– Alla vet. Alla har en mamma eller faster som fick en spiral insatt, säger Lisbeth Karline Poulsen. Hon är grönländsk konstnär som gestaltat det som kommit att kallas för spiralskandalen. I hennes konstverk ingår 43 000 röda pärlor: en pärla för varje liv som inte fick bli till.
I början av 1960-talet förde den danska staten en politik för att begränsa befolkningsökningen på Grönland eller Kalaallit Nunaat som landet heter på inuitiska. Kostnaderna för välfärden med skolor, förskolor och sjukvård ansågs för höga och ett sätt att möta situationen var dra igång en preventivmedelskampanj. 4 500 grönländska kvinnor och flickor fick därmed spiraler insatta som preventivmedel. Utan samtycke – och ofta utan information – fick många flickor och kvinnor spiraler insatta.
Spiralerna på de grönländska flickorna sattes in under skoltid och utan att föräldrarna informerades. Inte heller flickorna förstod vad de hade utsatts för. Senare har flera kvinnor vittnat om konsekvenser, som att de har trott sig vara infertila. Händelserna är för många något som omgärdats av tystnad och skam. Flera utsatta har liknat övergreppet vid våldtäkt.
Flera av dem som utsattes var så unga som 12 år. Kampanjen inleddes av den danska staten 1966. Några år senare, i mitten av 1970-talet hade hälften av alla Grönlands kvinnor i fertil ålder fått spiral insatt. Under den tid som spiralprogrammet pågick motsvarade det hälften av alla kvinnor i fertil ålder som fanns på Grönland. Programmet avslutades först helt och hållet 1991.
Kartläggning saknas
Utan en ordentlig kartläggning är det omöjligt veta hur många graviditeter som inte fullföljdes. Inte heller har det gjorts någon undersökning om kvinnor blivit infertila på grund av de skador som kan uppstå med användning av spiral.
Konstnären Lisbeth Karline Poulsen beskriver insättningarna av spiraler som en nationell katastrof som skapat ett kollektivt trauma.
– Ja, det blev för dyrt för danska staten om det skulle bli för många av oss, säger hon framför sitt konstverk:
– Vi grönländare fick inget veta. Det var många som hoppades att den här informationen aldrig skulle komma ut. För de drabbade var det också skamfyllt att prata om vad de utsatts för. Och det drabbade alla – inte bara kvinnorna och flickorna, utan också männen som aldrig fick några barn, och hela familjer.
I verket Inunngorsimanngitsut (De ofödda) har Lisbeth Karline Poulsen placerat ett par underbyxor i rött garvat sälskinn som används till nationaldräkten, som symboliserar de unga flickorna, och en låda:
– Det är en metafor för den danska statens roll och hemligheterna som helst skulle vara begravda. Lådan är staten. Och hemligheten.
Effekten av preventivmedelskampanjen blev att en naturlig befolkningsökningen inte ägde rum på Grönland.
– I dag är vi 57 000 invånare och alltså betydligt färre än de över 100 000 som kunde ha varit om inte kampanjen ägt rum.
Kallar det ett folkmord
Lisbeth Karline Poulsen tvekar inte att kalla övergreppet för folkmord. Grönländska politiker och människorättsorganisationer har uttryckt sig på liknande sätt och hänvisar till internationella konventioner om mänskliga rättigheter.
Röster har höjts för att danska staten ska be om ursäkt och ge skadestånd till offren. 2017 ställde Naja Lyberth, en psykolog och kvinnorättsaktivist, frågor i en Facebook-grupp om fler än hon var drabbad. Hon hade som 14-åring fått en spiral insatt. Gensvaret i gruppen blev stort, vittnesmålen strömmade in. 2022 gjorde Danmarks Radio en uppmärksammad dokumentär och i oktober 2023 skrev Naja Lyberth, tillsammans med 66 kvinnor ett brev till den danska regeringen med krav om en ursäkt och ekonomisk ersättning på 300 000 danska kronor per person. Regeringen i Köpenhamn avisade kraven. Men tonläget höjdes. En stämningsansökan formulerades mot den danska staten för brott mot mänskliga rättigheter. 143 kvinnor krävde ersättning för att de ofrivilligt fått spiral insatta av danska läkare på Grönland. Ersättningskravet lyder på 43 miljoner danska kronor. Fallet står nu inför prövning i Danmarks nästa högsta domstolsinstans.
