Miljöorganisationen LIFE i Indien kämpar för utsatta människor och för att bevara Indiens miljö. Den första december tar Ritwick Dutta från LIFE emot Right Livelihood Award – det alternativa Nobelpriset.
Ritwick Dutta är en av grundarna av LIFE (Legal Initiative for Forests and Environment) som sedan 2005 hjälper utsatta grupper i Indien med juridisk rådgivning och i kampen mot föroreningar och avskogning.
– Vi ger juridiskt och vetenskapligt stöd till organisationer och individer som kämpar för att bevara naturen, till exempel skogar och floder samt vilda djur och växter. Vi stödjer dem i rättstvister och utbildar dem i nya lagar så de kan vara med och fatta besluten, berättar Ritwick Dutta.
LIFE är också engagerat i att förbättra och utveckla landets lagstiftning och bidra till viktiga juridiska reformer:
– Det behövs lagar som går att genomföra och som är realistiska. LIFE var ledande i tillkomsten av miljödomstolen (The National Green Tribunal) 2010, en av de mest effektiva miljödomstolarna i världen. Nu försöker vi reformera lagen om biologisk mångfald och skogsrättslagen (The Forest Rights Act), fortsätter Ritwick Dutta.
Kamp mot miljöhot i Indien
Indien plågas av klimatförändringar och miljöhot som avskogning. LIFE hjälper grupper att bekämpa några av de allvarligaste miljöhoten i landet.
– Vi kommer in när företag är på väg att inleda en omfattande exploatering av miljön och det är sannolikt att samhällen eller miljön kommer att drabbas, som till exempel när nya gruvor planeras. Vi börjar med att förenkla och förklara miljökonsekvensbeskrivningen för de människor som riskerar att drabbas, eftersom dessa dokument är svåra att förstå. Lagarna kräver att dokumenten ska finnas översatta till åtminstone ett lokalt språk så vi påpekar detta, fortsätter Ritwick Dutta.
LIFE arbetar också för att stärka redan existerande institutioner och reformera de lagar som redan finns.
– När miljödomstolen skapades valde regeringen att inte tillsätta domare så vi processade i Högsta domstolen för att domare skulle utses. Och när vi ser att fel person har utsetts utmanar vi tillsättningen juridiskt – så institutionella reformer är en väldig kritisk del av vårt arbete.
Ändrar domstolarnas praxis
LIFE är också aktiv i att ändra domstolarnas rättspraxis. Detta gör man genom att driva rättsfall.
– Vi försöker förändra domstolarnas rättspraxis att bli mer modern och realistisk. Till exempel så drev vi ett fall för länge sedan rörande omplacering av det utrotningshotade asiatiska lejonet. Detta ledde till att Högsta domstolen skapade en förnyad rättspraxis som satte arternas intresse före människors, säger Ritwick Dutta.
Principen att förorenaren betalar är välkänd bland miljökämpar runt om i världen. Detta, menar Ritwick Dutta, innebär dock inte att man har rätt att fortsätta förorena:
– Vi håller förorenarna straffrättsligt ansvariga för sina handlingar och kräver att de ska sluta med sitt agerande. Tyvärr har principen att förorenaren betalar använts som en licens för att fortsätta att förorena och det har vi alltid varit emot, konstaterar han.
LIFE har också tagit fram forskning mot omläggning av skogsmark, nationella helgedomar och nationalparker i Indien och utmanat sådana projekt i domstolar. Organisationen arbetar även för att förebygga avskogning i Indien. Detta miljöhot är ett enormt problem i det tätbefolkade landet.
– Vi analyserar varje godkännande av röjning av skogsmark. Alla personer i Indien har enligt indisk lag rätt att överklaga beslut om röjning av skogsmark som inte är för skogsändamål, oavsett hur mycket eller lite mark det handlar om. 2010 fick vi en prejudikatbildande dom, som slår fast att ingen avverkning av skog är möjlig utan förhandsgodkännande från de lokala invånarna.
Gruvdrift stoppades
Flera av de fall som LIFE drivit handlar om företag som vill exploatera naturresurser i områden som antingen är naturreservat, eller som har stor kulturell betydelse för människorna som lever där. Ett av de mest kända rättsfallen i Indien handlar om företaget Vedanta som ville bedriva gruvdrift i delstaten Orissa. Skogsrättslagen (The Forest Rights Act) antogs i samma veva som detta och den kräver förhandsgodkännande från den lokala stamgemenskapen. Och annan lagstiftning kräver att varje företag måste avslöja de miljömässiga, kulturella och sociala konsekvenserna av deras planerade projekt.
– Vedanta hävdade att marken för den planerade gruvdriften var öde. Men för det lokala samhället är kullen helig och har enorm religiös betydelse. Den är också källa till två viktiga floder och ett betydelsefullt område för elefanter. Så vi hävdade att det var uppenbart att företaget hade ljugit. En folkomröstning hölls och alla bybor avvisade företagets projektförslag som därefter helt stoppades, fortsätter Ritwick Dutta.
Tomas Nordberg
