Högsta domstolen har beslutat att svensk domstol kan pröva Lundins tidigare vd Alex Schneiter för medhjälp till folkrättsbrott, grovt brott, i Sudan under åren 2000–2003.
Sveriges högsta domstol bekräftade den tionde november 2022 att svensk domstol är behörig att pröva åtalet mot Lundins tidigare vd Alex Schneiter. Han är schweizisk medborgare och bosatt i Schweiz. När åtalet väcktes befann han sig i Schweiz. Alex Schneiter yrkade att tingsrätten skulle avvisa åtalet på grund av att det inte föreligger svensk domsrätt. Tingsrätten, som kom fram till att svensk domstol är behörig att pröva de gärningar som han är åtalad för, avslog avvisningsyrkandet. Hovrätten instämde i tingsrättens bedömning och avslog överklagandet. Och nu går alltså HD på underinstansernas linje.
HD grundar sig i domen på universalitetsprincipen enligt vilken domsrätt grundas på brottets karaktär. Domstolen skriver i beslutet att principen bygger på tanken att det finns vissa skyddsintressen som är så fundamentala att samtliga stater har en rätt och, ibland, en skyldighet att värna dem. Gemensamt för de brott som omfattas av universell jurisdiktion är att de anses rikta sig mot hela världssamfundet och att det därför finns ett övergripande internationellt intresse av att de bestraffas.
Högsta domstolen skriver vidare att den hade att ta ställning till om svensk domstol är behörig att pröva ett åtal för folkrättsbrott begånget i utlandet inom ramen för en icke-internationell väpnad konflikt, när den åtalade varken är medborgare i eller vistas i Sverige. Om ett åtal för ett internationellt brott som har begåtts i utlandet av en utländsk medborgare väcks i svensk domstol med åberopande av universalitetsprincipen ska domstolen alltså pröva dels om anknytningen till Sverige är tillräcklig för att grunda ett berättigat svenskt rättskipningsintresse, dels om det föreligger något hinder i folkrätten. HD skriver att det inte finns stöd för att det inom folkrätten har etablerats någon norm med krav på att den misstänkte ska befinna sig i den stat som avser att utöva jurisdiktion med tillämpning av universalitetsprincipen. Slutsatsen är således att inte heller folkrätten utgör något hinder mot att en svensk domstol utövar universell jurisdiktion i förhållande till en misstänkt som inte befinner sig i Sverige när åtal väcks.
Karolina Bonde, rådgivare åt Unpaid Debt, skriver att beslutet säkerställer att Sverige fortsätter att respektera principen om universell jurisdiktion, som förhindrar att de som begått allvarliga brott hittar en fristad i tredje land. Med sitt beslut bekräftar domstolen, menar Karolina Bonde, Sveriges åtagande att se till att de ansvariga för de värsta internationella brotten inte går ostraffade.
Alex Schneiter åtalades tillsammans med Ian Lundin för medhjälp till krigsförbrytelser i Sydsudan i november 2021. Samma månad lämnade Alex Schneiter in en begäran till tingsrätten. Schneiter och hans advokater hävdade att de svenska domstolarna inte har jurisdiktion över honom eftersom det inte finns något stöd i internationell rätt för att universell jurisdiktion kan tillämpas på brott som begås i en icke-internationell väpnad konflikt eller om den anklagade inte frivilligt befinner sig på territoriet i den stat där han eller hon är åtalad.
Sveriges förmåga att åtala krigsförbrytare står fast och rättegången mot Alex Schneiter och Ian Lundin kommer att fortsätta.
Karolina Bonde skriver att även om detta beslut välkomnas av offren för de påstådda brotten har detta förfarande påverkat dem negativt. Schneiters yrkande har fördröjt det straffrättsliga förfarandet med åtta månader, vilket försämrar rättegångens integritet och inkräktar på offrens rätt till snabb rättvisa och gottgörelse.
Planeringen av rättegången har återupptagits, men vi vet ännu inte när den kommer att äga rum. Försvaret yrkar på september 2023 medan åklagaren vill att rättegången startar i april 2023.
Här är Högsta domstolens beslut. HD skriver bland annat att åtalet rör gärningar som Alex Schneiter påstås ha begått i sin roll som företrädare för bolag i en svensk koncern, ensam eller tillsammans och i samförstånd med en svensk medborgare. Anknytningen till Sverige får anses vara tillräcklig för att det ska föreligga ett berättigat svenskt rättskipningsintresse.
Tomas Nordberg
Läs mer
