KRÖNIKA. Trots Israels beslut fortsätter UNRWA att verka. Allt talar för att återupptaget svenskt stöd till UNRWA kommer att göra fortsatt stor nytta, därför hoppas jag att regeringen omprövar sitt beslut. Det skriver Johan Schaar, tidigare chef för det svenska biståndet till Palestina.
Detta är en krönika. De åsikter som framförs är författarens egna.
Situationen för civilbefolkningen i Gaza och på Västbanken är katastrofal och förvärras. Det säger de palestinier jag träffar i Jerusalem och Ramallah. Dussintals dödas varje dag i israeliska attacker i Gaza, nyheter som hamnar allt längre ner bland rubrikerna. På Västbanken förstör israelisk militär systematiskt bostäder, el- och vattenledningar i flyktinglägren som görs obeboeliga, utan att omvärlden agerar. Palestinierna känner sig övergivna.
Men livet måste gå vidare, också den hälsovård, utbildning och nödhjälp som flyktingarna är beroende av och som sedan 1949 ombesörjs av UNRWA, på uppdrag av FN:s medlemsstater, trots det israeliska Knessets försök att stoppa dess verksamhet.
I en intervju med biståndsminister Benjamin Dousa i Aftonbladet den 6 april uttrycker han berättigad upprördhet inför Israels folkrättsstridiga strypning av det humanitära biståndet till Gaza och dödandet av Palestinska Röda Halvmånens hjälparbetare. Hans besök i Palestina nyligen har också fått honom att uttrycka förståelse för att den israeliska ockupationen är det grundläggande utvecklingshindret för Palestina, vilket han också uttryckt från Riksdagens talarstol.
I intervjun öppnar han för en omprövning av regeringens starkt kritiserade beslut att strypa kärnstödet till UNRWA om omständigheterna ändras. Ett beslut som stod i strid med Sveriges uttryckliga stöd för UNRWA i FN och EU. Biståndsministerns farhåga var att svenska pengar skulle hamna oanvända på ett bankkonto på grund av Israels agerande mot UNRWA. Men inga pengar sitter fast, varken i Gaza, på Västbanken eller i Libanon, Syrien och Jordanien där UNRWA också verkar för palestinska flyktingar.
Israel har beordrat UNRWA-skolor att stänga i det annekterade östra Jerusalem, men i söndags såg jag öppna UNRWA-kliniker och skolor i Ramallah på Västbanken. Kvinnor med packning för flera veckors kurs var på väg in i UNRWA:s center för kvinnors yrkesutbildning, verksamt sedan 1962 som det första i sitt slag i Palestina.
Också i Gaza fortsätter UNRWA att verka. Där är andra FN-organ fortfarande beroende av UNRWA:s logistik och infrastruktur. De FN-organ till vilka Sverige istället riktat stöd kan inte ersätta UNRWA, vilket de själva deklarerat, varken i Gaza eller någon annanstans.
De anklagelser som Israel riktat mot UNRWA avvisades i den oberoende utredning där svenska Raoul Wallenberg-institutet deltog. Den fann att UNRWA har de mest långtgående procedurerna inom FN-systemet för att garantera sin neutralitet.
UNRWA:s kärnverksamhet omfattar områden som är prioriterade i den svenska biståndspolitiken, som kvinnors hälsa och utbildning.
Den israeliska forskaren Maya Rosenfeld skrev nyligen i Ha’arets hebreiska upplaga att UNRWA måste bli en huvudaktör i återuppbyggnaden av utbildningssektorn i Gaza. Hon menar att attackerna mot UNRWA är en del av Israels strategi för att förhindra tillkomsten av en palestinsk stat. De generationer av palestinska flyktingar som fått sin utbildning i UNRWA:s skolor – med undervisning av erkänt hög kvalitet – har fått en fast grund att stå på, trots sin utsatthet. Om det vittnar de tiotusentals lärare, ingenjörer och läkare som fick sin start I UNRWA:s skolor.
Mycket mer än den livsviktiga nödhjälpen till Gaza står alltså på spel när stödet till UNRWA stryps. Tusentals palestinska UNRWA-anställda måste få betalt för det arbete dom utför på vårt uppdrag. Omständigheterna är andra än de som regeringen anförde för att avsluta stödet. Beslutet bör omprövas, allt talar för att återupptaget svenskt stöd till UNRWA kommer att göra fortsatt stor nytta, nu och för en framtida palestinsk stat.
Johan Schaar
Tjänstgjorde vid svenska generalkonsulatet i Jerusalem 2013-17.
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