Under tiden har Danmarks statsminister Mette Frederiksen bett de grönländska kvinnorna om ursäkt. Den 27 augusti 2025 uttryckte hon att regeringen önskar ta ansvar för övergreppen, men att de tyvärr ”inte kan ändra det som har hänt”. Ersättningsfrågan togs inte upp i detta skede, men det var många som såg regeringens ursäkt som en delseger.
Onekligen har världens största ö, Kalaallit Nunaat, hamnat i ett fokus i världspolitikens mitt. Navigeringen mellan det gamla och nya är i högsta grad synlig på öns största konstmuseum.
Danmarks förhållande till det självstyrande Grönland är samtidigt i ordentlig gungning. USA med dess nuvarande president Donald Trump har uttryckligen sagt sig vilja ta över Grönland. Lisbeth Karline Poulsen deltog även i utställningen på Nuuks konstmuseum med verk som behandlade USA där det är tydligt, i flera konstnärers alster, hur man utkämpar ett sorts tvåfrontskrig; det komplicerade förhållandet till det koloniala Danmark och till ett allt mer aggressivt USA.
För fem, sex år sedan tog hon Donald Trumps ord om att ta över Grönland mer som ett skämt. Det lät så overkligt, ansåg hon då, men sedan början av 2025 upplever hon grannlandet i väster som ett större och större hot.
– För mig känns det som en långsam kvävning, som att bli kvävd mycket, mycket långsamt. Känslan av att inte kunna andas, inte kunna vara säker, inte kunna vara trygg. Så jag behövde någon sorts bild av den här känslan. Det var så jag fick idén om ett halsband med stjärnor och ränder, som på något sätt kunde symbolisera känslan av bli strypt.
Förlaga var den amerikanska flaggan. Halsbandet, som utförts med pärlor i en traditionell grönländsk hantverksstil, var utställt i en monter och i ett foto med Lisbeth Karline Poulsen. Det finns också ett foto där hon håller halsbandet i handen.
– Kanske som ett sätt att ta kontrollen över alla känslor, men det kan också uttrycka tvivel.
Det som går igen i hennes konst är just pärlbroderiet med sin långa tradition. Tidigare använde man sig på Grönland av pärlor som snidats fram ur ben. Med med 1600- och 1700-talets handel med Europa kom pärlor av glas och nya tyger att integreras i det lokala hantverket. Med tiden kom dessa att ingå i den traditionella klädseln som dekorationer och ersatte därmed de pärlor som tidigare hade snidats ur ben.
Inget är med andra ord statiskt.
Om den danska statsministern Mette Frederiksens ursäkt säger Lisbeth Karline Poulsen att den kom väldigt plötsligt innan den nya rapporten offentliggörs. Hon ser med misstänksamhet på ursäkten.
– Vad ligger bakom det? undrar jag, och tänker att det är ett politiskt drag utan hänsyn till de drabbade. Jag hoppas samtidigt att de som drabbats känner lättnad och läkning.
Text och foto: Maria Söderberg
Läs mer om skandalen i Amnesty Press
Det här är Kalaallit Nunaat
Naturgeografiskt är Kalaallit Nunaat en del av världsdelen Nordamerika, men har varit mer politiskt och kulturellt associerat med Europa, i synnerhet Island, Norge och Danmark. Detta förhållande har pågått i mer än ett årtusende från vikingatid och medeltid samt från 1700-talet. Kalaallit Nunaat är en autonom del av Danmark med omfattande självstyre sedan 1979, vilket utökats efter en folkomröstning om ytterligare självstyre 2008. 80 procent av öns yta är täckt av inlandsis och resterande del är isfri. Huvudstad är Nuuk. Premiärminister sedan apriol 2025 är Jens-Frederik Nielsen.
USA har sedan tidigare en militärbas på Grönland och USA:s president Trump har i flera utspel försökt ”köpa” Grönland från Danmark. Nyligen om också uppgifter om att USA försökt infliltrera Grönland.