ANALYS. 10-19 juli pågår FN:s årliga högnivåforum HLPF för global utveckling. Flera av de svenskar som deltar kommer att berätta om sina lokala erfarenheter. Frågan är – kan arbetet för Agenda 2030 ta fart igen?
Detta är en analys. De åsikter som framförs är författarens egna.
FN:s årliga plattform för hållbar utveckling, det politiska högnivåforumet (HLPF) pågår 10-19 juli 2023. Schemat är publicerat och utifrån det kan vi förutspå att representanter från FN:s medlemsstater samt civilsamhällets organisationer strår inför nio hektiska dagar. Men vad är det deltagare egentligen ska göra – och hur påverkar det oss?
Ordförande för FN:s ekonomiska och sociala råd (ECOSOC) skriver i sin inbjudan att årets tema är att “påskynda återhämtningen från coronavirus-sjukdomen (covid-19) och fullt ut genomförande Agenda 2030 för hållbar utveckling på alla nivåer”. Det må låta familjärt, och det beror på att både HLPF:s konferenser för år 2022 och 2021 har ett liknande tema som i år. Trots att formuleringen skiljer sig åt, handlar alla tre om återhämtningen från pandemin.
En återkommande mening under HLPF har varit ”Leave no one behind”, vilket även är det centrala löftet om Agenda 2030 för hållbar utveckling. Med det avses att alla FN:s medlemsländer förväntas visa otvetydiga åtaganden för att bekämpa fattigdom, diskriminering och utanförskap, samt minska ojämlikheter.
Ett viktigt syfte med årets HLPF är att det bidrar med stöd inför SDG-toppmötet som infaller vart fjärde år och i år är det dags igen. I september ska stats- och regeringschefer samlas vid FN:s högkvarter för att granska genomförandet av Agenda 2030 och de globala målen för hållbar utveckling. I långsiktig mening bidrar det till stärkandet av partnerskap.
Coronapandemins effekter påverkar självklart länderna än idag och därför undgår ingen inte den diskussionen under HLPF, hur uttjatad frågan än förefaller vara.
Att arbetet med Agenda 2030 tappat fart går inte heller att förneka. Den globala uppvärmningen, kriget i Ukraina och den dramatiskt stigande globala inflationen som hotar livsmedelsförsörjningen för miljoner människor dominerar agendan i de flesta länder. Av den anledningen är ett forum där länder kan diskutera lösning och framgång basalt.
Erica Andrén, kommundirektör i Grums kommun, representerar Sverige under HLPF i år. Hon menar att arbetet med Agendan har tappat fart, eftersom annat har behövts prioriteras under pandemin. Nu hoppas hon att HLPF ska bli ett avstamp för nya tag:
– Tidigare år har nog diskussionerna varit om hur vi ska agera under pandemin medan det i år troligen blir mer diskussioner om livet efter pandemin och att en nystart krävs för att agendans arbete ska ta fart ordentligt igen. Det sker inte per automatik, utan en högre medvetenhet krävs, skriver Erica Andrén till Global bar Magazine.
Nationella granskningar
De nio dagarna i New York består av bland annat seminarier, anföranden och frivilliga nationella granskningar (VNR). I år är det 40 frivilliga länder som ska granska och presentera sina länders nationella framsteg som gjorts i genomförandet av Agenda 2030. Sverige är dock inte ett av dem. Senast Sverige var ett VNR-land var år 2021, vilket betyder att den dåvarande regeringen har behövt skriva en granskande rapport. Utmaningarna som Sverige stod inför ser idag, två år senare, nästintill likadana ut. Det handlar bland annat om att mobbningen ökar och att den ekonomiska ojämlikheten inte minskar.
HLPF är en plattform som existerar för uppföljning och granskning av Agenda 2030 för hållbar utveckling, där flera länder samlas för att se över framsteg och dela goda exempel. Därför är det fördelaktigt att lyssna på andra länders lösningar till problem man tampas med på hemmaplan.
