Höginkomstländer kommer att behöva ta emot fler migranter för att klara välfärden. Det är en av slutsatserna i Världsbankens nya rapport om utvecklingen i världen, Migranter, flyktingar och samhällen.
Det finns 184 miljoner migranter i världen varav 37 miljoner är flyktingar. Ungefär 40 procent av de här människorna (64 miljoner ekonomiska migranter och tio miljoner flyktingar) bor i höginkomstländer. Men enligt Världsbankens nya rapport World Development Report: Migranter, flyktingar och samhällen måste det bli fler.
Rapporten beskriver hur länder på alla inkomstnivåer i allt högre grad kommer att behöva migranter på grund av demografin med en allt äldre befolkning. Extra fort går utvecklingen i Sverige och andra höginkomstländer. Den arbetsföra delen av befolkningen krymper i rask takt och behovet av utländsk arbetskraft ökar.
Vad bör Sverige och Europa göra för att möta de utmaningar som beskrivs i rapporten?
Xavier Devictor, en av de som har lett arbetet med rapporten, säger att den åldrande befolkningen är en svår utmaning för höginkomstländerna att lösa och att flera åtgärder krävs. I rapporten presenterar Världsbanken en matris för matchning och motiv hos migranterna som inkluderar deras kompetenser.
– Frågan är: hur lockar höginkomständer till sig den typ av kompetens som de behöver? Naturligtvis kan nationella politiska åtgärder som pensionsreformer, ändring av pensionsåldern, genomföras. Men om man lägger ihop allt är det ändå inte tillräckligt, konstaterar han.
Xavier Devictor säger att det gäller att länder lyckas locka till sig migranter som har rätt kompetens och som kan bidra fullt ut till ekonomin.
– Föreställningen om migration som en enskild fråga är något missvisande. Det finns olika typer av migrations- och flyktingrörelser som kräver olika typer av politiska åtgärder.
Utmaningar med migrationen
Enligt rapporten finns en spänning mellan human behandling och behovet av att skicka tillbaka människor till sina ursprungsländer.
Världsbanken är försiktig med att använda ordet klimatflyktingar, eftersom det finns många orsaker till varför människor migrerar. Man betonar intern mobilitet i destinationsländerna, att de nationella systemen gör att migranterna tillåts arbeta. Och man vill skapa lagliga vägar för migranter med den kompetens som efterfrågas i mottagarländerna.
Flyktingar är sårbara och diskriminerade. De har rätt till ett anständigt arbete eller att gå i skolan, enligt rapporten.
Xavier Devictor säger att man ofta klumpar ihop olika typer av rörelser och migration till ett enda stort begrepp och det gör det svårt att föra en dialog.
– Det första länderna måste göra är att införa en rättslig ram och förklara vilka färdigheter som behövs för att locka till sig de människor de behöver. Det andra är inse att när människor med dessa färdigheter kommer att gynna samhället, och därför är det viktigt att se till att de kan nå sin fulla potential. Och det sista är att slå fast att länder har rätt att återsända människor till deras ursprungsländer, men att de samtidigt har en skyldighet att behandla dessa människor humant, förklarar Xavier Devictor.
Han säger att en utmaning för många som migrerar till höginkomstländer är att de inte kan tillgodogöra sig sina utbildningar från hemlandet.
– Läkare som tillåts arbeta som läkare är förmodligen välkomna i många länder. Men de läkare som inte får det kommer förmodligen att arbeta med att till exempel sälja cigaretter, säger Xavier Devictor.
Rapporten slår också fast att flyktingmottagande måste skiljas från övrig migration. Skyddsbehoven finns ofta kvar över lång tid och mottagandet måste därför vara långsiktigt och inte villkoras på samma sätt som annan migration.
Vad kan Sida och andra biståndsmyndigheter göra bättre för att hantera migrationen?
– Det är flera saker. För det första måste vi inse att 43 procent av världens flyktingar bor i låg- och mellaninkomstländer och att dessa länder behöver stöd. För det andra måste vi se att invandring är en viktig del av fattigdomsbekämpningen i många länder som vi kan hjälpa till med. För det tredje så måste samtalet mellan länderna och ramverken för att hantera dess frågor förbättras och där kan utvecklingsaktörerna hjälpa till, säger Xavier Devictor.
Tomas Nordberg
Läs också:
|
Uppläsning av artikel
|
