DEBATT. Sveriges engagemang gör skillnad runtom i världen och arbetet för demokrati, jämställdhet, klimaträttvisa och minskad fattigdom är viktigare än någonsin. Därför måste den riksdag som idag inleder sitt arbete hålla fast vid enprocentlöftet. Det skriver Erik Lysén, Chef för Act Svenska kyrkan.
Detta är en debattartikel. De åsikter som framförs är författarens egna.
Idag öppnar Sveriges riksdag efter ett nytt riksdagsval. Det är en högtidsdag i vår demokrati, i en tid när flera kriser pågår i vår omvärld, vilket får konsekvenser också i vårt land. I en värld som drabbas av krig, konflikter och en accelererande klimatkris behövs biståndet mer än någonsin. Ofattbart stora delar av Pakistan är översvämmat och 22 miljoner människor på Afrikas horn lider av akut brist på mat. Flera hundra miljoner barn behöver ta igen förlorad skolgång efter pandemin. Tillbakagången för demokratin och motståndet mot kvinnor och hbtq-personers rättigheter gör att stödet till förkämpar för demokrati och mänskliga rättigheter behöver växlas upp. Även till medelinkomstländer med auktoritära regimer, länder med svaga institutioner och minskat demokratiskt utrymme för civilsamhället att verka.
Sverige är inte isolerat. Vår utveckling påverkas av det som händer i omvärlden – konflikter, pandemier och klimatförändringar är bara några exempel. Att verka för fattigdomsminskning i andra länder bidrar därmed till långsiktig säkerhet, utveckling och välfärd även i Sverige. Vi lever alla under samma himmel och på samma jord och är beroende av varandra.
I samband med riksdagsvalet 2018 presenterade Act Svenska kyrkan sex prioriterade frågor för biståndspolitiken under den kommande mandatperioden. Sedan dess har mycket hänt. Vid sidan om flera positiva initiativ för att utveckla biståndspolitiken har det parlamentariska stödet för att upprätthålla biståndsbudgeten på en procent av Sveriges välstånd försvagats. Våren 2022 frös regeringen betydande delar av biståndsbudgeten för att bekosta flyktingmottagande som då väntades från Ukraina. Delar av medlen har nu återförts, men ryckigheten har i sig orsakat stora problem, och regeringens hantering av frågan sticker ut på ett negativt sätt vid en internationell jämförelse.
Kriget i Ukraina har bidragit till hög inflation, och sannolikt står vi inför en lågkonjunktur. I det läget är det viktigt att skydda utsatta människor som redan drabbas särskilt hårt i den ekonomiska nedgången. Detta gäller både människor i Sverige och människor som tar del av Sveriges bistånd. Genom att hålla fast vid tidigare åtaganden om biståndets omfattning, kvalitet och effektivitet kan Sverige fortsätta stötta miljoner människors strävan efter demokrati, jämställdhet, och ett värdigt liv när det behövs som allra mest. Att dra ned på biståndet eller använda det för att hantera kortsiktiga ekonomiska problem skulle däremot riskera att rasera arbete och förtroende som vårt land byggt upp under lång tid.
Inför den nya mandatperioden presenterar vi våra önskemål om biståndspolitiska prioriteringar, sammanfattat i sju punkter:
1. Håll fast vid enprocentlöftet, och låt bistånd vara bistånd.
2. Utveckla demokratisatsningen och stå upp för ett fritt och oberoende civilsamhälle som försvarar demokrati och mänskliga rättigheter.
3. Håll i och vässa Sveriges starka stöd för jämställdhet och sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.
4. Försvara den humanitära rätten och stöd de krisdrabbades egna förebyggande och akuta insatser.
5. Höj Sveriges klimatambitioner och dubbelräkna inte klimatfinansiering och bistånd.
6. Hjälp länder att investera i social trygghet för alla efter covidkrisen.
7. Stå upp för det multilaterala samarbetet, stärk uppföljningen och dela makten med lokala organisationer.
Det är inte läge att minska biståndsbudgeten. Sveriges engagemang gör skillnad runtom i världen och arbetet för demokrati, jämställdhet, klimaträttvisa och minskad fattigdom är viktigare än någonsin.
Erik Lysén
Chef för Act Svenska kyrkan
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