Rebecka Hallén Jorquera, enhetschef för regional utveckling i Region Värmland, menar att även om Sverige är ett av de länder som har goda förutsättningar att kunna nå de globala målen kvarstår utmaningar som står med i VNR rapporten från 2021:
– Den ekonomiska och sociala ojämlikheten har ju ökat över tid, det har forskning visat. Det är ett komplext ämne men jag tror på att man behöver satsa mycket på att inkludera de som står långt från arbetsmarknaden och jag tror att man behöver göra insatser väldigt tidigt för unga så att man aldrig hamnar långt bort och måste tillbaka, utan att man är med från början, säger Rebecka Hallén Jorquera till Global bar Magazine.
När det gäller hur världen ska nå miljö- och klimatmålen anser Rebecka Hallén Jorquera att man behöver accelerera den gröna omställningen, samtidigt som vi behöver ställa om vissa beteenden och satsa på cirkulär ekonomi. Hon betonar vikten av att politiken på nationell nivå måste vara med och stimulera den cirkulära ekonomin. Ytterligare en utmaning för Sverige har handlat om att våld och kränkningar inte minskar, samtidigt som mobbningen ökar bland unga.
– För mig hänger våld och kränkningar bland unga samman med den ekonomiska och sociala ojämlikheten. Jag tror att vi behöver satsa väldigt tidigt på de unga genom stöd till föreningsverksamhet – men också ungas studier. Om man har en framtidstro och känner sig inkluderad så leder det till mindre våld, kränkningar och mobbning, fortsätter Rebecka Hallén Jorquera.
Viktigt med kommunperspektiv
Även om regeringen inte skriver en rapport i år så finns Sverige med på andra sätt. Till exempel anordnar Stockholm Environment Institute (SEI) ett event redan första dagen, där ska det bland annat talas om övergång till cirkulära städer och regionala perspektiv på cirkulära ekonomin.
– Jag hoppas kunna bidra med kommunperspektivet i arbetet med Agenda 2030. Mitt ansvar under HLPF är att bevaka vissa seminarier och sprida kunskaper ifrån dem till övriga delegationen och till UD. Jag kommer även att berätta om vårt lokala arbete och ge Sveriges och EU:s syn på frågorna, eftersom vi är företrädare för regeringen och fram till nu varit EU:s ordförandeland, fortsätter Erica Andrén.
Rebecka Hallén Jorquera är inne på samma spår:
– Jag vill särskilt berätta om Värmland som är ett län där det finns många intressanta jobb och affärsmöjligheter, framför allt om man vill jobba inför en mer hållbar framtid. Information som jag får från HLPF ska jag även sprida vidare till mina kollegor i Värmland, säger Rebecka Hallén Jorquera.
Under HLPF-mötet har FN utsett ett antal globala mål att djupgående se över. Under de nio dagarna i New York ska mål 6,7,9,11 och 17 grundligt reflekteras kring. Mål 7 berör prisvärd och ren energi.
Under de två senaste åren har energipriserna stigit kraftigt i Sverige (och resten av världen). Samtidigt som elpriset nådde skyhöga nivåer pågick ett riksdagsval där många löften gavs. Vad händer när det är dags för att följa upp dem?
– På den senaste tiden har det blivit tydligt att Sverige behöver jobba hårdare för att säkerställa att energin både är ren och prisvärd. Även om vi idag har tillgång för alla ser det ut som att det kanske inte kommer att kvarstå så, ifall vi inte agerar för att upprätthålla energitillgången. Vi vill växla över från fossilt bränsle till hållbar energi så behöver vi också öka tillgången på energi totalt sett, säger Rebecka Hallén Jorquera.
Mål 17 handlar om att vitalisera det globala partnerskapet. Inom målet ingår exempelvis att investera i de minst utvecklade länderna och tillgodose behoven hos de mest sårbara. Utöver finansiellt stöd är utbyte av kunskap och expertis vitala komponenter för att nå mål 17, HLPF är ett forum där utbytet länder emellan kan äga rum.
På kort sikt kommer inte HLPF-processen att påverka enskilda människors liv, men partnerskapen som skapas under forumet banar vägen för ett effektivare arbete med Agenda 2030; vilket i sin tur aldrig lämnar någon bakom.
– Jag hoppas att vi kommer ur mötet med förnyad kraft, vind i seglen och med en känsla av att allt är möjligt – om alla är med och bidrar, säger Erica Andrén.
Kristina Jamil
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
