KRÖNIKA. När We Effect bytte namn från Kooperation Utan Gränser var det för att begreppet kooperation ansågs hopplöst förlegat och omöjligt att förklara. Nu är kooperationen plötsligt trendig igen – och FN har utsett 2025 till kooperationens år.
Detta är en krönika. De åsikter som framförs är författarens egna.
Det jobbiga k-ordet… We Effect hette tidigare Kooperation Utan Gränser. Vi bytte namn därför att begreppet Kooperation ansågs hopplöst förlegat och omöjligt att förklara. Alltså stuvade vi undan det jobbiga k-ordet och försökte börja om.
Historien om den svenska kooperationen är imponerande. Det är inte för intet som man skojande om att kooperationen följde svenskarna genom hela livet; från den föräldrakooperativa förskolan till begravning genom Fonus. Kooperationen var med och byggde Sverige.
Det är en viktig berättelse. Men det var en annan tid och ja, faktiskt en annan värld. Så låt oss sluta prata bakåt. Vad betyder kooperation idag?
Faktum är att det går bra för de svenska kooperativa och ömsesidiga företagen och flera arbetar aktivt på att göra skillnad. Ett exempel är Folksam, som förra året förvaltade närmare 600 miljarder kronor och som i mer än 20 år jobbat med etiska och hållbara placeringar.
1 miljard i FN-investering
Sommaren 2022 investerade Folksam en miljard kronor i FN-organet IFAD (International Fund for Agricultural Development), som emitterade sin första obligation någonsin. Genom Folksam bidrar svenska pensionssparare och försäkringstagare till minskad hunger och fattigdom genom att stödja småskaliga jordbrukare att anpassa sig till klimatförändringarna.
Självklart räcker det inte med en företagsform oavsett vilken verksamhet man bedriver. Poängen är att Folksam gjorde denna investering som en grundläggande del av bolagets uppdrag som medlemsägt företag. Att ta globalt ansvar är inte bara något man gör för att stärka varumärket – det är en del av affären.
I låginkomstländer är kooperativ ofta det enda möjliga alternativet för människor som lever i fattigdom att utveckla företag och komma med i den formella ekonomin.
Flickan som växer upp på landsbygden i Malawi saknar kapital, röst och många grundläggande rättigheter. Men hon saknar varken förmåga eller vilja. Eget företagande är hennes enda möjlighet till försörjning. Hon säljer egenodlade jordnötter på marknaden, men inkomsterna räcker inte långt. Hon går med i en spar- och lånegrupp och börjar spara, lite i taget.
I gruppen möter hon andra kvinnor i samma situation. De bestämmer sig för att jobba tillsammans. De lägger sina pengar i en gemensam pott, köper en enkel kvarn och börjar tillverka jordnötssmör, som idag säljer på mataffärerna inne i stan. På etiketten lyser en glad sol.
Som utvecklingsmotor är kooperativ oslagbara; här skapas både ekonomiskt och demokratiskt värde. Jag har haft förmånen att följa många häpnadsväckande resor, där människor, särskilt kvinnor, går från tysta och osäkra till ledare med självförtroende som lämnar fattigdom av egen kraft, men tillsammans med andra.
Det är den resan vi stödjer som We Effect. Vi arbetar inte utifrån en känslomässig övertygelse – vi arbetar utifrån fakta; kooperativt företagande fungerar – speciellt i utvecklingsekonomier. Det handlar inte om ett ord; det handlar om konkreta och hållbara resultat.
Och det är därför FN har utropat 2025 till det internationella året för kooperation. FN:s generalförsamling har nämligen konstaterat att den kooperativa modellen är en avgörande lösning för att ta itu med globala utmaningar. Därför ska modellen inte bara firas, utan utvecklas och spridas.
Intressant nog har We Effect fortfarande lägre kännedom än vad Kooperation utan gränser hade när namnet gick i graven för tio år sedan. Kanske ska vi låna den slogan som det kooperativa bostadsföretaget HSB använder: Kooperation – aldrig har en gammal idé känts så ny.
Anna Tibblin
Generalsekreterare We Effect
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
