DEBATT. Tobaksindustrin gör miljardvinster varje år på bekostnad av både människor, djur, natur och klimat. Samtidigt saknas resurser i vården och lågt räknat är kostnaderna för tobaksbrukets skador nästan tre gånger så stora som intäkterna från tobaksskatten. Det är dags att höja skatten på tobak som är ett av världens största folkhälsoproblem och motverkar samtliga globala mål för hållbar utveckling. Det skriver Helen Stjerna Generalsekreterare för A Non Smoking Generation.
Tobak är ett hot mot hållbar utveckling. Fattigdom, usla arbetsvillkor, barnarbete och nikotinförgiftning förekommer på de flesta av världens många tobaksodlingar. Tobaksindustrin orsakar massiv skogsavverkning, giftiga föroreningar i mark och vattendrag samt ofattbara volymer restavfall i haven. Resultatet är en produkt som dödar åtta miljoner människor varje år. Efter att ha sett A Non Smoking Generations föreläsning ”50 kr och barnarbete på köpet” 2019 uppgav 92 procent av eleverna att de hade fått argument för att avstå tobak. Dessvärre räcker inte våra resurser för att sprida kunskapen till alla barn. Genom att införa en hållbarhetsskatt på tobak kan fler konsumenter få insikt om att tobak är ett hållbarhetsproblem och därför också ökade incitament att avstå.
Varje år slängs cirka 4500 miljarder fimpar på marken i världen, vilket gör fimpar till det vanligaste plastskräpet. I Sverige slängs en miljard fimpar, vilket resulterar i 108 ton plast i naturen. Under de många år som fimparna bryts ned släpper filtren ifrån sig mikroplaster och giftiga ämnen från tobaken som skadar både djur och natur. Enligt Håll Sverige Rent är 80 procent av allt skräp i svenska stadsmiljöer tobaksrelaterat. Höjda punktskatter som verktyg för att skapa mer hållbara konsumtionsvanor är högst relevant i tobaksfrågan, och har stor potential att minska skadorna från själva tobaksbruket och nedskräpningen. Tidigare i år höjdes punktskatten på plastpåsar, så varför inte fortsätta med tobak som ger upphov till enorma mängder plast och gifter i naturen?
Många tror att tobak är dyrt och svårtillgängligt i Sverige, när det är precis tvärtom. WHO rekommenderar att punktskatten på tobak ska utgöra minst 70 procent av cigarettpriset. I Sverige utgör den mindre än 50 procent och jämfört med andra höginkomstländer, som Norge där cigarettpriset är dubbelt så högt, har vi halkat efter rejält. Skatten på de nya tobaksprodukterna som e-cigaretter och vitt snus är ännu lägre, vilket får direkta effekter på ungas bruk. Idag kostar en dosa vitt snus bara cirka 30 kronor och finns lättillgängligt på internet och i närbutiker. Var tredje gymnasieelev använder tobak och bruket av e-cigaretter och vitt snus ökar snabbt. Det är dags att Sverige lever upp till WHO:s tobakskonvention och följer i mer progressiva länders fotspår.
Tobaksindustrins stående motargument till att höja tobaksskatten är att det skulle leda till ökad smuggling. Idag vet vi från en mängd olika studier att höjd tobaksskatt inte nödvändigtvis leder till ökad smuggling. I synnerhet inte när kringliggande länder har ett högre pris på tobak, som i Sveriges fall.
Höjd tobaksskatt är en av de mest effektiva åtgärderna för att minska tobaksbruket. Studier visar att skattehöjningar som ökar cigarettpriset med tio procent leder till att konsumtionen minskar med tre till fem procent i höginkomstländer. Effekten uppskattas vara minst dubbelt så stor på unga, jämfört med äldre. Eftersom åtta av tio tobaksbrukare börjar i tonåren är skattehöjningar effektivt för att förebygga tobaksbruk bland priskänsliga ungdomar.
Medan vårdpersonal sliter med otillräckliga resurser och vårdköer blir allt längre gör tobaksindustrin miljardvinster varje år, på bekostnad av folkhälsan och hållbar utveckling. Årligen kostar tobaksbruket 31 miljarder kronor för det svenska samhället. Den uppskattningen består dock endast av rökningsrelaterade kostnader för vård och produktionsbortfall, och inkluderar varken kostnader för övriga tobaksprodukter eller miljöproblem. Intäkterna från tobaksskatten, som i dag uppgår till knappt 12 miljarder kronor per år, kan aldrig åtgärda skadorna, men en mer offensiv beskattning kan minska tobaksbruket och dess kostnader i nästa generation. Då frigörs resurser som innebär bättre förutsättningar för vården att hantera framtida krissituationer likt covid-19-pandemin.
Tobaksindustrin måste tvingas ta ansvar för sin ohållbara verksamhet och kostnaderna för dess skador, men konsumenter behöver också ökad kunskap och starka incitament för att handla hälsosamt och hållbart. Ett enkelt och viktigt steg i den riktningen är att höja tobaksskatten. Utöver att det leder till höjda tobakspriser, som motiverar fler att avstå från att köpa tobak, skulle det även öka resurserna till vården och det tobaksförebyggande arbetet. Det är dags att politikerna vågar ta ett beslut som främjar alla barns rätt till god hälsa och en hållbar framtid: Höj tobaksskatten och inför en hållbarhetsskatt för samtliga tobaksprodukter nu!
Helen Stjerna
Generalsekreterare, A Non Smoking Generation
