Ett rasistiskt språk som diskriminerar världens urfolk präglar många av de organisationer som arbetar med att bevara världens nationalparker. Det menar organisationen Survival International som nu tagit fram en guide i syfte att avkolonisera språket i naturvård och miljöskydd.
Hur kommer det sig att kött från jakt som serveras på restauranger i Europa kallas ”viltkött”, men att köttet får det nedsättande uttrycket ”bushmeat” (vilket också innebär att djuret tjuvjagats) när det äts av afrikaner eller asiater?
Detta är ett av många exempel på ett rasistiskt och fördomsfullt språk som präglar miljöskydd och naturvård i världen, menar Survival International. Därför har organisationen tagit fram en guide som ska avkolonisera det språk som används vid naturskydd.
– Det vanligaste sättet att skydda natur idag är precis som under kolonialtiden att skapa ”fästningsliknande” modeller, militariserade skyddade områden som endast är tillgängliga för de rika på ursprungsbefolkningarnas mark. Detta ”bevarande” förstör ursprungsbefolkningarnas mark och liv. Men det är dit som merparten av västvärldens medel för naturskydd går, säger Fiore Longo, chef för Survival Internationals anti-koloniseringsprojekt i en kommentar i samband med att guiden lanseras.
Ursprungsbefolkning skyddar bättre
Vetenskapliga bevis visar att ursprungsbefolkningen förstår och förvaltar sin miljö bättre än någon annan: 80 procent av jordens biologiska mångfald finns på ursprungsbefolkningens territorier. Det bästa sättet att skydda den biologiska mångfalden är därför att respektera ursprungsbefolkningarnas rättigheter till sin mark, skriver organisationen.
Survival International menar att de som arbetar med naturskydd i hög utsträckning använder sig av språk och bilder som gör anspråk på att vara neutrala och vetenskapliga, men som i själva verket är djupt rasistiska:
– Vi hoppas att vår nya guide ska få människor att stanna upp och tänka på de ord och begrepp vi använder när vi skriver eller talar om miljöfrågor. Det våld och den ”landgrabbing” som miljontals ursprungsbefolkningar och andra lokalbefolkningar utsätts för i naturskyddets namn härrör till stor del från dessa begrepp, fortsätter Fiore Longo.
Guiden som är framtagen för journalister, filmare och aktivister och personer som arbetar inom olika miljöorganisationer lyfter bland fram ett antal uttryck som man menar är centrala i ett rasistiskt språkbruk där nedsättande ord används om sådant som är kopplat till världens urfolk.
Några exempel på denna typ av ord är:
Viltkött eller bushmeat?
Viltkött när det äts av vita men ”bushmeat” när det äts av afrikaner.
Tjuvjakt (poaching) eller vanlig jakt (hunting)?
Termen ”tjuvjakt” har använts för att kriminalisera många ursprungsbefolkningars jägar- och samlarliv och hindra dem från att jaga för att försörja sina familjer och leva hållbart på sina förfäders marker. Förmögna turister (de flesta av dem vita) får däremot döda lokala vilda djur som sport mot betalning och kallar detta för ”jakt” i bland annat Afrika.
Inkräktare (encroachers) eller utforskare (explorers)?
Urfolk kallas inkräktare (encroachers) när de tar sig in på sina förfäders marker efter att de har omvandlats till skyddade områden, men när betalande turister åker på safari på samma mark definieras det som ”utforskning”.
Vidare menar Survival International att många av de begrepp som är vanligt förekommande inom naturskydd är otillräckligt definierade. Det handlar om uttryck som ”rangers”, skyddade områden, vildmark, orörd/oberörd/intakt natur, netto-noll, koldioxidkompensation och koldioxidkrediter, naturbaserade lösningar (NBS), hållbar användning av resurser, överbefolkning, samråd/medgivande, ”frivillig omplacering” och återställande.
Guiden finns att ladda ner här
Tomas Nordberg
Bakgrund
Fortress conservation – ”Fästningsskydd” är en bevarandemodell som bygger på tron att skyddet av den biologiska mångfalden bäst uppnås genom att skapa skyddade områden där ekosystemen kan fungera isolerat från mänskliga störningar.
Läs också
