Krönika: Det andra slaget om Alger


David Isaksson på Rue Boluabah i Algers Kasbah.

KRÖNIKA. Huvudpersonen och den revolutionära hjälpen i filmen Slaget om Alger har avlidit. Men kvar finns staden Alger dit det under många år varit i det närmaste omöjligt att komma. Att gå runt i denna mytomspunna, franska, men ändå så avlägsna stad, är en märlig känsla, skriver David Isaksson i denna krönika.

Detta är en krönika. De åsikter som framförs i texten är författarens egna.

Algeriet är Afrikas största och världens till ytan tionde största land. Och samtidigt ett land nästan helt okänt för de flesta, en plats dit få journalister släpps in. Så när jag för några år sedan fick jag möjlighet att tillbringa några dagar i Algeriets huvudstad Alger, röra mig utan kontroll och övervakning var det en chans jag självklart ville ta. Och så ville jag se den stad som skildras i Camus Främlingen. Och så förstås: filmen Slaget om Alger.

I historien om världens befrielsekrig mot kolonialmakterna intar Algeriet – tillsammans med Vietnam – något av en särställning (och i båda fallen var Frankrike kolonialmakten).  Precis som fallet Vietnam engagerade det blodiga frigörelsekriget i Algeriet människor i hela världen och Algeriet blev en viktig symbol, inte minst på grund av kolonialmaktens brutala övergrepp.

På 60- och 70-talet blev Alger ett Mekka för många av världens befrielserörelser, liksom för organisationer som andra skulle betrakta som terroristorganisationer. Bland annat så bodde ledningen för de Svarta Pantrarna här en tid, vilket skildras av Elaine Mokhtefi i den fascinerande boken Algiers, Third World capital. Många, likt Elaine Mokhtefi, tvingades senare därifrån. Tredje världens huvudstad stängde ned.

Tillsammans med en algerisk bekant vandrar jag runt i staden, bland annat i just de kvarter där flera nyckelscener ur filmen utspelar sig. Och det är nästan som om filmen utspelat sig igår: många av husen var fortfarande halvt öde och sönderfallna. Under mina dagar i Alger möter jag i princip inga andra utlänningar i staden. Min guide drömde för sin del om att öppna ett Bed & Breakfast just där i Kasbahn. 

På en klippa med utsikt över havet ligger den stora katedralen, döpt till Notre Dame. Längs boulevarderna i den moderna staden ligger kaféer och affärer. Under kolonialtiden hade inga araber tillträde till denna del av staden. Alger är som en spegelbild av Marseille eller Nice. Mycket franskt, ändå inte. Algeriet skiljde sig också från andra kolonier i att landet faktiskt inte var en koloni, utan ett franskt territorium där det levde ca en miljon fransmän som betraktade landet som sitt eget. En av dem, Albert Camus.

Kriget pågick från 1954 och till 1962 och när Algeriet kom ut var det som en segrare, men också som ett hårt sargat land. Men militären tog snart makten och Saadi Yacef och de andra ledarna från befrielsekriget styrde landet med den revolutionära hjältarnas ensamrätt att avgöra framtiden. På 90-talet uppstod ett nytt inbördeskrig, tusentals människor fördes bort och mördades utifrån misstanken att kunde tänkas ha kopplingar till islamistiska grupper.

Nu sker något nytt.  Sedan två år tillbaka pågår omfattande protester mot de styrande i Algeriet och ungdomsrörelsen Hirak kräver demokratiska reformer och att landet öppnas upp.

I Global Podd avsnitt 55 (mars 2021) intervjuade jag den unga statsvetaren Tin Hinane El Kadi om vad som var på väg att hända i landet. Hon vänder sig mot bilden av att det som nu sker i Algeriet skulle vara ett slags Arabiska Våren 2.0. Tvärtom så var Algeriet det land där protesterna började – för att sedan upphöra och nu ta fart igen. Några veckor efter att Saadi Yacef avlidit 93 år gammal, släpptes en av proteströrelsens ledare Karim Tabbou från sitt fängelsestraff.

Kanske har ett nytt kapital i slaget om Alger tagit sin början.

David Isaksson

Lyssna på

 Läs också

Nyhetsbrev

Samtycke

Global Reporting kommer att använda informationen du tillhandahåller på det här formuläret för att hålla kontakt med dig och uppdatera dig kring Global Bar och andra projekt.

Du kan ändra ditt samtycke när som helst genom att klicka på unsubscribe länken i sidfoten på email du mottar från oss, eller genom att kontakta oss på info@globalreporting.net. Vi behandlar din information med respekt. För mer information om våra sekretesspraxis, besök vår hemsida. Genom att klicka nedan godkänner du att vi får behandla din information i enlighet med dessa villkor.

We use Mailchimp as our marketing platform. By clicking below to subscribe, you acknowledge that your information will be transferred to Mailchimp for processing. Learn more about Mailchimp's privacy practices here.