Debatt: Sverige behöver ta humanitär ledarroll


Kvinnor i norra Kivu i Demokratiska republiken Kongo Foto: Kellie Ryan / RESCUE

DEBATT. Rekordmånga människor befinner sig på flykt och är i behov av humanitärt stöd. Samtidigt utsätts biståndsarbetare för allt fler attacker. Allt detta visar att det internationella systemet för att förebygga och åtgärda humanitära kriser inte längre fungerar och behöver en total uppgradering. Nu måste Sverige ta en ännu tydligare ledarroll. Det skriver Harlem Désir och Therése Engström från den humanitära organisationen International Rescue Committee.

Detta är en debattartikel. De åsikter som framförs är författarnas egna.

International Rescue Committee analyserar varje år den geopolitiska och humanitära situationen i världen och listar de 20 länder där den humanitära situationen är särskilt allvarlig och förväntas förvärras under det kommande året. Emergency Watchlist 2022 visar de enorma humanitära behoven i världen där vi står idag. Med ett rekordstort antal – 247 miljoner människor – i  behov av humanitärt bistånd står det klart att systemet för att förebygga och reagera på humanitära kriser inte längre fungerar. 

International Rescue Committee arbetar för att stödja människor vars liv har krossats av konflikter och katastrofer i 40 länder runt om i världen. Sida är en viktig partner i detta arbete. I de 20 värst drabbade länder som anges i vår rapport bor 800 miljoner människor. Det är 10 procent av världens befolkning – men 89 procent av dem som är i behov av humanitärt bistånd, 80 procent av världens flyktingar och asylsökande och tre fjärdedelar av alla internflyktingar. Sex av de tio värst drabbade länderna är också länder som anses vara minst säkra för kvinnor och flickor

Afghanistan och Etiopien upplever en ny nivå av humanitär katastrof. Kriserna i Jemen och Syrien fortsätter med oförminskad styrka. Vi ser samma länder i nödtillstånd år efter år. Många barn som växer upp i dessa länder har inte upplevt något annat än krig sedan födseln. Att konflikter och humanitära kriser är långvariga och svårlösta beror på flera faktorer. Vår analys är att vi står inför ett ”systemfel”. Den svenska regeringen har en avgörande internationell roll för att vända detta. 

Det vi sett de senaste åren är att stater misslyckas med sina skyldigheter gentemot sina medborgare, diplomatin misslyckas med att lösa konflikter, det rättsliga systemet misslyckas med att skydda väletablerade rättigheter för civila, och humanitära insatser misslyckas med att fylla de växande gapen. Detta har drivits fram av följande tre tendenser:   

  • Fler internationaliserade civila konflikter, där det pågår fler konflikter än någonsin sedan 1945, med en ökning av konflikter där minst en ”extern” stat har ingripit till förmån för en part i konflikten – till exempel Jemen. Endast 21 fredsavtal undertecknades eller förklarades globalt under 2020, vilket är den lägsta nivån någonsin sedan kalla krigets slut. 
  • En förändrade geopolitik där stater ser ett välfungerande multilateralt internationellt system som ett hot mot det nationella egenintresset. Denna trend är tydligast i FN:s säkerhetsråd, där rådets medlemmar i allt högre grad är villiga att använda sitt veto i konflikter där de har ett eget intresse. Sedan 1990-talet har användningen av vetot mer än fördubblats. I stället för att lösa befintliga kriser är rådet ofta medskyldigt till att upprätthålla dem.  
  • En global reträtt från universella rättigheter till förmån för nationell suveränitet. Det tydligaste exemplet är strävan att förhindra ansvarsskyldighet för brott mot mänskliga rättigheter. Staterna begränsar också i allt högre grad det humanitära biståndet samtidigt som riktade attacker mot biståndsarbetare ökar.  

Resultatet av världens oförmåga att lösa kriser och konflikter är särskilt tydligt i Afrika, som står för sex av de tio värst drabbade länderna i rapporten, medan Afghanistan, Etiopien och Jemen identifieras som de humanitära kriser som mest sannolikt kommer att förvärras ytterligare under 2022. Vi behöver en mer enad europeisk utrikespolitik för att Europa ska kunna spela en avgörande roll på den globala scenen för att hantera denna kris. International Rescue Committee har tagit fram en rad rekommendationer för att hitta konstruktiva lösningar på dagens dödläge.  

