Det vrider sig i magen när regeringen meddelar i vårändringsbudgeten att ytterligare 9,2 miljarder kommer tas från biståndsbudgeten till flyktingmottagande i Sverige. Hur tänker du Matilda Ernkrans? Det är ju nu en robust biståndsbudget behövs mer än någonsin, skriver Parul Sharma i denna debattartikel.
Detta är en debattartikel. De åsikter som framförs är författarens egna.
En färsk FN-rapport, som är sammanställd av 60 internationella organisationer tillsammans med FN, bekräftar att pandemin slussade 77 miljoner medmänniskor i fattigdom redan innan kriget i Ukraina. Enligt FN levde 812 miljoner människor i svår fattigdom för 1,90 USD per dag eller mindre 2019, och 2021 hade siffran klättrat till 889 miljoner på grund av pandemin. Rapporten fokuserar på finansiering för att uppnå FN:s utvecklingsmål för 2030, som inkluderar att utrota fattigdom, tillhandahålla högkvalitativ utbildning till alla ungdomar och uppnå jämställdhet mellan könen. Men Sverige väljer att svika även sitt Agenda 2030 löfte som delvis kan tillgodoses genom biståndsbudgeten! På var och var annat ställe på regeringens hemsida kan vi hitta formuleringar som: ”Agenda 2030 är en agenda för förändring mot ett hållbart samhälle. Sverige ska vara ledande i genomförandet av agendan. Genomförandet innebär en successiv omställning av Sverige som modern och hållbar välfärdsstat, på hemmaplan och som del av det globala systemet.”
77 miljoner människor befinner sig i en svår fattigdom och många utvecklingsländer kan inte återhämta sig på grund av de höga kostnaderna för återbetalning av lån. Befolkningen i Sri Lanka har betalat ett högt pris för landets sargade ekonomi. Köerna för att köpa allt dyrare bränsle har vuxit, matbristen gör sig allt oftare påmind för allt fler och de dagliga strömavbrotten varar allt längre. Även kriget i Ukraina har haft en global inverkan. Enligt FN-rapporten har kriget i Ukraina satt 1,7 miljarder människor i riskzonen för ökade kostnader för mat, energi och konstgödsel. Även efter att ha absorberat effekterna av Rysslands krig i Ukraina, beräknar analysen att BNP per capita i 20 % av utvecklingsländerna inte kommer att återgå till nivåerna före 2019 i slutet av 2023. Enligt rapporten betalar de fattigaste utvecklingsländerna 14 procent av sina intäkter i skuldränta, och många tvingas skära i budgetar för utbildning, infrastruktur och kapitalutgifter som ett resultat av pandemin. Detta medans de rika utvecklade länderna enbart betalar 3,5 procent visar rapporten.
Enligt forskningen kommer kriget i Ukraina att förvärra dessa problem, samt ge högre energi- och råvarupriser, ytterligare störningar i leveranskedjan, högre inflation, sämre tillväxt och ökad volatilitet på finansmarknaderna. Rapporten ger flera rekommendationer, inklusive att påskynda skuldlättnader och utöka berättigandet till högt skuldsatta medelinkomstländer, anpassa det internationella skattesystemet för att ta itu med frågor som orättvisa i tillgången på vaccin mot coronavirus och tillgång till medicinska produkter, öka investeringarna i hållbar energi och förbättra informationsdelningen. I ett sådant läge väljer Sverige och biståndsministern att 9,2 miljarder kommer tas från biståndsbudgeten till flyktingmottagande i Sverige. Hur tänker du Matilda Ernkrans?
Parul Sharma
Människorättsjurist med fokus på hållbar utveckling.
Läs också
|
Uppläsning av artikel
|
