En militärkupp har genomförts i Sudan och Premiärminister Hamdok har förts bort tillsammans med flera andra medlemmar i övergångsregeringen. Sverige har sedan Omar al Bashir tvingades bort från makten i augusti 2019 ökat biståndet till Sudan. Ledare runtom i världen protesterar mot militärkuppen.
Militären har upplöst övergångsregeringen som skulle styra landet fram till dess att allmänna val kunde hållas. Istället har ledaren för det suveräna rådet, General Burhan, utlyst undantagstillstånd. Nyhetsbyråer rapporter att militära styrkor har stormat den statliga radions och tevens huvudredaktioner i staden Omdurman, tvärsöver Nilen från huvudstaden Khartoum, och gripit anställda där. Internet i landet ligger nere och flygplatsen i Khartoum är avstängd. Dessutom har militären stängt av kommunikationer inklusive broar och vägar till Khartoum, enligt AFP. Sudans premiärminister Abdalla Hamdok har tillfångatagits och alla ministrar och partiledare som stödjer övergångsregeringen har gripits av militär.
Svenska regeringen genom utrikesminister Ann Linde uttalade sig med anledning av kuppen:
UD:s presstjänst skriver:
– UD känner till att det pågår en statskupp i Khartoum. UD och ambassaden följer utvecklingen mycket noggrant. Vi håller nära kontakt med övriga EU och med våra andra internationella partners om utvecklingen. Vi har inte kännedom om att några svenskar har drabbats i nuläget. Vi rekommenderar att svenskar på plats följer händelseutvecklingen och håller sig informerade så gott det går.
Protester mot kuppen
Flera nyhetsmedier uppger att tusentals gått ut på gator i Khartoum för att protestera mot kuppen och att militär ska ha skjutit mot demonstranter. Flera tidigare kuppförsök har misslyckats, det senaste så sent som för en dryg månad sen. En bräcklig uppgörelse mellan militären och en koalition av civila organisationer samt politiska partier kom till efter det att Omar al Bashirs långvariga regim tvingades bort i augusti 2019.
De civila krafterna i Sudan uppmanar människor att gå ut och försvara övergången till ett civilt styre i Sudan.
Enligt nyhetskällor är det armésoldater och den paramilitära elitstyrkan Rapid Support Forces ”RSF” som har genomfört kuppen tillsammans. General Abel Fattah al-Burhan, ordföranden i det särskilda rådet som har till uppgift att förbereda demokratiska val 2023, försvarar kuppen med att landet måste skyddas mot politiska stridigheter i Sudan. Militära och civila ledare har varit oeniga sedan Omar al-Bashir störtades för två år sedan och övergångsregeringen formades. General Burhan har lett det civil-militära rådet som en del av ett arrangemang vilket delar makten mellan militära och civila ledare.
– Politiska stridigheter, ärelystnad och hets till våld tvingade mig att agera för att skydda landets säkerhet, sa han på sudanesisk tv. Han fortsatte:
– Sudan följer fortfarande internationella avtal och överenskommelser och övergången till civilt styre med val planerade att genomföras i juli 2023.
Flera av de demonstranter som samlats utanför militärens högkvarter i Khartoum har skadats. Några av de organisationer som låg bakom upproret 2019 har manat till protester och civil olydnad. Militären har inskränkt civilas rörelsefrihet och minst tolv personer har skadats i sammandrabbningar mellan civila och militärer. Tusentals personer har samlats på gatorna i protest mot kuppen. Storbritannien, USA, FN, EU och Arabförbundet har uttryckt djup oro över kuppen. Och Afrikanska unionen har gjort ett uttalande som uttrycker bestörtning över det inträffade.
Enligt informationsministeriet ligger ”samlade militära styrkor” bakom kuppen. Sudans kommunikationsminister och premiärministerns medierådgivare är några av de gripna. Umma-partiet, Sudans största politiska parti, karaktäriserar gripandena som en militärkupp. Den ledande gruppen inom proteströrelsen, SPA, manar till civil olydnad och uppmanar folket att gå ut på gatorna och konfrontera militären.
– Jag uppmanar säkerhetsstyrkorna att omedelbart släppa de som olagligt har fängslats eller satts i husarrest, meddelar Volker Perthes, FN:s särskilde representant i Sudan.
Påverkas det svenska biståndet?
Fler än 13 miljoner människor i Sudan är beroende av bistånd för sin överlevnad. Sverige har successivt ökat biståndet till Sudan. Efter det att övergångsregeringen tog över makten 2019 ökade Sida biståndet med nära 50 procent, från 375 miljoner kronor till 555 miljoner. En av de största utbetalningarna är ett socialbidragsprogram som Världsbanken genomför. Sida bidrar med 225 miljoner kronor till ett program som beräknas kosta två miljarder dollar och som ska bidra med att ge 80 procent av befolkningen i Sudan fem dollar om månaden.
Sida vill i nuläget inte svara på hur det svenska biståndet kan komma att påverkas av en militärkupp. Men biståndsminister Per Olsson Fridh meddelar i en tweet att han är djupt oroad över utvecklingen i Sudan:
Bland de svenska organisationer verksamma i Sudan finns Rädda Barnen Child´s rights and Child Protection in Sudan. Det här projektet som har pågått sedan 1 januari 2017 ska ändå avslutas sista december 2021. Men de kan inte svara på hur en militärkupp påverkar deras möjlighet att arbeta i landet.
– Vi bevakar situationen i Sudan noggrant men har för närvarande inga planer på stora förändringar i vårt stöd till Save the Children i Sudan. Projektet i fråga var sedan tidigare beslutat att avslutas vid årsskiftet, säger Rädda Barnen.
Sida stödjer också demokratiprojekt som IDEA driver och som syftar till att förstärka Sudans valsystem.
Tomas Nordberg
