Misstänksamhet mot biståndsarbetare följd av corona


Corona kan göra det svårare för internationella organisationer att arbeta i utsatta länder. Misstanken finns att utländska biståndsarbetare sprider viruset. Det säger Aida Burnett-Cargill, som arbetar med bistånd för organisationen Action Against Hunger i Mellanöstern och som just nu själv sitter i karantän i Amman.

En del länder har alltid varit lite misstänksamma mot utländska biståndsarbetare, att vi kan ha värderingar och uppfattningar som inte är i linje med regimens. Med corona har det blivit än värre, konstaterar Aida Burnett-Cargill. 

– Det finns en oro för att utlänningar som arbetar på plats med olika insatser kan bära på coronasmitta och sprida den bland befolkningen. Det kan göra det svårare för organisationerna att arbeta effektivt, samtidigt som behovet av insatser ökar dramatiskt.

När vi talas vid söndagen den 29 mars är de registrerade coronafallen i Mellanöstern jämförelsevis få. Men alla länder har några registrerade fall och det är bara en tidsfråga innan smittspridningen tar fart.

Det vi ser komma är en katastrof, menar Aida Burnett-Cargill:

– Här i regionen finns så många människor lever under oerhört svåra förhållanden. Trångboddhet, brist på elektricitet och rent vatten och undernäring är bara några exempel, och i de många flyktinglägren är det brist på nästan allt. I till exempel Jemen och Syrien är många sjukhus sönderbombade, eller saknar utrustning för att klara även enkla fall. Det finns inte en chans att coronapatienter ska få vård.  Krig och motsättningar gör också att en del regimer inte klarar av att organisera arbetet mot corona på ett rimligt sätt.

Aida Burnett-Cargill är kommunikatör på den humanitära organisationen Action Against Hunger och stationerad vid organisationens Mellanösternkontor i Jordaniens huvudstad Amman. Hon och hennes man Christoffer Burnett-Cargill har under ett tiotal år arbetat för olika biståndsorganisationer i Mellanöstern, bland annat i Gaza, på Västbanken och i Libanon. Christoffer arbetar numera med biståndsfrågor på svenska ambassaden i Bagdad.

Utvecklar digitala metoder
Ingenting av vad de hittills varit med om i denna drabbade region är en lika stor utmaning som coronaepidemin:

– Det handlar ju både om att kunna förmedla den hjälp vi ger i vanliga fall och att ge stöd till personer som drabbas av corona, under förhållanden som är svårare än vanlig, konstaterar hon.

Action Against Hunger utvecklar nu digitala metoder för att förmedla råd om bland annat handhygien, att hålla avstånd och andra enkla sätt för att förhindra smittspridning. 

– Det är ett sätt nå ut om det blir svårt för oss att arbeta direkt i de drabbade länderna. Men vi hoppas förstås att vi kan fortsätta att verka på plats, fortsätter Aida Burnett-Cargill.

Själv har hon suttit i en 14-dagarskarantän i sin lägenhet i Amman efter en kortsemester vid Döda Havet. En av turisterna där visade sig ha corona, så alla som lämnade området beordrades att hålla sig inomhus i två veckor. 

Hon berättar att alla restauranger, barer, skolor, universitet och de flesta affärer i fyramiljonersstaden är stängda och att gatorna ligger närmast öde. Mellan klockan sex på kvällen och tio på förmiddagen råder totalt utegångsförbud, övriga timmar får vuxna, men inte barn och äldre gå ut för att handla mat och medicin och besöka läkare. Den som ger sig ut utan giltigt ärende riskerar böter eller fängelse. 

– De första fyra dagarna fick man inte ens gå ut och handla mat. Regeringen lovade att alla hushåll skulle få en daglig leverans med bröd, men det klarade man inte av. Så kvartersbutiker fick öppna igen, men med strikta restriktioner. Det får bara vara 3 – 4 personer i butiken och de ska hålla ett rejält avstånd. Och det är bara en vuxen från varje hushåll som får ge sig ut och handla. 

I dagarna har de stora livsmedelskedjorna ordnat med hemleveranser, så nu kan man få sin matkasse till dörren. Det finns gott om butiker och hittills är det ingen brist på varor.

– Jag blev så glad när jag fick gå ut igen, det var så härligt att få frisk luft efter att ha suttit instängd så länge. Så nu tar jag min matkasse över armen och låtsas att jag ska handla även om jag bara vill ta en promenad.

Är du rädd för vad som händer om corona sprids i hela regionen?
– Inte för egen del. Här i Jordanien finns det bra sjukvård. Vi har till skillnad från det stora flertalet här i regionen gott om mat, el och vatten. Men jag är enormt orolig för vad som händer med alla utsatta människor här.

Agneta Carleson

Fotnot: Aida Burnett-Cargill har tidigare arbetat på Global Reporting.

Previous Allt fler cyklar i världens storstäder
Next Karantändagbok: “Jag var inte klar med Kuba”