Debatt: Nu ökar vi farten i kampen mot hiv

DEBATT. Kampen mot hiv och aids har varit framgångsrik de senaste decennierna. Därför får vi inte tappa fart nu – för som i alla lopp gäller det att öka farten när man närmar sig mållinjen. Det skriver Peter Sands, chef för Globala Fonden mot aids, tuberkulos och malaria i samband med Världsaidsdagen 2024.

Detta är en debattartikel. De åsikter som framförs är författarens egna.

För tjugo år sedan verkade det vara en nästan omöjlig dröm att rulla tillbaka spridningen av hiv. Sjukdomen härjade i samhällen över hela världen drabbades tusentals människor och deras samhällen. Sedan dess har vi kommit oerhört långt och sett stora framsteg inom förebyggande, behandling och medvetenhet. Under det senaste årtiondet har förekomsten av hiv minskat med 38 procent och globalt sett kommer färre människor att ha fått hiv 2023 än någonsin sedan slutet av 1980-talet. Detta är verkligen anledning att fira. Men jobbet är ännu inte avslutat. Tvärtom så befinner vi oss i ett avgörande skede av kampen mot hiv. 

Det tredje globala målet (SDG3) om att hiv inte längre ska utgöra ett hot mot folkhälsan senast 2030 är en reell möjlighet, som inte behöver ligga långt borta. Därför är det nu dags att öka våra ansträngningar, ta itu med de utmaningar som kvarstår och skala upp effektiva lösningar. 

Framstegen i kampen mot hiv har varit anmärkningsvärda, men vi ser också att de är ojämnt fördelade mellan länder och regioner, och framför allt att de är bräckliga och därmed riskerar att rullas tillbaka. Trots att vi har kommit så långt är det fortfarande alldeles för många människor som insjuknar och dör. 2023 dog 630 000 människor av aids-relaterade orsaker. Barn dör. De förlorar sina föräldrar. Det utbredda lidande som fortfarande orsakas av denna sjukdom är oacceptabelt. 

Flera faktorer håller oss tillbaka: Det finns en växande risk för självbelåtenhet i hiv-arbetet, med ett svagt politiskt och finansiellt engagemang och svaga hälso- och sjukvårdssystem i många länder ­– ofta förvärrade av effekterna av konflikter, klimatförändringar och skuldkriser. Till detta kommer det eskalerande hotet från antimikrobiell resistens (AMR) och stora luckor i insatserna mot hiv hos barn. Den ökande tillbakagången för mänskliga rättigheter och jämställdhet globalt, i kombination med de värsta och mest orubbliga fienderna i kampen mot hiv – orättvisor, stigmatisering och diskriminering – gör människor mer sårbara för infektioner och hindrar dem från att få tillgång till hälso- och sjukvårdstjänster. 

Vi har lösningar. Vi har kunskapen och verktygen för att förhindra varje ny hivinfektion och varje aidsrelaterad död. Vi vet att de mänskliga rättigheterna är helt centrala för att vi ska kunna nå dit vi vill, och att innovativa verktyg och metoder kan påskynda en omvälvande förändring. 

I dag befinner vi oss i ett spännande skede när det gäller verktyg för att förebygga hiv. Den vaginala ringen med dapivirin har en enorm potential att förändra förutsättningarna för att minska antalet hiv-infektioner. Det är det första effektiva, kvinnokontrollerade hivpreventiva alternativet som någonsin tagits fram och har stora fördelar som ett alternativ till att ta orala PrEP-tabletter, vilket ger kvinnor mer handlingsfrihet och diskretion i sina förebyggande åtgärder. Lika lovande är innovationer som det långverkande injicerbara läkemedlet Lenacapavir, som innebär en potentiell stegvis förändring i minskningen av nya HIV-infektioner.

Men vi vet att dessa innovationer inte kommer att räcka om vi inte gör dem tillgängliga för alla, överallt. Det innebär att vi måste göra läkemedlen överkomliga i pris, skala upp distributionen till samhällen och platser med hög infektionsfrekvens och ta itu med strukturella hinder för effektiva hiv-tjänster. 

Ett viktigt steg mot rättvis tillgång till dessa verktyg är att sänka kostnaderna för hälsoprodukter till priser som hälso- och sjukvårdssystemen i de drabbade länderna kan klara av. Dessa insatser, som brukar kallas marknadsanpassning, har drivit ned priset på första linjens hiv-behandlingar till så lågt som 37 dollar per år, jämfört med nästan 10 000 dollar för två decennier sedan. 

Innovativa metoder är också avgörande för att de som löper störst risk att drabbas av hiv – liksom andra utsatta grupper, som unga kvinnor och flickor – ska få tillgång till viktiga verktyg och stödtjänster, så att de därmed också nås av förebyggande åtgärder och den behandling de behöver. 

Samtidigt är det viktigt att de globala insatserna mot hiv tar itu med de orättvisor som drabbar människor som är drabbade av hiv. De hälsoarbetare, utbildare och andra samhällsmedborgare som stöder de drabbade är också utsatta. De som utför dessa viktiga tjänster   måste få betalt för sitt arbete samtidigt som människor skyddas från stigma, diskriminering, våld och kriminalisering. Det är också viktigt att människor som påverkas av hiv får kunskap och färdigheter för att kunna utöva sina mänskliga rättigheter och att vårdgivare och brottsbekämpande myndigheter utbildas för att kunna ge människor som är utsatta för hiv stödjande och effektiva tjänster. 

Som i alla lopp gäller att ökar farten när man närmar sig mållinjen. Vi befinner oss just nu nära denna mållinje i kampen mot hiv och därför är det viktigt att vi fortsätter framåt med all vår energi. Vi har fem år på oss att överbrygga klyftan i hiv-bekämpningen och uppfylla det globala Målet om att hiv inte längre ska utgöra ett hot mot folkhälsan. 

När innovation möter en rättighetsbaserad sjukdomsbekämpning har vi en vinnande formel. Det innebär att vi måste påskynda utrullningen av de bästa verktygen och undanröja hinder för att få dem dit de behövs. För att upprepa det budskap som sammanfattar UNAIDS 2024-rapport vill jag på därför på världs-aidsdagen uppmana alla som är engagerade i hiv-arbetet att sätta människors rättigheter i fokus. Det är inte bara rätt väg, det är den enda vägen för att få slut på aids som ett hot mot folkhälsan till år 2030. 

Peter Sands
VD, Globala Fonden mot aids, tuberkulos och malaria.

Globala Fonden (mot hiv, tbc och malaria), är en internationell organisation som grundades 2002 för att mobilisera och investera resurser i kampen mot de tre dödliga sjukdomarna: HIV/AIDS, tuberkulos och malaria. 

Läs också