DEBATT. Nedskärningar av Sidas forskningsbudget på över 50 procent i kombination med indraget stöd till svensk utvecklingsforskning har kraftigt påverkat Sveriges forskningssamarbete med låg- och medelinkomstländer. 53 procent av forskarna har ändrat inriktning, skriver representanter för forskarnätverket SweDev.
Detta är en debattartikel. De åsikter som framförs är författarnas egna.
I slutet av 2022 aviserade regeringen en minskning av Sidas forskningsfinansiering med 53 procent och i juni 2023 beslutade regeringen att helt dra in det öronmärkta stödet till utvecklingsforskning vid svenska universitet. Neddragningarna har mött kraftig kritik från forskarsamhället och ett stort antal artiklar har lyft hur dessa sammantaget drabbat svenska forskningssamarbeten med forskare i låginkomstländer.
Den 16 april presenterar SweDev (Swedish Development Research Network) en färsk rapport med resultatet från en enkätundersökning med 199 respondenter inom forskning, akademi och praktiker inom utvecklingssamarbetet.
Enkätundersökningen visar att 53 procent av forskarna har ändrat inriktning på sin forskning, som en konsekvens av nedskärningarna. Fler fokuserar nu på Sverige, Europa eller länder i det globala nord. Forskarna fokuserar också mindre på områden som fattigdom, jämställdhet och jordbruksutveckling och mer på områden som AI och migration utifrån ett svenskt perspektiv. Alltså en tydlig förskjutning bort från frågor kopplade till global hållbar utveckling. Vidare uppger nästan två tredjedelar av de svarande att deras arbete antingen avbrutits eller förändrats avsevärt negativt till följd av nedskärningarna.
Långsiktiga forskningsprojekt och nätverk som byggts upp med kollegor i andra länder har påverkats. 93 procent av de svarande menar att effekterna av nedskärningarna är negativa för låg- och lägre medelinkomstländer och 67 procent anger att de inte längre har incitament att inkludera forskningskollegor från länder i det globala syd i sina ansökningar. Flera påpekar också att konsekvenserna är negativa för Sverige. Vår ställning som internationellt erkänd forskningspartner och finansiär försämras och Sveriges förmåga att bedriva ett effektivt bistånd minskar.
Enkätresultaten bekräftar det som SweDev tidigare varnat för, nämligen att neddragningarna skulle leda till att forskning för och om global utveckling läggs ned. Biståndsministern menade efter neddragningarna att forskarna fortsatt kunde söka från de ”98 procent av forskningsmedlen som fanns kvar att söka” från statliga forskningsfinansiärer. I och med att de andra forskningsfinansiärerna inte har utvecklingsfrågor som uttryckligt fokus eller inriktning sina utlysningar så har de forskare som svarar på enkäten i stället tenderat att ändra inriktning eller söka medel för andra områden än utvecklingsforskning.
Tillsammans med tidigare genomförda avvecklingar av akademiska utbytesprogram såsom Linneaus Palme och MFS innebär det senaste årets nedskärningar att Sverige idag inte utvecklar eller bibehåller kompetens kring frågor som rör global utveckling. Kortsiktigt innebär detta att vi tappar internationella kontakter, förtroende och kunskap om orsaker till fattigdom samt lösningar på utvecklingsutmaningar. Långsiktigt innebär det att vi riskerar att stå utan kompetens för att kunna bidra till att nå målen i Agenda 2030. Vi har helt enkelt inte längre ett systemtänk kring hur vi säkerställer att Sverige i framtiden har en kritisk massa av forskare och praktiker som kan lösa globala utvecklingsutmaningar.
SweDev har tidigare tagit upp att Sverige saknar en strategi för hur svensk forskning ska bidra till global utveckling och lämnat konkreta förslag om att regeringen bör:
1. Tydliggöra styrningen gentemot forskningsfinansiärer, Sida och andra myndigheter, för att möjliggöra finansiering av forskning som rör jämlik global utveckling i låg- och lägre medelinkomstländer. Till exempel genom att i styrningen av forskningsråden tydliggöra att resurser ska satsas på forskning för och om jämlik global utveckling. Likaså bör regeringen säkerställa att forskningsfinansiärerna har den kompetens som behövs i sina bedömningsgrupper för att granska ansökningar som berör forskning för och om jämlik global utveckling.
2. Utreda alternativ för att stärka forskning för och om jämlik global utveckling i samarbete med låg- och lägre medelinkomstländer. Till exempel genom bildandet av ett svenskt excellenscentrum för global utveckling. Syftet skulle vara att främja excellens, internationalisering och innovation i svensk forskning för och om global utveckling i syfte att säkerställa att svensk forskning förblir internationellt konkurrenskraftig. SweDev har också påpekat att det behövs plattformar för samverkan mellan forskare, näringsliv, myndigheter och civila samhället i syfte att öka forskningskvalitén samt bidra till att forskning i ökad grad används i beslutsfattande.
Resultaten från enkätundersökningen som lanseras idag bekräftar våra farhågor. Svensk utvecklingsforskning befinner sig under stor press och de negativa konsekvenserna är redan tydliga. Regeringen måste agera skyndsamt. SweDev har lämnat tydliga förslag som kan genomföras snabbt. Dessa behöver hörsammas nu om svensk utvecklingsforskning fortsatt ska vara i internationell framkant.
Jesper Sundewall, ordförande SweDev, docent i Globala Hälsosystem, Lunds universitet
Veronica Brodén Gyberg, universitetslektor vid Tema miljöförändring, Linköpings Universitet
Emma Elfverson, docent, Statsvetenskapliga Institutionen, Uppsala universitet
Annika Hilgert, forskningsassistent, Stockholm Environment Institute
Bengt Ove Turesson, föreståndare för International Science Programme vid Uppsala universitet
Janet Vähämäki, senior forskare, Stockholm Environment Institute
SweDevs verkställande utskott
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
