Ett växande antal bangladeshiska barn tvingas sluta i skolan och fly från klimatpåverkan till slumområden i städerna. När familjerna flyttar efter katastrofer lämnar många barn skolan.
Tolvåriga Alamins hus låg på stranden av Ilsha-floden i södra Bangladesh fram till förra året, när den forsande floden spolade bort huset och familjens jordbruksmark och tvingade dem att fly till ett slumområde i Keraniganj, nära huvudstaden Dhaka. Nu arbetar Alamin – vars far dog i cancer för några år sedan – i en fartygsbrytningsgrupp och hans mor lagar mat åt arbetarna. Tillsammans tjänar de precis tillräckligt för att försörja sig själva och Alamins två yngre syskon, som nu är tre och fem år gamla.
– En gång i tiden hade vi pengar. Min man tjänade pengar på vår odlingsbara mark och min son kunde gå i skolan, säger Amina Begum, Alamins mamma.
Men efter att familjen förlorat sin egendom i floden och sina besparingar på grund kostnaden för pappans cancerbehandlingar är tungt arbete allt hennes son Alamin nu kan förvänta sig i livet, konstaterar hon. I takt med att allt extremare väder leder till omfattande översvämningar, erosion och stormar i det låglänta Bangladesh flyttar tusentals familjer som hennes till slummen i Dhaka. För många av deras barn – som kämpar mot klimatförändringarna tillsammans med sina föräldrar – innebär flytten slutet på skolgången och början på en livstid av hårt arbete.
I en rapport från augusti konstaterade FN:s barnorganisation Unicef att barn i de sydasiatiska länderna Bangladesh, Afghanistan och Indien nu står inför extremt höga risker från klimatförändringarna. Globalt sett är omkring en miljard barn i 33 länder utsatta för den typen av hot.
– För första gången har vi tydliga bevis för klimatförändringarnas inverkan på miljontals barn i Sydasien, säger George Laryea-Adjei, Unicefs regionchef för Sydasien, i rapporten.
Torka, översvämningar och floderosion i hela regionen har gjort miljontals barn hemlösa, hungriga, utan hälsovård och rent vatten –och i många fall utan skolgång. Klimatförändringarna har skapat en alarmerande kris för barn i Sydasien, konstaterar George Laryea-Adjei.
1,7 miljoner barn arbetar
I Bangladesh, ett bördigt deltaland med nära 700 floder, tvingar en svårartad kombination av ökad översvämningsdriven erosion och lite mark för omlokalisering många familjer som tidigare bodde på landsbygden till slumområden i städerna. Barnen, som utgör omkring 40 procent av befolkningen i landet med mer än 160 miljoner invånare, betalar ett särskilt högt pris för denna flytt, menar forskarna. De flesta barn i Bangladesh som inte går i grundskola bor i slumområden i städerna eller i områden som är svåra att nå eller utsatta för katastrofer, enligt Unicef.
Omkring 1,7 miljoner barn i landet är arbetare, varav vart fjärde barn är 11 år eller yngre, visar byråns forskning. Flickor, som ofta arbetar som hushållsarbetare, dyker sällan upp i statistiken, konstaterar Unicef. I slumområden runt Dhaka är det uppenbart att barn arbetar i garverier, på varv, som skräddare eller reparatörer av bilar. Andra arbetar på grönsaksmarknader eller bär bagage på buss-, tåg- och båtterminaler. Många säger att de en gång bodde på landsbygden innan de tvingades till staden.
Alauddin, som är tio år, har arbetat på en grönsaksmarknad i Dhaka i några månader med att städa och flytta potatis i metallskålar som han knappt kan lyfta.
Alauddin berättar att han gick i skolan i en by nära den nordöstra staden Jamalpur, tills en kraftig översvämning förra året förstörde skolan och hans familjs hem och mark. Familjen flyttade till ett slumområde i Dhaka, där hans far nu drar en rickshaw och hans mor arbetar deltid som städare på en privatskola. Genom att arbeta bidrar Alauddins med 100 taka (motsvarande 12-13 kronor) per dag till familjens ekonomi, pengar som familjen inte kan klara sig utan, säger hans far.
