Corona-pandemin har satt fokus på äldres utsatthet. Nu vill organisationen HelpAge att FN antar en särskild äldrekonvention. Inför FN:s särskilda äldredag kräver man slut på ageism – diskriminering av äldre!
FNs internationella äldredag den första oktober firas i år i skuggan av coronaepidemin, Att allt fler av globens invånare lever allt längre är glädjande – men kräver snabba och radikala förändringar av välfärd, sjukvård och pensionssystem. FN spår att 20 procent av jordens befolkning kommer tillhöra gruppen äldre år 2050 – en fördubbling jämfört med idag.
Åldersstrukturen på världens befolkning har ändrats dramatiskt de senaste decennierna. Under bara 60 år, mellan åren 1950 och 2010, steg den förväntade livslängden globalt från 46 till 68 år – en ökningstakt som jorden aldrig tidigare skådat. Och trots pandemier, fetma- och diabetesexplosionen, krig och katastrofer så fortsätter jordens befolkning att leva allt längre. Om inte klimatkrisen helt ändrar våra livsförutsättningar så kommer det inom några decennier finnas fler 60-plussare än barn på vår jord, och 100-årsfester kommer att bli vardagsmat på alla kontinenter.
I Sverige har den förväntade livslängden ökat med hela 23 år under de senaste 100 åren – från drygt 60 år på 1920-talet till 83 år enligt den senaste statistiken. Idag finns det cirka en halv miljon svenskar som är äldre en 80 år. Om bara 20 år, år 2040, väntas den här årsrika gruppen ha fördubblats, till en miljon.
Lever allt längre
Men Sverige är inte bäst i världen när det gäller livslängd. Högst upp på listan kommer Schweiz och Japan med 84 år. Sverige delar andraplatsen, 83 år, med åtta länder, bland dem Italien, Spanien, Australien, Sydkorea och Israel. Ytterligare drygt 20 länder hamnar på 80 år eller mer. Strax under, på 78-79 år, finns en ganska disparat grupp bestående av bland andra Kuba, USA, Albanien, Libanon och Polen. Endast i 15 av världens länder är den förväntade livslängden idag lägre än 60 år. Alla dessa länder finns i Afrika, bland annat Centralafrikanska republiken, Sierra Leone, Nigeria och Sydsudan.
Vilket utslag Covid 19 kommer att ge i livslängdsstatistiken vet ingen idag. Däremot har bristerna i vården av de gamla blivit mer än uppenbara under det halvår som pandemin svept fram över världen. I många länder, inklusive Sverige, anses många äldre ha dött i förtid på grund av otillräckliga skyddsåtgärder på äldreboenden och slarviga, bristande eller helt uteblivna vårdinsatser för äldre som smittats av Covid- 19. Detta är en av de frågor som FN vill att medlemsländerna diskuterar vid de på grund av Corona mycket nedtonade nationella äldredagsaktiviteterna. ”The COVID-19 pandemic is causing untold fear and suffering for older people across the world. Beyond its immediate health impact, the pandemic is putting older people at greater risk of poverty, discrimination and isolation. It is likely to have a particularly devastating impact on older people in developing countries.”, konstaterar FNs generalsekreterare Antonio Guterres i ett uttalande.
FNs internationella äldredag inrättades för 30 år sedan, för att uppmärksamma den utveckling man såg var på gång mot allt fler äldre i många länder. En förändring som kommit smygande och inte fått så stor uppmärksamhet globalt men som kräver krafttag inom många samhällsområden. Planer för bostäder, kommunikationer, sjuk- och hälsovård måste inkludera även de äldres perspektiv och behov, arbetslivet måste anpassas så att det fungerar även för äldre anställda, pensionssystemen måste byggas ut – idag är det bara 20 procent av världens 65-plussare som har pension. Äldre är redan idag den fattigaste gruppen i många länder, och äldre kvinnor är särskilt utsatta. Ett längre liv är en välfärdsvinst på grund av bland annat vaccinering, andra hälsoinsatser och ekonomisk utveckling och ska kunna levas under värdiga former.
Kamp mot ageism
HelpAge International, ett globalt nätverk till stöd för äldre med verksamhet i 85 länder, uppmärksammar också FNs äldredag med krav på insatser mot ”ageism”, diskriminering på grund av ålder, som de menar har blivit särskilt tydlig under Coronapandemin. Äldre vill inte bli daltade med. De vill vara delaktiga och bli respekterade precis som innan de fick stämpeln ”äldre”, är deras budskap. ”We have seen decision-makers and media stereotype older people as frail and vulnerable. And we have seen many governments put age-based restrictions in place, which means these stereotypes are perpetuated”, skriver man bland annat i ett uttalande inför äldredagen, och uppmanar sina medlemsorganisationer att ordna nationella kampanjer mot åldersdiskriminering.
En liknande diskussion har förts i Sverige, inte minst kring uttrycket ”våra äldre” som används flitigt i coronasammanhang av politiker och andra beslutsfattare. Kritikerna menar att äldre beskrivs som en allmän ägodel, en sorts nationell skyddsgrupp utan egen identitet eller integritet. Det skulle knappast fungera att på liknande sätt förmana ”våra tonåringar” eller ”våra medelålders” att skärpa sig och inte sitta för nära varandra på krogen.
HelpAge menar också att FN bör anta en särskild äldrekonvention, liknande barnkonventionen eller kvinnokonventionen, för att verkligen föra upp äldrefrågorna på den globala agendan. Hittills har FNs medlemsländer inte kunnat enas om en sådan konvention, men FN konstaterar inför äldredagen att äldrefrågorna ingår i alla de 17 globala målen, men särskilt i mål 3, om god hälsa och välbefinnande. FN har också antagit en internationell handlingsplan– Madrid International Plan of Action on Ageing, MIPAA, som följs upp vart femte år.
Läs mer om FNs internationella äldredag här
Agneta Carleson
