och malariabehandling, lokala hälsoarbetare och system för sjukdomsövervakning i Liberia. Merparten av dessa anslag upphörde plötsligt i början av 2025 och ersattes av ett ”Health Compact” som erbjuder cirka 25 miljoner dollar per år under de kommande fem åren, där den liberianska regeringen förväntas täcka underskottet.
– Det är den värsta övergången jag någonsin har sett. Nittio procent av Liberias hälsobudget finansieras av samarbetspartner som också drar ner på finansieringen – var tror de att regeringen plötsligt ska få pengarna ifrån? Frågar sig Naomi Tulay-Solanke, grundare av Community Health Care Initiative.
För att folkhälsolagen ska kunna antas har det spekulerats i att bestämmelserna om abort och sexualundervisning kanske måste offras. Men Lela Dolo, läkare och folkhälsoaktivist som arbetar med stöd till tonårsflickor, ger inte upp hoppet. Hon tror att det går att göra mycket mer för att få lagstiftarna att förstå värdet av lagförslaget, och de kommande valen 2029 skulle kunna ge henne ett förhandlingsövertag.
– Ja, det kommer att ta lång tid. Men man kan inte stoppa aborterna. Det är bara de unga som inte har råd att göra det på ett säkert sätt] som lider. Vi måste få folk att förstå att det är deras döttrar som är i fara, säger hon.
* Martha Bridges namn har ändrats för att skydda hennes integritet.
Översättning och bearbetning: David Isaksson.
The New Humanitarian ansvarar inte för eventuella fel i översättningen.
The New Humanitarian puts quality, independent journalism at the service of the millions of people affected by humanitarian crises around the world. Find out more here.
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
