Under 70- och 80-talet kom tusentals politiska flyktingar till Sverige från Latinamerika. I intervjuboken Frihetens fönster berättar de om motståndet och exilen.
– Vi ville inte att det skulle bli en bok som vältrar sig i folks lidande, det handlar om 50 år av kamp och solidaritet, säger Dharana Favilla som är en av bokens redaktörer.
Dharana Favilla kom till Sverige 1978 som barn till två unga aktivister från Uruguay. Våren 2022 blev hon kontaktad av Gabriel Kuhn som under sin tid i Sverige träffat många latinamerikaner i olika politiska sammanhang. Han hade blivit nyfiken på deras historia och ville skriva en bok om motståndskampen i Latinamerika och exilen i Sverige. Så blev Dharana Favilla också en av bokens redaktörer:
– Det har varit väldigt spännande, jag brukar säga att jag har fått träffa några av Sveriges mest intressanta pensionärer, säger Dharana Favilla när Global Bar Magazine träffar henne i Folkets Park i Malmö där det under helgen anordnas en rad aktiviteter för att uppmärksamma att det gått 50 år sedan kuppen i Chile 1973.
Men det är inte bara 50 år sedan militärkuppen i Chile. Även i Uruguay, Dharana Favillas hemland, tog militären över makten samma år. Hennes pappa flydde till Argentina men greps där, eftersom militären i de båda länderna samarbetade. Han skickades tillbaka till Uruguay där han fängslades. Det är en av pappans berättelser från tiden i fängelse som fått ge namn till boken: Frihetens fönster.
Fångarna blev ofta flyttade mellan olika fängelser för att de inte skulle kunna bygga relationer och för att ingen skulle veta om var militären höll dem. Vid en av de här flyttarna lämnades hennes pappa obevakad i ett rum med ett fönster, han hade chansen att fly, men hejdade sig för att kunna planera sin flykt bättre för att inte riskera att hamna i en ännu sämre situation.
– Han hade en bild på mig och mina systrar när vi satt i en hammock hemma hos min farmor och farfar och så skrev han på baksidan av den här bilden: “mitt lilla fönster till frihet” och det blev som en symbol för människans hopp, kamp och längtan efter frihet, förklarar Dharana Favilla.
Efter en internationell kampanj släpptes hennes pappa med villkoret att han skulle lämna landet och därefter kom han och hela familjen till Sverige. Den första tiden minns Dharana Favilla som rik på kultur, sammanhang och vänner. Men rasism och främlingsfientlighet har också gjort avtryck. Hon berättar att det var få andra med utländsk bakgrund i hennes skola, vilket gjorde att hon stack ut. Det hände också att folk ropade skällsord efter henne.
– Jag vill inte måla upp någon förskönad bild av att det bara var solidaritet, det var verkligen både och, säger hon.
Att växa upp som barn till föräldrar som riskerade att straffas för sin politiska kamp innebar att ha många hemligheter. Man kunde inte berätta vad som helst för vem som helst och de vuxna höll också saker för sig själv för att skydda sina barn. I arbetet med boken har Dharana Favilla fått en ny chans att fylla i de luckor som hon känner har funnits där.
– Det är så mycket jag har velat fråga, men det har varit svårt. Dels för att man inte vet vad som är okej att prata om, men också för att jag ofta känt att det här har jag nog frågat om och jag borde komma ihåg svaret, så då vågar man inte fråga igen.
I boken möter vi bland andra den chilenska fackmannen Carlos Nuñez, Laura Prieto som drivit bokförlag i Stockholm innan hon återvände till Uruguay där hon nu jobbar som barnmorska, och skådespelerskan Paloma Winneth som föddes i Sverige som barn till chilenska föräldrar. Alla har fått berätta sina egna berättelser – på sina egna villkor.
– Vi ville inte att det bara skulle bli en bok som vältrar sig i folks lidande. Det handlar om 50 år av kamp och solidaritet, säger Dharana Favilla.
Om boken
Titel: Frihetens fönster – Om kamp i Latinamerika och exil i Sverige
Författare: Dharana Favilla och Gabriel Kuhn
Utgiven: 21 augusti 2023
Förlag: Verbal
Kajsa Sörman
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
