Utrikesdepartementet har lanserat sexton nya landrapporter kring situationen vad gäller mänskliga rättigheter i Europa. Albanien får utstå omfattande kritik, liksom Bosnien-Herzegovina, Kosovo, Montenegro, Nordmakedonien, Storbritannien och Turkiet.
UD lanserade den 20 december sexton nya landrapporter om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatsprinciper i Europa. Rapporterna fokuserar på hur mänskliga rättigheter efterlevs och hur demokratin och rättssystemen fungerar i de berörda länderna. Följande sju länder får särskilt hård kritik:
I Albanien är romer och egyptier, liksom personer med funktionsnedsättning, utsatta för systematisk diskriminering, enligt UD. Synen på hbtqi-personer i samhället är generellt sett negativ och diskriminering är vanligt.
I Bosnien-Herzegovina har den etniska segregering som orsakades av kriget cementerats med åren och försvårat situationen när det gäller de mänskliga rättigheterna, inte minst för de runt tio procent av befolkningen som tillhör minoritetsgrupper. Det händer att döda krigsförbrytare hyllas av den egna etniciteten. Många krigsbrottsförövare av lägre rang är fortfarande ostraffade. Och många brottsoffer, inklusive de tusentals kvinnor som utsattes för våldtäkt och annat sexuellt våld, har ännu inte fått upprättelse.
I Kosovo har kvinnor enligt lag samma rättsliga status som män, men det förekommer diskriminering på många områden, exempelvis vad gäller fördelning av arv, ägande av fastigheter och på många arbetsplatser. Våld i nära relationer är ett stort problem.
I Montenegro utgör korruption ett omfattande problem. Detta hänger delvis samman med bristen på demokrati, svaga institutioner och ett politiskt system som fram till nyligen dominerats av ett politiskt parti. Personer som tillhör minoritetsgrupperna romer och ashkalier, liksom personer med funktionsnedsättningar, har ofta dålig tillgång till grundläggande samhällstjänster och utsätts för diskriminering och exkludering.
Nordmakedonien är ett av de länder i världen som drabbats hårdast av coronapandemin mätt i dödsfall per capita. Pandemin har också medfört problem vad gäller arbeten, utbildning och sjukvård. Internationella organisationer som UNHCR och OSSE är kritiska mot så kallade push-backs av migranter och flyktingar vid gränsen.
FN:s barnrättskommitté kritiserar Storbritannien för dess låga straffbarhetsålder, som varierar mellan åtta och tio år i olika delar av landet. Storbritannien rekryterar som enda europeiska land personer som är 16 år till försvarsmakten. Storbritannien har signerat och ratificerat Internationella Arbetsorganisationens (ILO) åtta kärnkonventioner. Fackförbunden har dock en svag ställning och en relativt låg andel av landets anställda är fackligt anslutna.
I Turkiet används lagar mot terrorism och brott mot staten, liksom anklagelser om förtal av presidenten, för att tysta oliktänkande och kritiker av regeringen. Detsamma gäller oppositionspolitiker, särskilt från det prokurdiska Folkets demokratiska parti (HDP).
Den negativa utvecklingen fortgår avseende yttrande-, press- och informationsfriheten, med trakasserier av rättslig karaktär, frihetsberövanden, hot och våld mot journalister, övervakning, regleringar och självcensur.
Det civila samhället i Turkiet är aktivt, men dess utrymme att verka krymper, bland annat på grund av nya lagar. Rättsliga åtgärder och andra repressalier mot människorättsförsvarare och advokater som försvarar oppositionella har ökat. Hbtqi-personer diskrimineras regelbundet.
Tomas Nordberg
