Sedan kriget mellan Armenien och Azerbajdzjan bröt ut i slutet av 2020 har situationen blivit allt värre. I Nagorno-Karabach (Artsakh) blockerar den azerbajdzjanska militären tillgången till livsviktiga förnödenheter för den armenska befolkningen, nu står de inför en svältkatastrof.
Området Artsakh, även känt som Nagorno-Karabach, har länge varit omtvistat. Det är en stor del i konflikten som pågått i över 100 år mellan Armenien och Azerbajdzjan. Artsakh kallar sig själva en utbrytarregion, men internationellt klassas Artsakh som en del av Azerbajdzjan.
Efter Sovjetunionens fall hade 1994 länderna ett krig om området. Med turkiskt stöd anföll Azerbajdzjan Artsakh 2020, vilket resulterade i armenisk kapitulation och en uppdelning av området. Den enda vägen mellan Armenien och den nästan uteslutande majoriteten armenier som bor i Artsakh, Lachinkorridoren, var bevakad av ryska fredsbevakare.
I december 2022 börjar Azerbajdzjan strypa tillgångarna som kommer via Lachinkorridoren. I juni 2023 blev blockaden total genom uppsättningen av illegala tullar. Lachinkorridoren, som är den enda länken mellan Artsakh och omvärlden, har nu varit blockerad i nio månader. Etableringen av Latchinkorriodoren var en viktig del av avtalet efter trepartsutlåtandet den nionde november 2020. Syftet var att sätta stopp för Azerbajdzjans framfart i området.
Hagop Ipdjian är rådgivare till den nuvarande presidenten i utbrytarregionen Artsakh:
Kan du förklara vad som hänt sedan blockeringen av vägen till Artsakh?
– Azerbajdzjans mål verkar vara att ta kontroll över Artsakh utan områdets inhemska befolkning. De talar om “integration”, men handlingarna liknar mer en etnisk rensning. 120 000 människor står nu utan livsviktiga förnödenheter.
Hur ser den humanitära situationen ut?
– Vår regering har givit ut brödkuponger till befolkningen, men även med dessa är det svårt att få bröd att räcka. Vi har haft dödsfall på grund av undernäring. De använder svält som ett redskap för att nå sina politiska mål. Sjukvården går på knäna, vi har brist på mat, medicin, även rent drickbart vatten. Sophämtning och den allmäna rengöringen har brustit, vilket leder till ökade risker för infektioner. Den nalkande vintern leder till stora utmaningar då vi har brist på bensin och möjligheter för uppvärmning.
– Utbildningen står inför svårigheter, förskolor är stängda och vi kan inte klä våra elever. Infrastruktur såsom gas och el har blivit avstängda. Om det fortsätter så här kommer det riskera att bli värre. Med sämre levnadsförhållanden, mindre mat och kriser inom hälsosektorn.
Flera civila medborgare som behövt sjukhushjälp via ICRC har blivit bortförda vid kontrollstationer. Experter menar att det har att göra med att de vid tidigare tillfällen krigat på Armeniens sida, och att Azerbajdzjan ser männen som krigsbrottslingar.
Finns det internationella organisationer som hjälper er?
– Den internationella rödakorskommittén (ICRC) är den enda internationella humanitära organisationen som jobbar här, dock har Azerbajdzjan hindrat accessen för deras fordon sedan blockeringen av Lachinkorridoren. ICRC har fördömt blockaden, men trots många försök är de för tillfället inte förmögna att hjälpa till.
– Vi jobbar ständigt med diplomatiska lösningar. Armenien tog Azerbajdzjan till den internationella domstolen och den europeiska domstolen för mänskliga rättigheter i december 2022. Båda beordrade Azerbajdzjan att avveckla blockaden, trots detta är Lachinkorridoren avstängd. Human Rights Watch, Amnesty International och Freedom House har alla släppt uttalanden och rapporter om situationen i Artsakh. Nätverk som arbetar för att bekämpa folkmord kategoriserar detta som en stundande folkmord.
– Den fortsatta stängningen av Lachinkorridoren tillåter Azerbajdzjan att åsido lägga uttalanden och bindande beslut från internationella domstolar utan att möta konsekvenserna. Det är oacceptabelt. Situationen här borde vara en större fråga i utlandet då Azerbajdjzan visar upp respektlöst beteende för internationella och humanitära lagar.
Viktor Elsnitz
Hur ser Azerbajdzjan på konflikten?
Global Bar Magazine har sökt landets ambassadör i Sverige för en intervju.
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
