Sudan: Vapenvila skapar falsk känsla av säkerhet

Striderna i Sudan har pågått i en och en halv månad och trots flera framförhandlade vapenvilor fortsätter striderna i Khartoum och Darfur. 70 procent av sjukvården runt Khartoum är utslagen och över en miljon människor har tvingats på flykt. Frågan är – vad kommer att hända nu?

Situationen i Sudan är fortsatt ytterst svår. Landet har lidit svårt sedan stridigheterna började den 15:e april. Sudans hälso- och sjukvårdssektor är på väg att kollapsa. Den 22:a maj hade världshälsoorganisationen WHO dokumenterat 38 attacker mot sjukvården sedan konflikten började. Konflikten har skapat cirka 840 000 internflyktingar och tvingat ytterligare 250 000 att fly landet sedan den 15 april.

Flera vapenvilor har förhandlats fram. Den senaste medlade Saudiarabien och USA fram och den trädde i kraft den 22:a maj och gäller i sju dagar. Vapenvilan är tänkt att vara det första steget mot fred. Men experter hävdar att den bara är en del av ett politiskt spel:

– Vapenvilan har inte lett till ett verkligt vapenstillestånd, vilket inte heller var fallet med de sex tidigare tillkännagivanden om vapenvila. Det finns helt enkelt inte några effektiva verktyg för att genomföra en vapenvila marken. Därför fortsätter striderna i Khartoum och på andra ställen, säger Amgad Fareid Eltayeb, gästforskare vid Afrikaprogrammet vid Europeiska rådet för utrikesrelationer. 

Han menar att vapenvilan, som inte har implementerats, till och med är farlig:
– De som har medlat fram vapenvilan vet inte hur riskfylld den falska känsla av säkerhet är som de har skapat. Den kan få de stridande att invaggas i en känsla av lugn som får dem att planera för nya strider, fortsätter Amgad Fareid Eltayeb.

Det behövs också åtgärder för att ställa de ansvariga för krigsbrott under konflikten inför rätta, menar han.
– Det är inte lätt att veta vem som är förövare. Därför måste det skapas mekanismer så att de ansviga kan ställas till svars, menar Amgad Fareid Eltayeb. 

Andra bedömare konstaterar att våldet inte har upphört och att situationen är svår.

– Trots löften om eldupphör från båda sidorna har striderna fortsatt sedan de inleddes den 15 april. Våldet försvårar för humanitära insatser i landet och ett eldupphör som de båda parterna respekterar är avgörande för att det humanitära arbetet ska kunna bedrivas effektivt, säger Annelie Börjesson, ordförande för Svenska FN-förbundet.

Annelie Börjesson menar att det nu behövs en kraftsamling för humanitärt bistånd till Sudan:

– Den humanitära appellen i Sudan, som just nu uppgår till 2,6 miljarder dollar, måste få skyndsam respons från omvärlden. Konflikten i Sudan är nära förknippad med andra utmaningar i regionen, inte minst relationen till det självständiga Sydsudan. Dessutom behöver omvärlden parallellt hantera en hotande svältkatastrof på Afrikas horn – också det en brådskande uppgift för FN och medlemsländerna, fortsätter hon.

I Sudan lider sjukhusen brist på ström till livräddande utrustning, avsaknad av förnödenheter och skador på infrastrukturen. 60 av 86 sjukhus i Khartoum och grannområden – 70 procent – fungerar inte. 

– Situationen i Sudan är fortsatt väldigt svår med vapenvila som inte hålls. Striderna fortsätter i Khartoum och i Darfur, men det är mestadels lugnt i andra delar av landet, säger Johan Brosché, Docent i Freds- och konfliktforskning vid Uppsala Universitet.

Risk för regionalisering

EU försöker nu få till en politisk lösning som involverar hela det internationella samfundet. Målet är att fientligheterna upphör och att en nedtrappning sker av den nuvarande situationen. Den humanitära rätten måste respekteras och på längre sikt behöver den politiska processen återigen komma igång, något som nog är enklare sagt än gjort.

– En explosion i Afrikas tredje största land, med ett strategiskt viktigt läge i Sahel och Röda havet, är något vi inte har råd med. Risken för att konflikten sprider sig i regionen är stor, säger Jennifer Sanchez da Silva, pressansvarig för utrikes frågor och säkerhetspolitik/internationella partnerskap på EU-kommissionen.

Sedan striderna i Sudan bröt ut den 15 april har mer än 76 000 människor korsat gränsen från Sudan till Tchad för att få skydd. USA:s biståndsorgan USAID har skänkt ytterligare 103 miljoner dollar i humanitärt bistånd för att stödja Sudan och grannländerna som drabbas av krisen. USAID:s chef Samantha Power vill se en inkluderande nationell dialog i form av öppna och transparenta processer som medborgarna känner att de har en röst i och som de kan ge feedback på. Hon uppmanar till frigivning av alla politiska fångar inklusive de som fängslats under protesterna.

Ökad hjälp behövs

FN:s säkerhetsråd sammanträder regelbundet och har understrukit dels vikten av dialog mellan parterna, dels FN-missionen UNIFSA:s roll. Också den så kallade trilaterala mekanismen – bestående av FN, Afrikanska unionen och den afrikanska subregionala organisationen IGAD – har en nyckelroll för att få en återgång till en hållbar politisk dialog.

FN:s sändebud Volker Perthes betonar vikten av att respektera vapenvilan i Sudan. Han vill se regional och internationell samordning av nästa steg och mobilisering av resurser för humanitärt bistånd.

– Vi behöver ökad det humanitära bistånd till Sudan. Vi behöver det omedelbart och hjälpen behöver vara generös, sa han nyligen på en presskonferens i FN:s högkvarter i New York.

Tomas Nordberg

Bakgrund. Så fungerar vapenvilan

Den 20:e maj undertecknade företrädare för Sudans väpnade styrkor och snabbinsatsstyrkorna ett avtal i Saudiarabien, om en kortvarig vapenvila och humanitära arrangemang. Den kortsiktiga vapenvilan, som trädde i kraft den 22:a maj, gäller i sju dagar och kan förlängas med båda parters samtycke.

Enligt avtalet enades parterna om att underlätta leverans och distribution av humanitärt bistånd, återställa viktiga tjänster och dra tillbaka styrkor från sjukhus och viktiga offentliga anläggningar. Parterna enades också om att underlätta säker passage för humanitära aktörer och varor, så att varor kan flöda obehindrat från inresehamnar till behövande befolkningar.

Till skillnad från tidigare vapenvilor undertecknades avtalet i Jeddah av parterna och kommer att stödjas av en amerikansk-saudisk och internationellt stödd mekanism för övervakning av vapenvilan.

Överenskommelsen om vapenvila: här kan du läsa hela texten.

Här förklaras processen och vad vapenvilan innebär.

Läs också