DEBATT. Öka EU:s synlighet, prioritera barnen och se till så att mer av biståndet till Turiket och Syrien kanaliseras genom det civila samhället. Det skriver representanter för Kristdemokraterna när de presenterar tre förslag för återuppbyggnaden efter jordbävningen.
Detta är en debattartikel. De åsikter som framförs är författarnas egna.
Jordbävningarna som drabbat Turkiet och Syrien har tagit långt över 50 000 människoliv. Barn som inte fått leva ens en bråkdel av sina liv. Det är svårt att förstå och acceptera. Barn har förlorat sina föräldrar, lärare och vänner. Vem förklarar det ofattbara?
Omvärlden har gett sina kondoleanser och skickat hjälp. Även våra tankar går till alla drabbade, men som politiker i Europaparlamentets och riksdagens utrikesutskott vill vi också ge vår syn på det stöd och bistånd som Sverige och EU nu bistår Turkiet och Syrien med.
Det är ingen hemlighet eller nyhet att Kristdemokraterna tycker att bistånd är oerhört viktigt. Sverige och EU har en skyldighet att bistå människor i nöd med hjälp oavsett var i världen de befinner sig. Vi förespråkar en ambitiös utvecklingspolitik med ett generöst och effektivt bistånd. Vi har ofta behövt påpeka vikten av att det humanitära biståndet, det bistånd som skickas till länder som just upplevt en naturkatastrof, i större utsträckning måste nå ut till de behövande än vad som är fallet idag.
Att biståndspengarna används mer rätt och mer effektivt är viktigt ur flera perspektiv. Vi värnar mottagarna och vill givetvis att så mycket hjälp som möjligt når de behövande. Men det är därtill viktigt att värna de som betalar: Sveriges skattebetalare. Deras hårt förvärvade skattepengar ska respekteras. Det är därför mycket välkommet att den nya regeringen nu lägger om biståndspolitiken. Biståndet kan bli bättre, både för mottagare och för finansiärerna.
När det kommer till den akuta situationen i Turkiet och Syrien har vi tre förslag för biståndet i detta specifika fall.
Vårt första förslag är att mer bistånd ska kanaliseras genom det civila samhället och inte minst kyrkor. Civilsamhället och kristna samfund garanterar vård, skolgång och utveckling för miljontals människor världen över. De organisationer som finns på plats för att hjälpa till i de drabbade områdena i Turkiet och Syrien behöver vårt stöd.
Det är av yttersta vikt att bistånd inte försvinner i byråkrati eller korruption. Nu ska hus, byar och städer återuppbyggas. Biståndspengar ska bidra till återuppbyggnaden – men de får inte gå till fuskbyggen! Jordbävningarna avslöjade att många byggnader som utlovats vara byggda på säkert vis, inte alls uppfyllde kraven. Hus som inte borde rasa rasade, trots de garantier som getts. Vi måste till varje pris försäkra oss om att återuppbyggnaden som sker med biståndsmedel görs ordentligt. De husen ska folk vara säkra i.
Därtill så är det tyvärr så att minoritetsgrupper, bland annat kristna, som har varit särskilt utsatta av krig och konflikter nu har blivit extra hårt drabbade av jordbävningarna. I vårt utrikes- och biståndsarbete måste vi alltid komma ihåg att kristna är den mest förföljda religiösa gruppen i världen: 360 miljoner kristna förföljs enbart på grund av sin tro. I biståndet till Turkiet och Syrien kan riktad hjälp till kyrkor och samfund göra stor skillnad för de allra mest behövande.
Vårt andra förslag handlar om att prioritera barnen. Barn drabbas alltid hårdast i kriser, så också vid naturkatastrofer. Många barn står utan föräldrar, familj, hem och skola. Nu behöver biståndet användas till att dämpa jordbävningarnas hemska konsekvenser. Säkerställ att barn får fortsatt tillgång till utbildning. Ge barn tillgång till mentalt stöd, särskilt de barn som förlorat familjemedlemmar. Påskynda identifieringsprocessen och registreringen av barn som skilts från sina föräldrar. Framför allt: öka det gränsöverskridande samarbetet och gränskontrollerna för att motverka handel med barn!
Det tredje förslaget handlar om märkning och synlighet av EU:s bistånd och assistans. EU är ofta världens största givare med humanitärt stöd vid akuta katastrofer, men även gällande långsiktigt utvecklingsstöd. Tyvärr misslyckas EU med kommunikationen. Mottagare är alltför ofta omedvetna om att det är just EU som står bakom hjälpen de får. Biståndets främsta syfte är självklart att hjälpa människor i nöd, men denna aspekt ska inte underskattas. Mäktiga auktoritära aktörer, Ryssland, Kina och Iran för att nämna några, ökar ständigt sina desinformations- och hybridattacker. Lögner sprids och attacker syftar till att skapa förvirring och oro. Det är olyckligt när dessa attacker lyckas få mottagare av EU-hjälp att tro att de inte fått någon hjälp av EU, bara av Ryssland exempelvis. Eller när människor i behov av hjälp till och med tvekar på huruvida de ska ta emot hjälp från EU, omedvetna om att det gjort det många gånger tidigare.
Det är några exempel på varför EU behöver bli bättre på att kommunicera kring den hjälp som ges. Att trycka EU:s logga på humanitär hjälp är bra. Men vi tycker självklart inte att detta är så viktigt att det får fördröja akuta hjälpinsatser. Men vi menar att detta är en viktig aspekt att ha med i det långsiktiga arbetet med återuppbyggnad i Turkiet och Syrien.
Slutligen vill vi upprepa att vi ser positivt på regeringens ambitioner för ett mer effektivt bistånd. Vi uppskattar att regeringen tillsammans med EU-kommissionen bjudit in till en givarkonferens för de som drabbats av jordbävningarna. Kristdemokraterna kommer att fortsätta granska hur biståndet används och att våra svenska och europeiska biståndspengar går till rätt saker.
David Lega
Europaparlamentariker i utrikesutskottet och budgetkontrollutskottet (KD)
Yusuf Aydin
Riksdagsledamot, talesperson för kristna minoriteters rättigheter (KD)
Gudrun Brunegård
Riksdagsledamot, biståndspolitisk talesperson (KD)
Läs också
