KRÖNIKA. Gensvaret på våra granskningar av bankernas affärer har varit enormt. Granskningarna har också haft effekt på bankerna, för ingen vill ligga sist, anklagad för att bryta mot sina egna löften. Så visst går det att påverka, konstaterar Jakob König på Fair Finance Guide i denna krönika.
Detta är en krönika. De åsikter som framförs i texten är författarens egna.
”Javisst, det här tar vi på stort allvar”, svarar talespersonen för en svensk storbank när en journalist frågar om deras investeringar i ett företag som ännu en gång spillt ut enorma mängder olja i Nigerdeltat som ytterligare förstör lokalbefolkningens möjlighet till försörjning. Själv vet jag att det är struntprat eftersom jag vid den här tiden jobbar i finansbranschen och har god insyn.
Att banker, pensionsfonder och andra finansaktörer spelar en avgörande roll för att nå de globala hållbarhetsmålen är de flesta numera överens om. För när vi pratar om olika utmaningar som klimatet, miljöförstöring eller kränkningar av mänskliga rättigheter handlar det ofta om företag runt om i världen och deras leverantörskedjor som orsakar eller bidrar till problemen.
Men företagen sitter också på möjliga lösningar om de ställer om till en hållbar och ansvarsfull verksamhet. Det är här finansbranschen kommer in. För i toppen av företagen sitter banker och pensionsfonder som äger och finansierar företagen. De bestämmer vilka företag som ska få pengar och hur de ska bedriva sin verksamhet. Inte minst beslutar de om företagen ska prioritera långsiktiga hållbarhetsmål eller jaga kortsiktiga vinster. Tyvärr är det fortfarande det senare som dominerar.
Efter att ha jobbat några år som hållbarhetsanalytiker i finansbranschen kände jag mig alltmer som en kugge i ett PR-maskineri som upprätthöll en falsk bild av ansvarstagande. Det fungerar eftersom bankkunderna och pensionsspararna inte har insyn, samtidigt som miljö- och rättighetsorganisationer har svårt att granska och utmana branschen. Även politikerna och myndigheter blir lätt bländade av en bank som pratar om höga ambitioner och visar upp några goda exempel. Men de säger såklart inte hela sanningen.
Så jag hoppade av mitt jobb och startade tillsammans med Sveriges Konsumenter upp initiativet Fair Finance Guide, i samarbete med Amnesty, Diakonia, Fair Action och Naturskyddsföreningen (och nu även World Animal Protection). Tillsammans kartlägger vi svenska bankers hållbarhetslöften, har dialog med branschen och utkräver ansvar.
Vi har bland annat avslöjat att svenska banker satsar miljarder i företag som exporterar vapen till Jemenkonflikten, som stödjer militärjuntan i Myanmar, som driver på skövlingen och bränderna i Amazonas, som kopplas till barnarbete vid utvinning av kobolt och företag som förstör klimatet genom sin kol- och oljeverksamhet. Vi har också synat bankernas främsta försvar, deras påverkansarbete med företagen, och visat att processerna är svaga och ibland inte existerar.
Gensvaret från svenska bankkunder och konsumenter har varit enormt. Över 35 000 personer har protestmejlat till sin bank, vilket är en folkstorm jämfört med de enstaka klagomål de fått tidigare. Jag vet, för jag satt på insidan.
Effekten på bankerna har också varit påtaglig. Ingen vill ligga sist i våra rankningar eller bli anklagad för att bryta mot sina egna löften. En avgående hållbarhetschef på en storbank skrev en debattartikel om att granskningar från civilsamhället och ökat kundtryck är ”oerhört viktigt” för att flytta branschen framåt.
Finansbranschen är fortfarande en hemlighetsfull och mäktig del av näringslivet som kommer undan krav på samhällsansvar. Vad Fair Finance Guide visat är att det går att sätta fart på branschen med hjälp av oberoende granskning, ökat konsumenttryck och ett civilsamhälle som kan utkräva ansvar.
Jakob König
Projektledare för Fair Finance Guide, Sveriges Konsumenter
|
Uppläsning av artikel
|
