Frankrike drar tillbaka sina styrkor från Niger. Frankrike tar också hem all diplomatisk personal från landet. Emmanuel Macron meddelande i en tv-sändning den 24 september är en helomvändning från tidigare uttalanden.
Under en intervju med journalister på bästa TV-tid på söndagkvällen 24 september 2023, som främst handlade om den ekonomiska krisen och klimatomställningen, nämnde president Emmanuel Macron kort att ”det militära samarbetet med de facto makthavarna i Niger kommer att avslutas”. Det drygt 1000-talet soldater som finns i landet kommer att dras bort innan året är slut. Den franska diplomatiska personalen kommer att tas hem ”inom de närmaste timmarna”.
Macron tog beslutet efrer att ha talat i telefon med den legitima presidenten Mohamed Bazoum och med ledare för den regionala samarbetsorganisationen ECOWAS. Utsikterna att återinsätta Mohamed Bazoum efter sanktioner och hot om militär intervention av ECOWAS har bleknat två månader efter militärkuppen.
Beslutet mottogs med glädje av juntan och många unga nigerier, som den senaste tiden demonstrerat utanför franska militärbaser. Nu samlades snabbt tusentals demonstranter vid en trafikkorsning nära den största franska basen. Militärregeringen förklarade att ”ytterligare ett steg nu har tagits mot vår suveränitet” och att det som skett är ”…ett historiskt moment som visar det nigeriska folkets beslutsamhet och vilja”.
Macrons beslut är en helomvändning gentemot tidigare fasta hållning att bara den legitima presidenten kan säga upp försvarsavtal. Frankrike har hittills ställt sig helt bakom ECOWAS hot om militär intervention. Men nu förklaras att Frankrike kommer fortsätta arbeta för att Bazoum friges och Niger återgår till den institutionella ordningen. Hemtagningen av ambassadören innebär inte att diplomatiska förbindelser brutits, såsom fallen var i Mali och Burkina Faso 2022. Utvecklingbistånd och budgetstöd har avbrutits, kulturutbyte och universitetsstudier har i praktiken upphört sedan utfärdande av visa stoppats.
USA lägre profil
I franska media diskuteras hur Macrons första snabba beslut att inte bara fördöma kuppen, men också kräva att Bazoum skulle återinsättas till varje pris – upprepat hela tiden – har lett Frankrike in i en återvändsgränd. USA som också har baser och över 1 000 militärer i Niger har hållit en lägre profil och undvikit att kritiseras.
Macron berättade inte om orsaken till den ändrade politiken, men många vittnar om den allt svårare situationen på baserna med ökad brist på vatten, mat och bensin (det sistnämnda behövs också för att driva elgeneratorerna). Det förhandlades in i det sista – inte om men hur – de franska trupperna och allt material skulle dras bort. Tidigare hade Nigers luftrum öppnats för trafik förutom för franska civila och militära flyg. Med luftrummet stängt var tillbakadragande till grannlandet Tchad, där Frankrike redan har 1 500 soldater, enda möjligheten. Andra europeiska länder som har militärer i Niger som Tyskland drygt 100 man och Italien 200 man, befinner sig i princip i samma situation som Frankrike, och behöver också besluta om ett (eventuellt) tillbakadragande.
Tredje motgången
Det är den tredje motgången för franska militära styrkor på två år efter Mali och Burkina Faso, men den värsta sedan Macron valdes till president 2017. Macron själv, liksom flera höga militärer hade önskat tillbakadragande av Barkhanestyrkan i Mali och specialstyrkan i Burkina Faso, men den påtvingade reträtten från Niger är ett hårt slag mot hela den franska militära institutionen.
Hans Eriksson
Statsvetare, utvecklingsekonom, Västafrikakännare
Läs också
