Skillnaden är mycket stor mellan insamlingsorganisationers resultat. Genom att välja rätt mottagarare kan du se till så att ditt eget givande når ännu längre, skriver Henri Thunberg, grundare av föreningen Ge Effektivt.
Detta är en debattartikel. De åsikter som förs fram är författarens egna.
I veckan som gick riktade en rapport kritik mot svenska biståndet i Afghanistan, följt av upprörda kommentarer i sociala medier om hur vi borde kunna använda pengarna bättre.
De privatpersoner som upprört kritiserar Sida kan med fördel se över effektiviteten i sitt egna givande först, innan man kastar sten i glashus med åsikter om hur pengar ska nyttjas.
Organisationen Transparency International rankar Afghanistan som ett av världens femton mest korrupta länder. Det är en otroligt snårig miljö för Sida att försöka göra gott i, och hjälpen behövs verkligen. Det är både demokratiskt och positivt att vi nu genom rapporter får veta när biståndet inte har fungerat som vi önskar. Kritiken hjälper myndigheten identifiera hur vi kan höja effekten av framtida biståndspengar – oavsett vilka partier som sitter vid makten och sätter agendan.
Även om det finns förbättringspotential i vårt bistånd, och även om vi var fast övertygade om hur det bäst skulle gå till, så är det ytterst få av oss som skulle kunna ha någon påverkan på hur Sida i fortsättningen verkar. Men det finns en annan del av den svenska välgörenhetsinsatsen där varenda en av oss kan göra bättre val, nämligen hur vi fördelar de sex miljarder som privat givande står för varje år.
I en brittisk studie gjord förra året fick 45 experter inom global hälsa och fattigdom frågan om hur stor skillnad de estimerar finnas mellan de flesta välgörenhetsorganisationerna och de allra bästa. Ta gärna en sekund innan du läser vidare, och gissa själv. Genomsnittliga svaret från experterna var helt otroliga 100 gånger större. Om vi ska tro de som vet mest om ämnet skulle det alltså göra större skillnad att välja rätt organisation, än att vi väljer att donera överhuvudtaget.
Pristagarna för “ekonomiNobelpriset” 2019, Duflo & Banerjee, har från Massachusetts Institute of Technology publicerat ett konkret och pedagogiskt sådant exempel, “Roll Call, Getting Children Into School”, på hur detta kan fungera inom utbildning. Att bygga byskolor som minskar avståndet barnen behöver gå, faktiskt just i Afghanistan, visade sig vara 20 gånger mer kostnadseffektivt än att betala unga flickor i Malawi för att gå i skolan. Vidare var det ytterligare 12 gånger mer effektivt att behandla hela skolor för parasitmask i Kenya. Alltså hela 240 gånger mer effektivt än projektet i Malawi. I andra ändan av spektrumet visade det sig att menskoppar tillgängliggjorda till skolflickor i Nepal tyvärr hade närapå obefintlig effekt på skolgång. Vilken tur att det har gjorts utvärderingar så man kan använda pengarna ännu bättre nästa gång.
För att hitta sådana organisationer som gör särskilt stor skillnad är jobbet redan gjort åt oss, så vi slipper att själva lägga hela arbetsveckor på egna efterforskningar. Amerikanska ideella organisationen GiveWell lägger över 20 000 timmar per år på att hitta den typen av särskilt effektiva insatser där dina pengar kan göra allra störst skillnad, och det går att donera till dessa organisationer genom svenska geeffektivt.se som skickar vidare 100 procent av din gåva.
Svenskt bistånd eller vårt eget välgörenhetsgivande är inte perfekt, men för att hjälpa så mycket som möjligt borde vi göra det vi kan. För den som behöver en extra motivation till att ta tag i sitt givande så var det faktiskt FN:s internationella dag för välgörenhet den 5:e september. Så börja det nya välgörenhetsåret med att omsätta klagan över vårt bistånd till att i vart fall optimera det som vi själva kan påverka! Att välja rätt räddar fler liv, och varje människoliv med familj, vänner och framtidsförhoppningar som döljs i statistiken är värt att räknas och räddas.
Henri Thunberg
Grundare av föreningen Ge Effektivt
Läs också
