DEBATT. Plan International har i en studie följt flickor i nio länder från födseln till 18 år ålder. En sak blir glasklar: ojämlikhet uppstår inte av en slump utan byggs in från födseln. På Internationella kvinnodagen slår vi därför fast det självklara: arbetet för jämställdhet måste börja tidigt, skriver Zandra Kanataris, ordförande för Plan Sverige.
Detta är en debattartikel. De åsikter som framförs är författarens egna.
Den 9 mars inleds årets upplaga av FN:s kvinnokommission i New York och på plats finns ledare från hela världen för att tala om jämställdhet. I år ligger fokus på att stärka kvinnors och flickors tillgång till rättvisa, genom inkluderande rättssystem och avskaffande av diskriminerande lagar.
Det är viktiga steg, men Plan Internationals studie Real choices, real lives där vi under 18 år följt flickor i Afrika, Latinamerika och Asien, visar att lagar inte är tillräckligt. I stället ser vi hur den närmaste omgivningens förväntningar på hur en flicka ska vara är det som styr mest. Dessa normer gör sig gällande från den dag hon föds och utvecklas successivt till ett styrande regelverk som begränsar hennes framtidsdrömmar. När flickorna sedan når tonåren – när deras rörelsefrihet begränsas, deras kroppar börjar övervakas och deras val krymper – har många redan internaliserat omvärldens förväntningar. Och när de tvingas sluta skolan för att gifta sig blir detta inte en plötslig kris, utan kulmen på ett livslångt mönster av underordning.
Detta mönster visar tydligt varför stora globala jämställdhetsutmaningar, som barnäktenskap, inte kan lösas med punktinsatser eller lagändringar på pappret. Det behövs holistiska, åldersspecifika insatser som adresserar såväl normer som maktrelationer och som involverar hela samhället. Detta gäller både i Sverige och mer avlägsna länder. För även om problemet är som störst i världens fattigaste länder är den bakomliggande logiken alltid densamma. Det handlar om att begränsa flickors val och möjligheter.
Men vi vet att tidiga investeringar i flickor fungerar. Om flickor får rätt förutsättningar: när de får gå klart skolan, skyddas från våld och ges möjlighet att påverka sina livsval – förändrar de inte bara sina egna liv utan också sina samhällen. Genom vår studie har vi nästan två decenniers bevis på att utbildade flickor blir kvinnor som uppfostrar friskare barn, bygger företag, stärker fred och leder klimatarbete.
Efter decennier av framsteg hotas dock denna utveckling. Vi kan i realtid följa hur motståndet från konservativa krafter växer. Den amerikanska administrationens stenhårda abortförbud i kombination med kraftigt nedskuret bistånd riskerar slå hårt mot världens flickor – och därmed mot hela den positiva samhällsförändring som världen så väl behöver.
Det kan vi aldrig acceptera!
Det är mot denna bakgrund vi idag riktar ljuset mot världens tjejer – de som sedan tidiga år fått lära sig att deras vilja väger lättare än tradition, familjens behov eller männens beslut.
Vi räknar med att Sverige tydligt står upp för flickors rättigheter och att vi inom biståndet genom att:
- Behandla flickor som en prioriterad målgrupp med riktade insatser och eget inflytande.
- Satsa på långsiktigt normförändrande arbete som inkluderar hela samhället, inklusive pojkar och män – riktlinjer och lagar räcker inte.
- Börja i tid – jämställdhetsarbetet kan inte vänta.
Att blunda för detta, eller att dra sig tillbaka från de länder där problemet är som störst, är ett aktivt politiskt val som får konsekvenser.
Zandra Kanataris
Ordförande, Plan Sverige
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