– Mina barn kommer aldrig att kunna återvända till skolan, konstaterar han. Vi kämpar med hyran och vår dagliga försörjning. Hur ska vi kunna klara att också betala för utbildning?
Alauddin, 10 år, arbetar i ett grönsaksstånd i Dhaka, Bangladesh. Foto: Mosabber Hossain/Thomson Reuters Foundation.
Mohibul Hasan Chowdhury, Bangladeshs biträdande utbildningsminister, säger i en telefonintervju att översvämningar förra året översvämmade mer än 500 utbildningsinstitutioner i tio distrikt i landet. Några av dem sköljdes bort helt och hållet, men de flesta har sedan dess torkat upp – men bara några få har reparerats tillräckligt för att vara tillgängliga för undervisning, berättar han.
De nya skolstängningarna till följd av översvämningarna kommer i spåren av de långa nedstängningarna under pandemin och innebär att många barn – också de som inte tvingas arbeta – är borta från skolan. Bangladeshs årliga folkräkning av grundskolor för 2021 visade att 10,24 miljoner elever gick i 65 000 statliga grundskolor – men det konstaterades att avhoppen 2021 var över 17 procent, med mer än två miljoner barn som lämnade klasserna. Den globala uppvärmningen var en av de främsta orsakerna till att barnen flydde från klassrummen, enligt landet skolmyndigheter.
Alamgir Mohammad Mansurul Alam, chef för grundskolefrågor på landets skolmyndighet, kallar avhoppen alarmerande och konstaterade att en av de viktigaste orsakerna är just klimatförändringen.
– Förra året skadades över 500 skolor av översvämningar. Eleverna kunde inte gå i skolan under lång tid. Det som blev uppenbart är att ett stort antal av dem aldrig återvänder till skolan utan ägnar sig åt olika arbeten för att försörja sin familj, konstaterar han.
Sammanlagt 37 miljoner barn i Bangladesh har fått sin utbildning störd av sedan pandemins början 2020, enligt en rapport från Unicef och Unesco som publicerades i oktober 2021.
Stora bördor, små axlar
Rupa är nio år och ytterligare ett av de barn som nu arbetar i stället för att gå i skolan. Efter att hennes familjs hem i Khulna Shyamnagar förstördes av en cyklon förra året kom familjen till en moster som bor i ett slumområde nära Dhaka.
Rupas mamma övergav till slut sin blinda man, som inte kunde arbeta, och lämnade sin dotter med honom. Flickan tjänar nu motsvarande tolv kronor om dagen genom att hjälpa till att lasta av vattenmeloner vid kajen.
– Jag inser att det är riktigt svårt för en liten flicka att arbeta med vuxna arbetare, men jag är hjälplös. Jag har också en ettårig bebis och en familj att försörja, säger hennes moster som arbetar som kokerska.
Syeda Munira Sultana, nationell projektsamordnare för ILO i Bangladesh, säger att hon hade träffat många flickor som likt Rupa, tvingats arbeta på grund av extrema väderförhållanden eller andra effekter av klimatförändringarna.
– Jag blev förvånad över att se många flickor som är yngre än tio år arbeta med tillverkning av kvinnokläder i en fabrik nära Keraniganj. Jag pratade med dem och de sa att de flesta av dem kom från klimatutsatta områden som Barisal, Khulna och Satkhira – och alla har hoppat av skolan, berättar Syeda Munira Sultana.
Konsekvenserna för barnen i Bangladesh riskerar att bli livslånga när barn som tvingas arbeta drabbas av skador och blir fast i en livslång cykel av fattigdom.
– Barn betalar ett högt pris för klimatförändringarna, tillade Sheldon Yett, Unicefs representant i Bangladesh.
Mosabber Hossain
Thomson Reuters Foundation
Översatt och bearbetad av Tomas Nordberg