  • Sverige är en av världens ledande humanitära givare och det är viktigt att den svenska regeringen fortsätter att ta en ledande roll i politiska sammanhang. Den internationella humanitära givarbasen måste breddas och Sverige kan vara ett gott exempel på hur förutsägbar finansiering bör tillhandahållas i fleråriga och flexibla avtal. Goda exempel är Sveriges fleråriga avtal med FN-organisationer som OCHA och det flexibla humanitära ramavtalet som International Rescue Committee har med Sida – detta gör att vi kan få största möjliga effekt på fältet. 
  • Åtgärda den orättvisa globala fördelningen av vacciner genom att låta den rika delen av världen dela med sig av överskottsdoser av Covid-19-vaccin. 74 procent av alla vaccindoser i världen har gått till hög- och övre medelinkomstländer, medan mindre än 0,8 procent har gått till låginkomstländer. EU måste arbeta för större rättvisa i fråga om vaccinering och se till att den globala återhämtningen inte ytterligare missgynnar människor på flykt.
  • Sverige är ett av de länder som leder arbetet med feministiskt humanitärt bistånd för långsiktiga förbättringar i utdragna kriser. Det är viktigt att fortsatt fokus läggs på till exempel finansiering för att förebygga könsrelaterat våld då forskning visar att kvinnor och flickor drabbats hårdast till följd av bland annat lockdowns under den pågående pandemin.  
  • Det är mycket positivt att Sverige har för avsikt att fördubbla sitt klimatbistånd till 2025 och vi uppmuntrar den svenska regeringen att arbeta för att andra länder ska följa efter.
  • Vi uppmanar den svenska regeringen att stödja Frankrikes förslag om att upphäva vetorätten i FN:s säkerhetsråds vid brott mot mänskligheten. Sådana reformer är nödvändiga för att komma till rätta med den tendens till straffrihet som präglar så många av dagens konflikter. Det skulle bidra till att minska det internationella dödläget, avpolitisera säkerhetsrådets åtgärder och bidra till att införa ett minimum av ansvarsskyldighet.

Emergency Watchlist 2022 håller upp en spegel för världens humanitära behov – det är en kristallklar analys över att det internationella samfundet sviker människor i världens mest bräckliga stater, varav majoriteten finns i Afrika. Miljoner människor över hela världen har inte råd att vänta. De behöver konkreta resultat. Antingen kan Sverige, tillsammans med EU, driva på det globala ledarskapet och ge förnyad kraft åt världens utdragna kriser, eller så kommer vi att få se en ännu mer skrämmande omfattning av de humanitära behoven vid den här tiden nästa år. 

Harlem Désir
senior vice president för International Rescue Committee i Europa

Therése Engström
generalsekreterare för International Rescue Committee i Sverige

Läs hela Emergency Watchlist här

Den fullständiga listan över Emergency Watchlist 2022 är: 

Rankade: 

1.                   Afghanistan 

2.                   Etiopien 

3.                   Jemen 

4.                   Nigeria 

5.                   Sydsudan 

6.                   Demokratiska Republiken Kongo 

7.                   Myanmar 

8.                   Somalia 

9.                   Syrien 

10.                 Sudan 

Ej rankade: 

– Burkina Faso 

– Kamerun 

– Centralafrikanska republiken 

– Haiti 

– Honduras 

– Libanon 

– Mali 

– Moçambique 

– Niger 

– Venezuela 

Uppläsning av artikel

Nyhetsbrev

Samtycke

Global Reporting kommer att använda informationen du tillhandahåller på det här formuläret för att hålla kontakt med dig och uppdatera dig kring Global Bar och andra projekt.

Du kan ändra ditt samtycke när som helst genom att klicka på unsubscribe länken i sidfoten på email du mottar från oss, eller genom att kontakta oss på info@globalreporting.net. Vi behandlar din information med respekt. För mer information om våra sekretesspraxis, besök vår hemsida. Genom att klicka nedan godkänner du att vi får behandla din information i enlighet med dessa villkor.

We use Mailchimp as our marketing platform. By clicking below to subscribe, you acknowledge that your information will be transferred to Mailchimp for processing. Learn more about Mailchimp's privacy practices here.