Pact for the Future – början på en ny tidsålder?

KRÖNIKA. När jag läser och diskuterar Pact for the Future letar jag efter hopp. Jag vill tro att det finns en hållbar väg framåt för vår värld. Istället för att fastna vid bristerna vill jag fokusera på lösningar, skriver Mikael Jägerskog, policyrådgivare på PMU som deltagit i FN-toppmötet.

Detta är en krönika. De åsikter som framförs är författarens egna.

New York pulserar av energi, med FN i fokus under pågående högnivåveckan. Hundratals poliser är på helspänn, helikoptrar surrar ovanför FN-skrapan och språk och dialekterna blandas i luften. Kändisar minglar med världsledare, och här, under FN:s Summit for the Future som inleder högnivåveckan, har världen klubbat igenom en framtidspakt – Pact for the Future. Men ska vi fira eller hur ska vi förhålla oss till överenskommelsen?

I en tid när polarisering och egoism tycks vara populära val hos världens ledare, måste vi gemensamt ta krafttag och tillsammans konfrontera de globala utmaningar vi står inför. Efter flera års förhandlingar har vi nu tre viktiga dokument på plats: Pact for the Future, Digital Global Compact och Declaration on Future Generations. Tillsammans pekar de tydligt i riktning mot samarbete, hopp och seriösa satsningar för fred. Men vad betyder det på riktigt, är det bara ytterligare några dokument till samlingen?

Världens ledare behöver nu fatta mogna beslut som sätter gemenskapen framför egoismen. Som vi religiösa aktörer på plats formulerade det i vårt gemensamma uttalande: “Go from Greed to Deeds.” Vi måste ge både nuvarande och framtida generationer en verklig chans. Det är därför som det inte känns bra när ett land, redan dagen efter att pakten klubbades, har lämnat den – ett oskönt och egoistiskt val!

Förändring är en naturlig del av livet. Pact for the Future är tydlig med att gamla lösningar inte räcker för nya utmaningar. Jag ser exempelvis fram emot en starkare röst från Afrika i säkerhetsrådet – nuvarande struktur är meningslös och har inte fungerat tillfredställande på länge. Resan att adressera koloniala frågor går långsamt men är helt avgörande för att bevara FN legitimitet, pakten pekar här i rätt riktning.

När jag läser och diskuterar Pact for the Future letar jag efter hopp. Jag vill tro att det finns en hållbar väg framåt för vår värld. Istället för att fastna vid bristerna i skrivningarna – som att flyktingar bara nämns sporadiskt trots deras pressade situation – vill jag fokusera på lösningar. Pakten sätter stort fokus på ekonomi och nuvarande finansiella orättvisa strukturer, och äntligen finns nu en seriös strävan att nå bortom BNP som ett mått på mänsklig utveckling. Pakten betonar vikten av att förändra beskattningen av världens rika och att riva upp orättvisa lånefällor som hindrar länders utveckling, att de globala finansiella strukturerna inriktas mot en välmående planet med välmående människor. I det här arbetet har inte minst vi trosbaserade organisationer och religiösa aktörer en roll att fylla. 80% av jordens befolkning utgår ifrån någon typ av tro som en kompass i livet, här finns stora och effektiva möjlighet till mobilisering och göra verkstad av Framtidspakten, så jag ser fram emot att diskutera innehållet i kyrkor. 

Jag ser också pakten som en del av samtalet om vad som händer efter Agenda 2030. Även om Agenda 2030 inte har levererat som vi hoppats, ger den oss en grund att stå på eller i alla fall ett pedagogiskt ramverk att relatera till. Utan en tydlig beskrivning av hur världen mår och vilka områden vi gemensamt behöver fokusera på, riskerar vi att hamna i ett livsfarligt vakuum där de mest utsatta och planetens välmående göms undan.

Det är hoppfullt att samarbete nu är ledordet i framtidspakten. Det är ett narrativ som världen verkligen behöver. Världens ledare måste skärpa sig och hitta gemensamma, hållbara lösningar på både nuvarande och framtida existentiella hot.

Låt oss använda dessa dokument på ett bra sätt! Oavsett om du jobbar på en myndighet, inom civilsamhället, en religion eller i ett företag, finns det alltid vägar att bidra till en ljusare framtid. Då vet ni vad ni ska prata om på nästa personaldag!

Mikael Jägerskog

Läs också